Det där med 5-strängat

[Will]

Eftersom jag själv bara har spelat på den sunkiga 5strängade basen på skolan så har jag aldrig fattat tycke för dem. Känns som jag egentligen skulle behöva en 5-strängad men av min lilla erfarenhet med dom så tycker jag inte om det.

Ni som spelar 5-strängat, är det lätt att vänja in sig om man bara ger det ett försök?

[B-Å Åhs]

Som allt annat är det bara att öva

[fieldflower]

+1 öva öva öva.
B-strängen kan vara lite känslig för om det är en bra bas eller ej, men den är även känslig för anslag, så övning ger jämnare ljud

[Ingemar Sundström]

Beror lite på vad man lirar också. Jag gillar inte att köra på lösa strängar så då kunde jag ta E på B-strängen och när jag spelade med ett countryband var jag nere på ett D i bland. Sålde mina 5-strängade för några år sedan och saknar dem inte speciellt mycket.
Ingemar

[Chopper]

För mej är det så att jag får välja antingen eller. Jag har behov av femma i coverbandet, men har svårt att riktigt få till det. Det blir aldrig lika avslappnat.
Men köp min och testa. Jag tänker stämma BEAD istället. Såhar jag gjort tidigare, men det innebär två basar på scen.

[200071]

Jag kör femsträngat i ett band och fyrsträngat i ett annat. Det är inga problem. Däremot kan det bli jobbigt om jag tar "fel" bas...

[Håcke]

Jag kör BEAD och tycker det är perfekt för mig.
Kan ha en smal och fin hals men samtidigt ha B-sträng.
Jag började med att stränga om en HPD men det gick väldigt fort att bli helt addicted. Så nu är alla mina basar konverterade.
Dock så kan sonen klaga ibland när han lånar mina basar ibland. Och i somras var det en kille som inte ville låna mina basar pga av detta. Dvs ytterligare en stor fördel...

[Roger Hedin]

Den här diskussionen har varit uppe många gånger. Mitt råd - mitt personliga råd - är att du hittar en femma som känns så hemma som möjligt och som har så jämn ton över hela registret som möjligt. Undvik "taskiga fyror med en extrasträng"!

[strummer]

Ach, jag tycker en femma känns alldeles lagom, men när jag bytte från fyrsträngat var det en del övning. Jag är så talanglös att jag nästan helt slutat lira 4:a, enklare att ha tonerna på samma ställe för en sopa som mig:-)

[Trixter]

Jag köpte mig en femma när jag började spela men bytte ganska fort till en fyra. Jag tänkte att varför krångla till det liksom. Upptäckte dock ganska fort att jag saknade den där femte strängen och är idag tillbaka på femsträngat. Jag kör en Woodo B5 som jag tycker är helt underbar. Tillsammans med en Markbass som klarar av att återge femte strängen ger det roliga möjligheter.


Sent from my iPhone using Tapatalk

[inber]

Det tog 17 dagar, jag mätte. Sedan spelade jag lika obehindrat på femman som på min fyra.

EDIT: De första 2-3 dagarna kändes helt hopplösa. Jag missade strängarna vid anslaget och det kändes stenkorkat att byta till femma. Ge inte upp, är mitt råd.

[Blackfingers]

Jag har spelat primärt femsträngade i ett par år nu, både på bättre och sämre exemplar.

Det har dock blivit så att jag nästan hellre spelar på en lite sämre femma än en bättre fyra. Vilket stundvis känns lite begränsande, åtminstone när man ska köpa nya basar, men då har jag i och för sig bara haft femmor på det senaste så jag är lite avvand från fyror.

[Robot]

Det tog 17 dagar, jag mätte. Sedan spelade jag lika obehindrat på femman som på min fyra.

EDIT: De första 2-3 dagarna kändes helt hopplösa. Jag missade strängarna vid anslaget och det kändes stenkorkat att byta till femma.

Oj

[Dregg]

Bytte till +5-strängade basar för sisådär 10 år sen och har aldrig ångrat mig. För mig är B-strängen numera standard på en bas. Det är något speciellt med att gå riktigt lågt i registret.

[Markooo]

Lånade en femsträngad bas ett tag till ett storband jag var med i innan men det var inget för mig...

[Bassplayer123]

Ska ge mig in på det men 5 strängad bas nu faktiskt, får se hur det går!
Känns en aning obekvämt men det ska nog funka

[blackparkas]

Obekvämt till en början, det var det i alla fall för mig -97 när jag köpte första femman...

Numer är det som att cykla, trots att jag inte spelat femma på många år.
Bytte åt mig en till femma när jag skulle vicka på en turné i våras och det var inga problem, som sagt. Som att cykla.

BEAD är jag inte alls bekväm med.
Trots att G-strängen egentigen aldrig behövs i mitt vanliga metalband så känns det mer vekvämt, känns som att man kan spela mer som vanligt, när jag körde BEAD så kände jag mig lite hämmad, vart inget extra någonstans, bara grundtoner... typ.... Vilket är gott nog när man lirar metal...

Kommer säkert köra BEAD igen dock. Känns onödigt med femma, och så skulle jag vilja få användning för min kromade Warwick LX4...

[Lowlife]

Kunde jag så kan du. Mitt knep var att börja med att använda femtesträngen som ett tumstöd i början, sedan kom den efter hand med i matchen mer och mer. Den kom med utan att jag egentligen tänkte på det och det tog kanske en månad. Sedan spelade jag femma i tio år innan jag gick tillbaka till fyra. Har sedan vid några tillfällen tagit upp femma igen men släppt det. Ingen känsla liksom. Fyra med D-tuner är min grej of the day.

[hellride]

Jag går och väntar på att BaCH ska släppa en femma av den modellen jag använder (BPJ, Sandberg-kopia p-bas). Kommer efter årskiftet. Stämmer BEAD just nu men jag saknar G-strängen faktiskt även om jag sällan spelar på den.

[inane]

Återvände nyligen till 5-strängat efter en längre paus och det kändes lite sådär. Efter ett tag kom jag på att det berodde på att förut stämde jag till BEADG i ett E-stämt band och när det nuvarande bandet stämmer till B så har jag en extra hög sträng istället för låg. Stämde om till F#BEAD och kände mig snabbt mycket mer hemma

[bostrowskij]

Har både 5or och 4or, beror helt på vad man ska spela tycker jag. Jag använder 5an mest till jazz, latin och reggae. I coverbandet där vi mest spelar 60-talspop känns det bara konstigt med en 5a, den låter för "modernt" och det fanns ju bara 4or på den tiden och basgångarna är ju därefter.

[drlowe]

Har lirat bas aktivt i ca 4 år och lirar för tillfället nästan enbart på femmor. För mig passar det utmärkt då jag finner B-strängen användbar, plus att jag trivs bra med det lite trängre strängavståndet, men då har jag också rätt små och korta fingrar. Det krävdes dock ett antal byten och testande innan jag hittade en jag trivdes med, vilket (för tillfället) är en Woodo B5 som nån annan här också hade. Så: Testa ett antal basar innan du bestämmer för en; i mitt tycke är jobbiga femmor jobbigare än jobbiga fyror.

Precis som många andra nämnt är det beroende på vad du lirar. För mig kommer idiotsnabb och teknisk slap a la Mark King/Victor Wooten alltid kännas bättre på en fyra hur mycket jag än övar, exempelvis.

[Bullen]

Har funderat på att lära mig många gånger men känner mig alltid som en loser när man plötsligt inte har en aning om vart man har fingrarna och lägger snabbt ner projektet. Finner även den bredare halsen som ett stort problem om den ska kunna hänga i respektabel höjd. Nä, det är nåt fuffens med femsträngade virtuoser tror jag, att övning skulle hjälpa väljer jag att inte tro på

[Grafen]

Jag väntade tills ett specifikt gig krävde femma, det tog också hand om motivationen att lära sig.

[inber]

Har funderat på att lära mig många gånger men känner mig alltid som en loser när man plötsligt inte har en aning om vart man har fingrarna och lägger snabbt ner projektet. Finner även den bredare halsen som ett stort problem om den ska kunna hänga i respektabel höjd. Nä, det är nåt fuffens med femsträngade virtuoser tror jag, att övning skulle hjälpa väljer jag att inte tro på

Spela på femma lär man sig ganska fort. Tog 17 dagar för mig att lira obehindrat som sagt. De värsta missarna försvann väl redan efter ett par dagar.

Men stämma den kan jag fortfarande inte. Trots att jag haft min i tre (?) år, måste jag fortfarande följa strängarna för att räkna ut vilken stämskruv jag ska vrida på...