cellulosa lack

[bazzilla]

Hej, personligen tvivlar jag på att lacken har någon betydelse för ljudet i ett solid instrument. Vikten av lacken blir en försumbar del av totalvikten. Resonanslådan på ett akustiskt instrument är en annan sak. Men de flesta brukar förorda cellulosa lack, vanliga argument brukar vara cellulosa finns i trä (på vilket sätt detta skulle vara bättre har jag inte fått någon förklaring); billiga instrument har plastlack och låter dåligt (troligen finns det viktigare anledningar än lacken som gör att billiga låter dåligt). Att välljudande vintage instrument är lackade med cellulosa (det fanns få eller inga alternativ till cellulosa lack tidigt 50 snarare än att det var överlägset akustiskt). Slutligen brukar man hänvisa till 70 talet när CBS köpte fender och gick över från cellulosa till plast lack ( att man även gjorde en rad andra försämringar och kvaliteten rasade bör man inte glömma ). Samtidigt var Hagström pionjärer med plast lack och många av deras bästa byggen hade plastlack och jag har inte hört att dessa skulle vara dåliga pga lacken.

Finns det fler argument för cellulosa som jag har missat? Någon som vet mer om ingår i trä argumentet? Övriga synpunkter?

[BBQV]

Cellulosa är ett ämne som finns i trä och därför, menar vissa, blir lacken "ett" med kroppen och hämmar inte vibrationenrna. Låter lite som homeopati i mina öron...
Det jag gillar med cellulosa är att den kan läggas tunt, det är lätt att få en tokblank yta och att den åldras snyggt, såväl sliten och relicerad som putsad och välvårdad.

[Go:ran]

För tonens skull tror jag framför allt att lacken ska vara tunn, dvs hämma träets egenskaper så lite som möjligt oavsett om det är nitro eller poly. Fender använde dessutom Fullerplast under sina topplacker i nitro redan från 1963, så det där att cellulosa gifter sig med träet kanske inte betyder så mycket där heller. Oavsett håller jag med BBQV att det finns känsla och mojo med cellulosa, Skön yta som åldras snyggt. Man kan dessutom polera tillbaka glansen och bättra skador smidigare då lacken löser upp underliggande skikt och "smälter" ihop som jag förstått det. Sen att nitro luktar f-n och är hälsovådligt att jobba med är kanske en annan sak...

[allan]

BBQV är en guru. Basta. Och cellulosalack är mkt tjusigt.

Men kolla in denna länken om fenderlackens historia. Mkt bra. Allt var i begynnelsen bil-lacker, och billacker var väl inte alltid bättre för?

http://www.guitarhq.com/fenderc.html" onclick="window.open(this.href);return false;

Kolla in avsnittet med "Fullerplaster, en stygg "sealer", primer, som väl inte direkt lät lacken "andas", en annan homepatisk variant på cellulosan osannolika helgonberättelse.

Men Fender-nördarnas (är själv en sådan) paradoxala förmåga att göra ett massproducerat trästycke till något heligt, besjälat tar väl sig närmast komiska inslag med cellulosalack. Vem f-n hade rekommenderat grannen att köpa eternit-tak, isolera med asbets, och skärma elbasen med blymönja?

[allan]

http://www.ebay.com/gds/Myths-about-Nit ... 258/g.html" onclick="window.open(this.href);return false;

[maxoges]

Bra där allan!!!

[Roger Hedin]

Sen har vi det moderna I-landsproblemet: gitarrställ klädda i gummi (vad det nu heter) kan "sätta sig" i cellulosalacken; tillverkarna av stativ varnar alltid för detta...

[unicornbass]

Tunn Polyurethan. Många ak gitarrister som lackar om till tunn poly just för tonens skull från Nitro.

[Fredde79]

Knappast nån i publiken som är "Oj vad det låter bra, det måste vara pga lacket".

Däremot tycker vissa (inklusive jag) att cellulosalack åldras snyggt ("checking" och gulnad ton). Och så är spelkänslan på en cellulosalackad hals annorlunda, jag tycker själv det funkar bättre än poly i svettig miljö.

Sen har vi det moderna I-landsproblemet: gitarrställ klädda i gummi (vad det nu heter) kan "sätta sig" i cellulosalacken; tillverkarna av stativ varnar alltid för detta...

Det här har jag också undrat över. Har någon här erfarenhet av att detta skulle ha blivit ett problem?

[Roger Hedin]

Sen har vi det moderna I-landsproblemet: gitarrställ klädda i gummi (vad det nu heter) kan "sätta sig" i cellulosalacken; tillverkarna av stativ varnar alltid för detta...

Det här har jag också undrat över. Har någon här erfarenhet av att detta skulle ha blivit ett problem?

Det är säkert p.g.a. lagarna i USA, där du kan bli dömd till ansvar för än det ena än det andra du inte har varnat för. Bara utifall att...

[unicornbass]

Det där med poly är också från fall till fall. Den skit som används i massproduktion och hos snåla byggare känns mycket riktigt inte kul när det blir svettigt. Däremot finns det idag poly som är bättre än cellulosa vad gäller ur svettsynpunkt. Så det är svårt att generalisera. Jag använder både och i produktion. Vissa vill ha det av sentimentala skäl och det är ok. Men det ligger alltid en hård 2k i grunden. Tunn iofs. Mest för tonens skull.

[unicornbass]

Vad gäller ställ har jag sett effekter av det på cellulosa. Men vilka ställ som påverkar mer eller mindre kan jag inte svara på. Men de påverkar även vissa akryl 1k lacker så det är inte bara cellulosa som påverkas.

[allan]

(Sido-parentes)

Snackade med en riktig träbåtsnörd för ngn vecka sedan. Hade en av de sista K 25orna i trä. Byggd i maghoghny - 68 på Tjörn. En obscent vacker valdäckad koster. Pedantvårdad. mintkondition. Ungefär som en nypolerad ljus sunburst jazzbas. Fast på sjön.

Vi pratade om lacker o tråbåtsvård, och ägaren menade på att det idag fanns fantastiska polyuretan-lacker. Den största vinsten menade han var livslängden på lacken. Man slapp alltså slipa och lacka varje säsong, och rätt gjort kunde ett lacklager hålla i tre år.

Däremot var han noga med att påpeka att att det var olja som gällde närmast skrovet.

Poäng; Det händer saker i kemtek världen.

[Bassman53]

På min Les Paul gitarr från 1990, så var lacken (cellulosa tror jag..) ganska mjuk de första 10 åren. Det blev märken t.o.m. av vadderingen i caset..
Även signalsladden gav intryckningar i lacken, när den låg inklämd bakom axelbandet.

[bazzilla]

Verkar som cellulosa lack är en myt, att det sedan är snyggt eller är trevlig att jobba med är en annan story. Väl skrivet Allan. Länken stämmer ganska väl med vad jag tidigare hört om gamla fender mickar. Man tog vad man hittade, så både trådtjocklekar och legeringar ska tydligen skilja. Gissar att ekonomin var viktigare än viljan att bygga världens bästa instrumentet, Så det var antagligen ren tur att vissa exemplar blev galet bra.

[B-Å Åhs]

Sen finns den här lilla detaljen

"
What's bad about nitrocellulose lacquers is that they are very toxic, and have in fact been outlawed for use as an automotive finish throughout most, if not all, of the United States even by auto refinishers for that reason. They are still legal as a furniture finish, and can be bought in many states for that purpose.
"

[GNUlars]

Det är bara att läsa Ebay-fakta-länken, men läs noga!
Det är ingen myt att cellulosa är bra, men det är ganska enkelt:
Tunn, hård lack är bra. Det är de flesta överens om
Cellulosa blir tunn om man inte lägger obscent många lager, den blir också hård, och ännu hårdare med tiden.
ANNAN TUNN LACK ÄR OCKSÅ BRA, så länge den är hård.
Det är inget fel alls på moderna lacker, problemet är bara att det är lätt att lägga alldeles för tjockt, och då hämmas tonen. Det finns inget roligare än att restaurera klantigt omlackade fenderbasar eller gitarrer från 50- eller 60-talet (det är nästan alltid Fender...) Det är ofta många olika färger under när man börjar slipa, den lokale billackeraren har sprutat på önskad färg ovanpå de andra gamla... Rejält tjockt alltså.
När man fått basen trären och lägger en tunn cellulosalack i originalstil så blir det oftast ett helt annat instrument. Mer ton, mer liv, mer diskant, mer dynamik, mer allt....
Det måste inte vara cellulosa, men cellulosa är bra, det är ingen myt...
Se bara till att lacken är tunn och hård, så blir det bra. Lacken måste inte vara toktunn för att vara bra, men ni fattar...
Det är klart att man inte lackar en Jazzbas från 1962 i polyester, men det kan också bli bra...