PrataBas

Min polare hade en tyskbyggd Warwick Thumb, som jag fick låna ett halvår. Tyckte den gick an, även om halsen var lite tjock. Vad den saknade var, öh... charm. En välbyggd bas med allt på plats, men liksom ingen hemma. "The Sound Of Wood", okej, men jag kunde inte riktigt få ur den vad jag ville ändå. Har testat ett par andra modeller mer kortvarigt, med samma upplevelse. Så jag undrar inte över att intresset på andrahandsmarknaden är ganska svalt - skulle nog inte själv spekulera på en, oavsett hur prisvärd den var.

Allt beror på vad man ska spela.

Ska man ha ett aggressivt fläskigt sound för metal och annan hårdare musik finns det få saker som är lika bra som Warwick.

Sen är ju verkligen inte alla modeller vackra.
Thumb, Corvette.... gillar dem icke... Inte Fortress heller egentligen trots att jag haft en i 20 år.

Kommer nog aldrig ta med någon av mina Warwicks på ett rock n roll-gig igen, men till metalbandet finns det inget bättre ljudmässigt.

Tja, jag brukar spela med ett sound typ John Wetton/John Entwistle, som väl i princip kan karakteriseras som "aggressivt fläskigt". Detta ger mig en japansk P-kopia med en gammal Bartolini-mick och DR Lo Riders. Thumben kom tyvärr inte ens i närheten, ens med samma strängar.

Fast jag menar mer såhär:

[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=Cjvtx3HMUks[/youtube]



För mig funkar det inte med många andra alternativ än Warwick att få till det sound jag tycker är floaskigt och brutalt.
Klart det GÅR.
T.ex. nån variant med Bartolini brukar funka rätt bra, men då blir tonen inte lika definierad som med MEC t.ex.
Eller EMG, men de komprimerar tonen, enligt mig, lite för mycket för att det ska bli kul.
Mer tryck och dynamik i mid:en på MEC.
Tror att Wenge-halsen gör sitt också.

Jag gillade aldrig hur Warwick såg ut. Men nu har jag tre tyskbyggda Corvetter. I genomsnitt så betalade jag 5400 kr/st för dem (en var fem tusen, en var billigare, en dyrare). Riktigt bra basar. Helt galet bra för det priset begagnat.

Jag spelar allt på min ww thumb, var på blues jam funkar kanon bra låter super bra, spelar även med min esp viper på blues jam funkar kanon den med låter super , sen min bandlösa daniel nadjalin när jag är på det humöret låter också kanon alla låter bas, fender är ju bygda för att tjänas pengar på det är ju alla men fender var ju bland dom första kolla halsarna lägg dom mot varandra så ser ni allt för att få ut så mycket trä som mögligt det går ju ut på att tjäna så mycket som mögligt på varje instrument, jäller nog dom flesta märken om man inte köper en hand bygd åt sig....

det är nog inte träet som är det dyra i en bas/gitarr.

gthyni skrev:det är nog inte träet som är det dyra i en bas/gitarr.

Jo. När vi kommer till finbitarna så är det nog så. Du får betala tusentals kronor för en extra fin topp, t.ex. Elektronik och hårdvara tillverkas ju, medan trä växer sig fint. En P-bas är ju bara träskovirke, mer eller mindre, så den har ju lågbudgetvirke. Byggmaxbasen...

Ja, inte är det billigt med trä till möbelbasar och dylika.
Utöver att träet i sig är dyrt, eftersom det är svårare att få tag på wenge och dylika träslag än ask, så är det mer pappersarbete som gör att priset tickar iväg ännu mer...

Visst är inte träet gratis, men jag trodde att timmarna basbyggarna la ner också var värt rätt mycket.. det tar ändå lite tid att såga och slipa hals och kropp och allt därikring.. limma träbitar och fan å hans moster liksom... Jag kanske har fel, men jag har inte uppfattningen att allt sånt går på en eftermiddag eller ens två.

my point precis, arbetskostnaden är mycket större,

exklusiva instrument med exklusiva träslag har också mycket större inslag av hantverk av yrkesskickliga personer och därför skjuter arbetskostnaden i väg ordentligt.

Jojo.

Men tar du ett dyrt fabrikat, som börjar på runt 30 i basic utförande utan några flådiga träslag, och sedan lägger till flådiga träslag så är du ofta uppe i 50 innan det är klart.

Finns inte bättre bas än warwicks för de pengar man kan hitta dem begagnade för.