PrataBas

http://www.musicradar.com/news/namm-201 ... onstrosity" onclick="window.open(this.href);return false;

medan andra, Jerzy Drozd, etc gör sådana här helt seriöst. Monstrosity.

Tycker det är kul i tråden att de säger att den kommer upp som demo på YouTube så snart de har stämt den.

Vilken ton är det på sjätte bandets sjätte sträng...?

Heregud...

"Vem, varför?"
Ungefär så känner jag spontant.

Jag tänker låtsas att jag aldrig sett den där.....

Just det, anthax, lite "VEM VARFÖR?!" är det. Samma snubbe, Jared Dines "gjorde" denna Djentbas 2016:

[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=QgRLLqYQh1Q[/youtube]


Också således denna Djent2017 som var ngt "ill-fated" :



Istället för "this one goes to eleven" så blir det lite "this one goes to 17 strings" istället. Koketteri.

Perry Ormsby, Australien, heter han som gjort komikern Jared Dines basbeställingar:

https://www.ormsbyguitars.com/





Ni bör kolla up Jared Dines "helsjuka" YouTube videos där han driver rätt så rejält med bl a (speciellt) Gitarrister (eller engelska: guitard).

[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=Wc2F8Jyv6xk[/youtube]

Roger Hedin skrev:Vilken ton är det på sjätte bandets sjätte sträng...?

Aja, den är i alla fall fanned fret, det är ju alltid något... Ja, som svar på din fråga beror det ju vilken ton den öppna strängen har... ju... förståss. Och det vet bara gud och en till men jag har glömt vad han hette..

Nån borde få förbud att bygga saker...

Då tar jag hellre två fyrsträngade och två femsträngande basar om det är antalet strängar som räknas

Jag tror jag får mardrömmar av den här tråden...

Det är onekligen lite...

Alltså ärligt, det finns ju "seriösa" byggare, men om man nu tvunget måste ha detta antalet strängar och omfång hade jag:

1. Hellre gjort den dubbelhalsad, och delat up strängarna 50/50...*
2. Då hade jag kunnat bestämma mensuren bättre på bägge halsarna, och anpassat det bättre till bas/diskant området. Oavsett om jag hade fortsatt med fanned fret designen.
3. Någonstans så utför man "tapping" i alla fall, på endera halsen. Att spela "över hela" denna bräda klarar man inte av ändå, och skall man bara använda "drone" strängar kan man slå an dem likväl på "den andra halsen" på en dubbelhalsad och sedan "lira vanligt" på nästa hals.

EDIT: * alltså 9 strängar på varje hals.

Hånken skrev: 1. Hellre gjort den dubbelhalsad, och delat up strängarna 50/50...

Ahhh!
50 strängar på båda halsarna!
Dååå blir det ju lättare.

Håcke skrev:

Hånken skrev: 1. Hellre gjort den dubbelhalsad, och delat up strängarna 50/50...

Ahhh!
50 strängar på båda halsarna!
Dååå blir det ju lättare.

Haha! +1 på den!

Är inte meningen med så här många strängar att man inte ska behöva använda banden alls? Man har ju alla toner om man spelar löst liksom...

Ja ja. Ha ha. Jag menar såklart procent. Om den nu har 18 strängar (är det väl?) Så 9 strängar på varje hals.

Jodå det där med att inte använda banden alls, utan bara spela på öppna strängarna som "bourbon" strängar (whiskeydränkta strängar) nä, skämt åsido, Bordunsträngar menar jag såklart. Det är gamla idéer, och de lär inte a någon neckdive.


I modernare tappning:



Så fort den inte har några band kallas det för harpgitarr, eller harp-bas. Så fort det är med band och hals undertill är det någon märklig slags "extended range" multibas, eller annat tillgjort, konstlat och onaturligt. Aldrig gitarr.

Men säg mig, den här är uppenbarligen gjord med rätt mycket "tounge in cheek" och "Spinal Tap" i sinnet, och mest gjord för absurda komikens skull. Överdriven besatthet satt i verket. Men sådana som Jerzy Drozd gör ju sådana på beställning "helt seriöst", och tar hutlöst betalt.
Yves Carbonne någon?



Eller alla andra mastodontbasar...15 strängad. Här är en som tänkte att i stället för att bandstavarna skall vara TrueTemperament så försöker han göra strängarna "squiggliga"...

Helt seriöst, kan jag som nonsenskuriosa tala om att jag i min ungdom var med i ett band (tonåring) som spelade med en gitarrist vars idol var Jimm Page. Han drog med sig sin dubbehalsade gura (Ibanez kopia) till första repet. När vi andra undrade om han inte kunde spela något på den 12 strängade delen av halsen, svarade han att "nänä, den har jag aldrig orkat stämma..." . Han hade den bara för syns skull, som en "stage prop". Vi alla andra tittade tyst på varandra. Kan väl tala om att samarbetet varade inte speciellt länge. Kanske mannen ovan är likadan? "Tja...jag har inte orkat stämma de lägsta strängarna".

Jag menar, detta ser ju också befängt ut men mera lätthanterligt. 6 och 7 strängar, uppdelat på två halsar. Om man nu tvunget skall envisas med att bräscha med antalet strängar:



Hellre det än 13 strängar på en och samma hals.

Finns säkert någon någonstans som kan få den där att låta helt ok med någon sorts tapping...