Din favoritbasist/idol?

[FreCKo]

Så, vi började nog alla spela bas av någon lattjo anledning, och under åren så har man hittat lite folk som man börjar se upp till, oavsett om det gäller spelstil, vad dom gör på scen, deras syn på livet eller något annat.

Så, skriv upp alla basister som har influerat dig, och gärna en liten beskrivning också, och band och så dom spelar/spelat i... Eftersom jag startar tråden så skriver jag upp dom som influerat mig rätt mycket:

Jason Newsted - Voivod, Ex-Metallica
Förutom att han spelar bas i ett av mina absoluta favoritband så är han rätt rejält duktig, även fast det inte hörs. Han är dessutom den enda i Metallicas historia som har kunnat köra bakgrundssång ordentligt.
Duff McKagan, Velvet Revolver, Ex-Guns n' Roses
Han är inte direkt världens största bas-onanist, men han fattar precis vad han spelar för instrument, och han vet precis det utrymme han har, och han använder det...
Billy Sheenan
JÄÄÄÄÄVLAR va han kan lira, har precis upptäckt honom, men helvete, blir ju riktigt deprimerad... Får börja öva lite mer

[Semborg]

De basister som influerat mig allra mest är (utan inbördes ordning):

Jaco Pastorius
Richard Bona
Victor Wooten
Jeff Berlin
Sean Malone
Michael Manring

För att nämna de som snabbt ploppade upp ur hjärnan.

[Saad]

De basister som influerat mig allra mest är (utan inbördes ordning):

Jaco Pastorius
Richard Bona
Victor Wooten
Jeff Berlin
Sean Malone
Michael Manring

För att nämna de som snabbt ploppade upp ur hjärnan.

Lägger till:

Flea
Alain Caron
Marcus Miller
Steve Bailey
Stanley Clarke

Finns fler, men det är inte lätt att komma på alla!

[peter_s]

Några av mina favoriter, sådär i allmänhet, är Naomi Yang, Justin Harwood, och Josh Haden. När det gäller solobasister, eller basister som inte nödvändigtvis spelar pop, gillar jag Nicklas Brännström, Jonas Hellborg, och Steve Lawson. Av de som redan nämnts är Michael Manring den som kommer närmast med att lyckas hålla mig intresserad.

Och så får jag inte glömma anledningen till att jag började spela bas, Hazze Waseen. Är det någon som vet vad han pysslar med numer? Senast jag såg något om honom hade Eagle just byggt en signaturbas med hans namn, och så skrev han ibland på EBS' hemsida. Men det var flera år sedan. Jag hoppas att han inte gått under jorden, eller helt slutat spela.

[calif de funk]

Här är några basister jag uppskattar högt:

-Paul McCartney
-James Jamerson
-Jaco Pastorius
-Marcus Miller
-Will Lee
-Anthony Jackson
-Pino Paladino
-Lasse svensk Danielsson
-John Deacon
-Alain Caron
-Darryl Jones
-Nathan East
-Meshell Ndegeocello

[Silverspoon]

mina stora influenser har hittills varit John Myung, Michael LePond, TOny Levin och Billy Sheehan. Sen har ju även Lemmy Sin charm och Peavey i Rage

[Bean]

Larry Graham
Stanley Clarke
Francis Rocco Prestia
Mick Karn
Percy Jones
Michael Friis
Melvin Davis

och Jaco förstås

[Lovart]

Oj så många bra basister det finns när man kollar upp. Här är några (kanske idag mindre ihågkomna) basister som är värda att lyssna på.

Kontrabasister:
Ron Carter, (Miles Davis) för sitt kraftfulla driv
Jim Hughart, (Tom Waits) för sin vackra ton
Niels Henning Örstedt Petersen, (för sin bländande teknik)
Percy Heath, (Modern Jazz Quartet) för sin mjuka följsamhet
Sture Nordin, för sin kraft, sitt driv och sin personlighet
Charlie Mingus, för att han var fullständigt galet underbar och orföutsägbar
Paul Chambers (Miles Davis) för sin improvisationsförmåga
Rufus Reid, för sin elegans

Elbasister:
Chuck Rainey, för sitt tunga gung
David Hood, för sitt sväng utan en ton för mycket
Larry Graham, bra grund med smakfullt slap
Gorge Porter Jr, för sin rytmkänsla
David Bouad, rytm, teknik och imnprovisation tillsammans
Rick Danko, för sin röst
Donald "Duck" Dunn; för sitt enkla gung

Bandlös elbas:
Bakihti Kumalo (Paul Simon), melodiös urkraft
Alphonso Johnson (Weather Report) , "
Ulf "Flu" Jonsson, för showerna (spelar mest dragspel nu tror jag)

Det var några av alla dom som inspirerat mig och som jag återkommer till.

Lev väl

[mojo]

..

[basman82]

Kolla in dessa basister

Mark King
Oteil Burbridge
Yves Carbonne
Dominic Di Piazza
John Patitucci

[calif de funk]

Här är några basister jag uppskattar högt:

-Paul McCartney
-James Jamerson
-Jaco Pastorius
-Marcus Miller
-Will Lee
-Anthony Jackson
-Pino Paladino
-Lasse svensk Danielsson
-John Deacon
-Alain Caron
-Darryl Jones
-Nathan East
-Meshell Ndegeocello

Jag kom på att tänka på David LaRue. Riktig virtuos! Jag mins när han spelade med Steve Morse i slutet på ´80-talet...

[anli]

Lemmy -när jag hörde Hawkwind live-plattan "Space ritual" som 15 åring anno 1973 så upptäckte jag att bas var tufft!
John Entwistle -mr cool
Chris Squire - fick mig att skaffa min första Rickenbacker

[Geddan]

Kan ju inte låta bli att nämna Geddy Lee. Få som kan piska fram tonerna som han.
En basist jag beundrar för hans oerhörda sväng och häng är Abe Laboriel. Bara jag slipper höra hans bassolon.
En basist jag vill höra mer av är Larry Klein.
Lyssna på hans flaciolettspel på Joni Mitchells "Chinese Café" så förstår ni varför.

[Bean]

En annan bra basist som kanske bör nämnas är Linley Marthé (från Mauritius). Såg honom med Zawinul Syndicate på Jeriko i Malmö i våras. Bra groove och lite udda men duktig solist. Han hade ett 5-minuter solo som nog var det märkligaste jag hört på länge

[Danne]

Finns ju en massa bra, men favoriter som jag kommer på nu är:

Willie Dixon: Gammal bluesgubbe som skrev många låtar framförallt till Howlin' Wolf. Nämner honom först eftersom anledningen till att jag blev basist var att jag blev tillfrågad att vara med i ett nystartad bluestrio som basist och han får då representera bluesbasisterna i allmänhet som jag lyssnade in mig på.

Geezer Butler (Black Sabbath): Bluesbandet spelade renodlad blues i ca ett halvår för att sedan spela andra covers + eget och allihop blev fästa vid gamla Sabbath-skivor. Geezer's spel inspirerade mig mycket då.

Bob Daisley (Rainbow, Ozzy Osbourne, Gary Moore, Uriah Heep): Bob är en bra rockbasist med en speciell stil. Speciellt första två Ozzy-skivorna gillar jag. Skrev även många texter till Ozzy som har haft mage att spela över både Daisley's bas och Lee Kerslakes trummor på nyutgåvorna (pga att han ej vill betala deras rättmätiga royalties från de skivorna). Skandal! Hörde Crazy Train nyligen på radio och det var inte lika bra.

Mel Schacher (Grand Funk Railroad): En basist med stort ljud och ett härligt sväng. De första sex skivorna med GFR är fantastiska. Jammade loss härligt, men inte lika extremt som Jack Bruce utan mera smakfullt och samspelt med trummorna.

Leon Wilkeson (Lynyrd Skynyrd): En basist som spelade i ett genuint band och lyckades ta sin plats och svänga ihop tillsammans med 3 gitarrister och en klaviaturspelare. Lite som ovannämnda Duff McKagan, sticker ut men på ett smakfullt sätt.

Jack Bruce (Cream): Bandet Cream var ju lite banbrytande inom rockmusiken och Jack drog loss ordentligt i jammen. Ibland lite väl mycket kanske för ibland var de ju tre på scenen som körde solo samtidigt, men ändå kul och inspirerande.



Gemensamt för dessa herrar är att de är sådana som jag antingen inspirerats av eller identifierat mig med stilmässigt. Jag gillar även John Entwistle, Lemmy, Jaco mfl.

[calif de funk]

Kan ju inte låta bli att nämna Geddy Lee. Få som kan piska fram tonerna som han.
En basist jag beundrar för hans oerhörda sväng och häng är Abe Laboriel. Bara jag slipper höra hans bassolon.
En basist jag vill höra mer av är Larry Klein.
Lyssna på hans flaciolettspel på Joni Mitchells "Chinese Café" så förstår ni varför.

Jag håller faktiskt med dig angående Laboriel, till 100% .

[calif de funk]

En till basist som är riktigt bra är Kai Eckhardt. Skön som bara den. Han spelade med John McLaughlin och Trilog Gurtu t.ex....[/b]

[Geddan]

Jag håller faktiskt med dig angående Laboriel, till 100% .[/quote]


Eller hur!
Bara för att han står och hoppar och beter sig så SKA det lixom vara bra.

Lyssna istället på hur han spelar på GRP Live-plattan.
Grymt häng!

[calif de funk]

Jag håller faktiskt med dig angående Laboriel, till 100% .

Eller hur!
Bara för att han står och hoppar och beter sig så SKA det lixom vara bra.

Lyssna istället på hur han spelar på GRP Live-plattan.
Grymt häng![/quote]

Laboriel är toppbasist så klart. Men jag tycker han hamnar i den ligan av basister som spelar bättre åt någon annan än åt sig själv om man uttrycker sig så (Marcus Miller hamnar också i den ligan). Han är skit bra när han spelar bas som en basist, men jag tycker i allafall inte han är så kul när han överdriver med sina akrobationer, även fast han säger på sin videoinstruktion: "glöm inte för guds skull att basen är ingen solo instrument"...

[Bean]

Håller med dig fullständigt där Califen.
Mina favoriter med Mr. Miller är GRP live in Japan från tidigt 80-tal, Lenny White's "Streamline" och Michael Franks "Skin Dive" (låten "Read my Lips"....ouch vilket baslir!)

Ju äldre jag själv blir desto mer allergisk blir jag mot "cirkuskonster" och "skrivmaskinssmatter" (läs Mark King...). Imponerande javisst och kul i 5 minuter, sedan börjar i alla fall jag tröttna.

[calif de funk]

Håller med dig fullständigt där Califen.
Mina favoriter med Mr. Miller är GRP live in Japan från tidigt 80-tal, Lenny White's "Streamline" och Michael Franks "Skin Dive" (låten "Read my Lips"....ouch vilket baslir!)

Ju äldre jag själv blir desto mer allergisk blir jag mot "cirkuskonster" och "skrivmaskinssmatter" (läs Mark King...). Imponerande javisst och kul i 5 minuter, sedan börjar i alla fall jag tröttna.

Visst blir sådant mindre och mindre roligt rätt fort och efter 5 minuter då ringer alla varningsklockor: "det räcker". Har lyssnat på några 80-tals live inspelningar med MMiller... härligt spel. Jag gillar nog mest David Sanborns live platta "Straight to the heart" när det gäller MMiller och i synnerhet låten Run for Cover fasten hela plattan är såååå jäkla bra, och Marcus spelar som än gud. Och givetvis all arbete med Miles Davis...

[Bean]

Jag glömmer aldrig när jag såg Level 42 live första (och enda...) gången. Jag gillade deras tidiga plattor och hade sett fram emot konserten, men oj...
Redan i första låten hade Hr. King smattrat sönder både trumhinnor och lust. Efter halva konserten var det inte alls kul längre så jag drog min väg.

[anli]

Oj, jag glömde första basisten i Jethro Tull:
Clive Bunker
och musklerna i Grand Funk:
Mel Schacher

Sen så, om jag skall vara ärlig, så tyckte jag Stanley Clarke anno 1975 ("Silly putty") var lite ball trots allt. Har dock förträngt och förnekar ständigt att jag någonsin lyssnat på fusion/jazzrock

[Basstore]

Inte någon gammal räv direkt men helt klart den som lärt mig mest inom bas!

FLEA

Även Jeff Ament om man snackar bandlös

[lowfreq]

Finns ju såklart väldigt många influenser...genom åren. Jag lyssnar faktiskt inte särskilt specifikt på just basister...lyssnar på helheten...som ger mig inspiration.
Men en basist som jag diggar är John Pêna (studio-basist som spelat/spelar med Steve Lukather och Los Lobotomies), underbar känsla och timing...suverän slap-basist, men framför allt en finger-virtuos. Han spelar bas på Steve Lukather's "Candyman".

För övrigt kan man göra en jättelista på många bra basister...orkar bara inte.