Sida 2 av 2

Postat: sön 11 jan 2009, 01:48
av Ale
hosse skrev:
Le Contrebasse skrev:
hosse skrev:
Le Contrebasse skrev:
basmartin skrev:Amanda Jenssen har koll på funktionsanalys, har jag för mig.
Nää hon gick Spyken i Lund och dom har bara kör och dans och rytmik på schemat :D
känner en snubbe som dissade ett ligg med henne precis innan hela Idol-historian. han är aningens bitter faktiskt.
Surt, hon är snygg. Jag har åkt buss bredvid henne i 5 timmar och stött på henne i diverse sammanhang i Lund de senaste åren och hon kan nog vara den jobbigaste människa jag mött (no hard feeligns Amanda)
hahaha! grymt! jag har hört lite andra grejer också, men det tar jag inte här.
Jovisst, hon har ett välförtjänt lokalt rykte om att ****** runt en hel del för att gynna karriären :D

Postat: sön 11 jan 2009, 01:54
av gäst
Le Contrebasse skrev: Ok. Musikpedagogik i USA tycks också ha en helt annan inställning till teori än vad vi har tex här i sverige, i vissa kretsar är det ju "fult" att kunna teori och vara intresserad av det.

Just det där att skissa med steganalys är grymt cool, har som sagt också stött på det en hel del. Det är ju också väldigt vanligt att jazzpedagoger använder sig av det och väljer att utesluta harmoniläran i vissa övningar och moment, det är ju faktiskt ett ganska bra supplement till harmonik, just eftersom det säger lika mycket.
Det du nämner med transponering är ju verkligen en stark fördel, grymt smidigt.
Jag kan t.o.m. gå så långt ibland att jag skriver t.ex. 2m - 5 - 1 i stället för ii - V - I om jag har bråttom. Jag har sett det göras så i Nashville-notering och där handlar det ju om att göra det så enkelt som det bara är möjligt. Jag tror att det kallas The Nashville Number System eller något liknande.
Att det bland många rockers anses fult med teori och notläsning har jag svårt att förstå. Visst, om du börjar i ett rockband så får du givetvis cdn i stället för en hög med noter men hur man kan tycka att man förlorar feeling av att kunna noter är för mig en gåta. Att spela efter noter jämfört med att spela en låt man kan utantill gör nog ofta att man får lite mindre feeling beroende på att man måste ta en del av sin koncentration från att spela varje ton så bra man kan till att läsa men hur det skulle kunna påverka ens feeling i stort att kunna läsa och kunna förstå teori fattar jag inte. Det är ju snarare så att om man fattar teorin så kommer mycket automtiskt, man behöver inte memorera saker på samma sätt utan men vet redan vad man skall spela och då kan man återigen lägga mer koncentration på att låta bra i stället.

Jösses, vad jag svammlar.

Postat: sön 11 jan 2009, 01:55
av gäst
Le Contrebasse skrev: Jovisst, hon har ett välförtjänt lokalt rykte om att ****** runt en hel del för att gynna karriären :D
Det har jag också.

Postat: sön 11 jan 2009, 02:05
av Ale
Johannes skrev:
Le Contrebasse skrev: Jovisst, hon har ett välförtjänt lokalt rykte om att ****** runt en hel del för att gynna karriären :D
Det har jag också.
Tack jag har fått uppleva det, visste inte att det krävs så mycket för att få dig att vika för mig :heart:

Postat: sön 11 jan 2009, 02:06
av basmartin
Haha!

Postat: sön 11 jan 2009, 02:07
av Ale
Oj, angående USA/Sverige, syftade jag på att teoritabun alltså utspelade sig i Sverige och inte USA, blev lite otydligt.

Postat: sön 11 jan 2009, 02:17
av Ale
Johannes skrev:
Le Contrebasse skrev: Ok. Musikpedagogik i USA tycks också ha en helt annan inställning till teori än vad vi har tex här i sverige, i vissa kretsar är det ju "fult" att kunna teori och vara intresserad av det.

Just det där att skissa med steganalys är grymt cool, har som sagt också stött på det en hel del. Det är ju också väldigt vanligt att jazzpedagoger använder sig av det och väljer att utesluta harmoniläran i vissa övningar och moment, det är ju faktiskt ett ganska bra supplement till harmonik, just eftersom det säger lika mycket.
Det du nämner med transponering är ju verkligen en stark fördel, grymt smidigt.
Jag kan t.o.m. gå så långt ibland att jag skriver t.ex. 2m - 5 - 1 i stället för ii - V - I om jag har bråttom. Jag har sett det göras så i Nashville-notering och där handlar det ju om att göra det så enkelt som det bara är möjligt. Jag tror att det kallas The Nashville Number System eller något liknande.
Att det bland många rockers anses fult med teori och notläsning har jag svårt att förstå. Visst, om du börjar i ett rockband så får du givetvis cdn i stället för en hög med noter men hur man kan tycka att man förlorar feeling av att kunna noter är för mig en gåta. Att spela efter noter jämfört med att spela en låt man kan utantill gör nog ofta att man får lite mindre feeling beroende på att man måste ta en del av sin koncentration från att spela varje ton så bra man kan till att läsa men hur det skulle kunna påverka ens feeling i stort att kunna läsa och kunna förstå teori fattar jag inte. Det är ju snarare så att om man fattar teorin så kommer mycket automtiskt, man behöver inte memorera saker på samma sätt utan men vet redan vad man skall spela och då kan man återigen lägga mer koncentration på att låta bra i stället.

Jösses, vad jag svammlar.
Absolut inget svammel, vis som vanligt!

Postat: sön 11 jan 2009, 02:49
av Berntsson
Hmm, (för att gå tillbaka litegrann :)) det verkar ju iaf som att det inte finns någon generell lag för det, exempelvis står "mitt" sätt med här http://www.musictheory.net/lessons/html/id44_se.html(var nog därifrån jag fick det "tänket", dock en bra sida i övrigt)

Fast jag förstår enkelheten med att hela tiden utgå från aeolisk, när jag tänker efter 8) Om man exempelvis spelar i F-moll och ser ett vii° på pappret måste man kolla hur de andra ackorden ser ut innan man vet om det är Ebm-5 eller Em-5 som åsyftas. Om den inte utgår från aeolisk då :)

Postat: sön 11 jan 2009, 16:33
av GurraG
Berntsson skrev:Appropå stegteori förresten: En sak där jag och min teorilärare på min gamla skola inte var överens(ja, grejen var att även han då var rätt ny på stegteori - stegteoriutlärning på musikhögskolan är väl en rätt ny företeelse om jag förstått saken rätt) om, och det var ang. huruvida man utgår från durskalans positioner även i moll.

Exempelvis, en durskala blir ju:

I ii iii IV V vi vii°

Men när man kom till moll skilde våra åsikter åt:
Jag tycker det borde vara såhär:
i ii° III iv v VI VII

Medans min lärare tyckte såhär:
i ii° bIII iv v bVI bVII

Vad är rätt? :)
När jag lärde mig stegtgeori på folkis utgick min lärare från durskalan, men det verkar ju som att andra lär ut annat. Angående Amanda Jenssen har jag bara träffat henne en gång, för en intervju på trekvart, men då var hon hur cool som helst.