PrataBas

Hej, måste fråga en sak för att komma vidare i mitt basspelande.

Jag har förstått att Ionian scale har ett mönster te x kan man C Ionian så kan man spela

D Dorian, E Phrygian, F Lydian, G Mixolydian, A Aeolian, B Locrian

men... När det står att te x D dorian ska sluta på ett D då vet jag inte vilket D? Finns det tabs med dessa skalor?

Ja jag lär mig på engelska, heter säkert något annat på svenska (Dorian är dorisk va?) men om någon vet...

roligt skrev:Hej, måste fråga en sak för att komma vidare i mitt basspelande.

Jag har förstått att Ionian scale har ett mönster te x kan man C Ionian så kan man spela

D Dorian, E Phrygian, F Lydian, G Mixolydian, A Aeolian, B Locrian

men... När det står att te x D dorian ska sluta på ett D då vet jag inte vilket D? Finns det tabs med dessa skalor?

Ja jag lär mig på engelska, heter säkert något annat på svenska (Dorian är dorisk va?) men om någon vet...

D dorisk är en C jonisk skala som du spelar från D till D, en oktav dvs. Men det skadar ju aldrig att lära sig den i alla oktaver.

Samma sak gäller för resten av kyrkotonarterna. Alltså E till E osv..

roligt skrev:Hej, måste fråga en sak för att komma vidare i mitt basspelande.

Jag har förstått att Ionian scale har ett mönster te x kan man C Ionian så kan man spela

D Dorian, E Phrygian, F Lydian, G Mixolydian, A Aeolian, B Locrian

men... När det står att te x D dorian ska sluta på ett D då vet jag inte vilket D? Finns det tabs med dessa skalor?

Ja jag lär mig på engelska, heter säkert något annat på svenska (Dorian är dorisk va?) men om någon vet...

C jonisk (vanlig dur) är som du säkert vet C D E F G A B C
D dorisk får du om du spelar samma sak fast d till d (D E F G A B C D)
I vilken oktav du lägger det spelar ingen roll.
Skalorna heter typ samma på svenska
Jonisk, Dorisk, Frygisk, Lydisk, Mixolydisk, Aeolisk, Lokrsik.

Tack men min egentliga fråga då är

Om jag då spelar D Dorisk skala.

Så spelar jag detta?
---------------------------------2(A)---4(B)---5(C)---7(D)
-----------2(E)--3(F)---5(G)-------------------------------
--5(D)-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------

Ska det inte "börja om" från A strängen, på D? För det låter inte rätt att helt plötsligt ta ett mörkt D efter att ha tagit ett ljust C på g-strängen. Ursäkta om jag förvirrar er men vill gärna få koll på detta

För om jag ska spela E Frygisk då lägger jag bara till ett E på strängen efter D:et? Det blir ju inte heller rätt?

---------------------------------2(A)---4(B)---5(C)---7(D)
-----------2(E)--3(F)---5(G)-------------------------------
--5(D)-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------
Är helt rätt.

Men ett grymt tipps är att öva skalor i 2 oktaver. Men framför allt får man inte glömma att göra musik av dem, en skala rätt upp och ner är ju inte de snyggaste. Låt datorn spela ett Dm (eller bara tonen D) och lek.

Alltså, tänk inte att en skala nödvändigtvis måste sluta på samma ton, då begränsar du både deras funktion och hur du kan variera dem. Mitt tips är att identifiera stegen i skalorna, dvs om de höjer/sänker en hel- eller en halvton i varje steg i skalan.

Jag är faktiskt helt seriös nu. När och hur använder man dessa skalor i följd å så och varför? Jag bashar inte tråden. Är nyfiken bara

RolleHarris skrev:Jag är faktiskt helt seriös nu. När och hur använder man dessa skalor i följd å så och varför? Jag bashar inte tråden. Är nyfiken bara

Det där min vän, är ett ämne för en uppsats!

Själv tycker jag det är bra att lära sig hur en skala är om man utgår från en dur eller mollskala så man inte fastnar i en tonart. T ex en Dorisk skala kan ju inte bara gå i D...

Tänk mer så här:

C Jonisk: C D E F G A B C (Vanlig Durskala)

C Dorisk: C D Eb F G A Bb C (Mollskala med höjd 6a)

C Frygisk: C Db Eb F G Ab Bb C (Mollskala med sänkt 2a)

C Lydisk: C D E F# G A B C (Durskala med höjd 4a)

C Mixolydisk: C D E F G A Bb C (Durskala med sänkt 7a)

C Eolisk: C D Eb F G Ab Bb C (Vanlig Mollskala)

C Lokrisk: C Db Eb F Gb Ab Bb C (Mollskala med sänkt 2a, sänkt 5a)

Samuel V skrev:

RolleHarris skrev:Jag är faktiskt helt seriös nu. När och hur använder man dessa skalor i följd å så och varför? Jag bashar inte tråden. Är nyfiken bara

Det där min vän, är ett ämne för en uppsats!

Hehe, då gör vi det enklare. När använder man en skala och hur?

RolleHarris skrev:

Samuel V skrev:

RolleHarris skrev:Jag är faktiskt helt seriös nu. När och hur använder man dessa skalor i följd å så och varför? Jag bashar inte tråden. Är nyfiken bara

Det där min vän, är ett ämne för en uppsats!

Hehe, då gör vi det enklare. När använder man en skala och hur?

Hela tiden, allt man spelar kommer från skalor.

RolleHarris skrev:

Samuel V skrev:

RolleHarris skrev:Jag är faktiskt helt seriös nu. När och hur använder man dessa skalor i följd å så och varför? Jag bashar inte tråden. Är nyfiken bara

Det där min vän, är ett ämne för en uppsats!

Hehe, då gör vi det enklare. När använder man en skala och hur?

Allt detta IMHO

Egentligen använder man inte en skala så ofta rakt upp och ner. För mig är det bara ett sätt att veta vilka toner man kan använda som passar ackordet. Främst när man spelar jazz eller liknande då låtarna oftast modulerar (ändrar tonart) ofta.

RolleHarris skrev:

Samuel V skrev:

RolleHarris skrev:Jag är faktiskt helt seriös nu. När och hur använder man dessa skalor i följd å så och varför? Jag bashar inte tråden. Är nyfiken bara

Det där min vän, är ett ämne för en uppsats!

Hehe, då gör vi det enklare. När använder man en skala och hur?

Alltså, rent teoretiskt befinner man sig alltid i en skala.

Enkelt sagt finns det vissa skalor som passar till vissa ackord, att spela solo över. Vissa skalor har även t.ex. en dominant funktion, dvs att de gärna leder till ett viss ackord i en viss tonart.

Speciellt i jazzharmonik måste man ofta anpassa sitt solospel till ackord med många och krångliga färgningar. Att veta vilken skala som passar på vilket ackord är viktigt för att kunna skapa övergångar och brytningar i ett solo.

Martin kan säkert betona andra saker, men detta är lite grundläggande.

Samuel V skrev:

RolleHarris skrev:

Samuel V skrev:

RolleHarris skrev:Jag är faktiskt helt seriös nu. När och hur använder man dessa skalor i följd å så och varför? Jag bashar inte tråden. Är nyfiken bara

Det där min vän, är ett ämne för en uppsats!

Hehe, då gör vi det enklare. När använder man en skala och hur?

Alltså, rent teoretiskt befinner man sig alltid i en skala.

Enkelt sagt finns det vissa skalor som passar till vissa ackord, att spela solo över. Vissa skalor har även t.ex. en dominant funktion, dvs att de gärna leder till ett viss ackord i en viss tonart.

Speciellt i jazzharmonik måste man ofta anpassa sitt solospel till ackord med många och krångliga färgningar. Att veta vilken skala som passar på vilket ackord är viktigt för att kunna skapa övergångar och brytningar i ett solo.

Martin kan säkert betona andra saker, men detta är lite grundläggande.

Tack för svaren. Borde kanske läsa på lite mer, kanske man sparar tid istället för att testa sig fram hela tiden

Tack alla! Lärde mig en hel del nu, nu kan jag återgå till skalövningarna

Mr Praline skrev:

RolleHarris skrev:

Samuel V skrev:

RolleHarris skrev:Jag är faktiskt helt seriös nu. När och hur använder man dessa skalor i följd å så och varför? Jag bashar inte tråden. Är nyfiken bara

Det där min vän, är ett ämne för en uppsats!

Hehe, då gör vi det enklare. När använder man en skala och hur?

Alltså, rent teoretiskt befinner man sig alltid i en skala.

Enkelt sagt finns det vissa skalor som passar till vissa ackord, att spela solo över. Vissa skalor har även t.ex. en dominant funktion, dvs att de gärna leder till ett viss ackord i en viss tonart.

Speciellt i jazzharmonik måste man ofta anpassa sitt solospel till ackord med många och krångliga färgningar. Att veta vilken skala som passar på vilket ackord är viktigt för att kunna skapa övergångar och brytningar i ett solo.

Martin kan säkert betona andra saker, men detta är lite grundläggande.

Det är ju inte bara i jazz. Om man lirar en låt i C-moll, och C-mollskalan är C,D,Eb,F,G,Ab, Bb, C, men dominantackordet är ett G-dur (G, B, D) och tonen B är inte med i C-mollskalan. Eller, ska man vara riktigt korrekt är det inte samma septimintervall neråt som uppåt i mollskalor heller. Eller ens sexter...
C, D, Eb, F, G, Ab, B, C, Bb, Ab, G, F , Eb, D, C....
C, D, Eb, F, G, A, B, C, Bb, Ab, G, F, Eb, D, C...

En klassisk modulering där man byter tonart från C-dur till F-dur är ju att lägga in ett C7-ackord (C,E,G, Bb) som leder till ett F-dur (F,A,C). Tonen Bb ingår inte i C-durskalan, men den ingår i F-dur, så man hamnar i ett slags mellanläge. C7-ackordet är dominant till F.

Just det, det var ju lite samma sak när man höll på att spela musik nerifrån Balkan. Mycket byggde på en frygisk skala, fast
med en stor ters. En låt i G använde en skala G, Ab, B, C, D Eb, F, G vilket ju är parallellt med en stigande C-mollskala: C, D, Eb, F, G, Ab, B, C.. Typisk sådan musik hade ett grundackord som G, en subdominant som Fm och ett Gm eller ibland ett G som dominantackord. Turk-skala som nån kallade det... Tänk på låten "Misirlou" i Pulp Fiction-soundtracket så har ni en idé om hur det låter.

Spela så det låter bra

kmo skrev:Spela så det låter bra

+1 Hahaha

Va f-n, missade man teorilektionerna måste man göra sitt bästa för att komma in i den berömda zoooonen!

Alltså, musikteori är ju bara ett sätt att beskriva vad man lirar, det gör dig inte till en bättre instrumentalist egentligen.
Möjligtvis sparar man en del tid när man ska sätta en låt, om man får en ackordanalys på eländet först...

MagnusP skrev:Just det, det var ju lite samma sak när man höll på att spela musik nerifrån Balkan. Mycket byggde på en frygisk skala, fast
med en stor ters. En låt i G använde en skala G, Ab, B, C, D Eb, F, G vilket ju är parallellt med en stigande C-mollskala: C, D, Eb, F, G, Ab, B, C.. Typisk sådan musik hade ett grundackord som G, en subdominant som Fm och ett Gm eller ibland ett G som dominantackord. Turk-skala som nån kallade det... Tänk på låten "Misirlou" i Pulp Fiction-soundtracket så har ni en idé om hur det låter.

spansk-frygisk eller harmonisk moll från kvinten

MagnusP skrev:Det är ju inte bara i jazz. Om man lirar en låt i C-moll, och C-mollskalan är C,D,Eb,F,G,Ab, Bb, C, men dominantackordet är ett G-dur (G, B, D) och tonen B är inte med i C-mollskalan. Eller, ska man vara riktigt korrekt är det inte samma septimintervall neråt som uppåt i mollskalor heller. Eller ens sexter...
C, D, Eb, F, G, Ab, B, C, Bb, Ab, G, F , Eb, D, C....
C, D, Eb, F, G, A, B, C, Bb, Ab, G, F, Eb, D, C...

Fast njae... Regeln om att skalan inte är densamma på nervägen som uppvägen gäller bara melodisk moll, inte ren moll eller ens harmonisk moll – båda förblir oförändrade åt bägge håll. Alltså:
C melodisk moll: C D Eb F G A B C Bb Ab G F Eb D C (stor sext och septim upp, liten septim och liten sext ner)
C harmonisk moll: C D Eb F G Ab B C B Ab G F Eb D C (alla intervall är samma åt bägge håll)
C moll/eolisk: C D Eb F G Ab Bb C Bb Ab G F Eb D C (alla intervall är samma åt bägge håll)
Melodisk moll-regeln används dock i princip bara praktiskt när det kommer till komposition av klassisk musik, när man pratar om skalor för t.ex. improvisation så ignorerar man den regeln.

MagnusP skrev:Alltså, musikteori är ju bara ett sätt att beskriva vad man lirar, det gör dig inte till en bättre instrumentalist egentligen.
Möjligtvis sparar man en del tid när man ska sätta en låt, om man får en ackordanalys på eländet först...

Håller inte helhjärtat med dig där... Tycker att det är en trångsynt vinkel på musikteori. Kunskap är alltid utvecklande! Att kunna sina skalor, tonarter, ackord, kadenser, rytmiska värden och dylikt sparar inte bara tid när man sitter med ett notpapper/ackordanalys utan också t.ex. när du ska använda ditt gehör för att planka. Istället för att blint sitta och gissa vilka toner det är som spelas så kan du med musikteorin och gehöret avgöra tonart, ackord, skala, m.m. Även i improvisationslägen är det grymt att ha en rejäl bas med musikteori i bagaget då det alltid hjälper att veta vilka skalor som fungerar över vilka ackord/färgningar och vilka toner som är s.k. nyckeltoner däri. Låt mig ställa upp ett exempel:
Basist A och Basist B är exakt lika duktiga på att spela och deras gehör är också precis lika bra. Basist A får dock för sig att plugga lite musikteori och lär sig en hel drös nya skalor och ackord som han sedan använder sig av i sitt musicerande. Om du frågar mig så är nu Basist A bättre än Basist B. Musikteori är inte alls "bara ett sätt att beskriva vad man lirar" – det är därutöver också ett sätt att hjälpa dig utöka din musikaliska vokabulär så att det du lirar växer!
Musikteori är också ett grymt hjälpmedel vid komposition då man får en hel drös med verktyg att välja mellan som man troligtvis tidigare inte visste fanns tillgängliga.