Aslan skrev:Ett bra tips är ju att veta hur t ex en durskala är uppbyggd. Alla durskalor har ju samma mönster oberoende på vilken ton man börjar på.
Alla durskalor har ett helt tonsteg (två band/tangenter) mellan alla toner förutom på två ställen. Mellan 3e och 4e skaltonen och mellan 7e och 8e skaltonen ska det vara en halvton (ett band/tangent. Alla toner ska tillhöra en egen stamton (en egen bokstav) så sen är den bara att räkna så ger det sig själv vilka som är höjda eller sänkta.
Stämmer.
Durskalan är uppbyggt med följande intervall:
Grundton - ett helt tonsteg (sekund)
Grundton - två hela tonsteg (stor ters)
Grundton - två och ett halvt tonsteg (kvart)
Grundton - tre och ett halvt tonsteg (kvint)
Grundton - fyra och ett halvt tonsteg (sext)
Grundton - fem och ett halvt tonsteg (stor septima)
Grundton - sex hela tonsteg (oktav)
Mollskalan (harmonisk mollskala) är uppbyggt med följande intervall:
Grundton - ett helt tonsteg (sekund)
Grundton - ett och ett halvt tonsteg (liten ters)
Grundton - två och ett halvt tonsteg (kvart)
Grundton - tre och ett halvt tonsteg (kvint)
Grundton - fyra tonsteg (förminskad sext)
Grundton - fem tonsteg (liten septima)
Grundton - sex hela tonsteg (oktav)
Ibland byter man ut den lilla septiman mot en stor septima i mollskalan, i synnerhet om melodin går "uppåt". Då får man en melodisk mollskala.
Man kan alltså med gott samvete låta dominantackordet i en låt i C-moll vara G-dur (melodiska mollskalan). Eller G-moll (harmoniska mollskalan). Och gärna med typiska dominantfärgningar som 7-, 9- eller 11-ackord.