PrataBas

TDHP skrev:För att vår basist dog.

Tråkigt att höra. Beklagar. Sannolikt väldigt långt i efterhand men ändå.....

Inte en lika tragisk orsak till att jag började spela bas. Eller ja.... Enligt vissa kanske..... Gene Simmons är en stor orsak till att även jag började spela bas. Det och att granngrabben började spela trummor. När jag var 9 ca. Hade spelat piano, gitarr och flöjt innan dess.

Jan Hellman skrev:

TDHP skrev:För att vår basist dog.

Tråkigt att höra. Beklagar. Sannolikt väldigt långt i efterhand men ändå.....

Inte en lika tragisk orsak till att jag började spela bas. Eller ja.... Enligt vissa kanske..... Gene Simmons är en stor orsak till att även jag började spela bas. Det och att granngrabben började spela trummor. När jag var 9 ca. Hade spelat piano, gitarr och flöjt innan dess.

Ja, det var i början an 90-talet nån gång!
Men det var anledningen till att jag blev basist på heltid.
Jag spelade gitarr i bandet innan det och vi ville inte lägga ner.
Men trist var det. Bilolycka.

TDHP skrev:

Jan Hellman skrev:

TDHP skrev:För att vår basist dog.

Tråkigt att höra. Beklagar. Sannolikt väldigt långt i efterhand men ändå.....

Inte en lika tragisk orsak till att jag började spela bas. Eller ja.... Enligt vissa kanske..... Gene Simmons är en stor orsak till att även jag började spela bas. Det och att granngrabben började spela trummor. När jag var 9 ca. Hade spelat piano, gitarr och flöjt innan dess.

Ja, det var i början an 90-talet nån gång!
Men det var anledningen till att jag blev basist på heltid.
Jag spelade gitarr i bandet innan det och vi ville inte lägga ner.
Men trist var det. Bilolycka.

Mycket tråkigt.

Jag började lyssna på dansband. (Flamingokvintetten).
Det var 1984. Hade börjat lyssna på hårdrock och ville spela gitarr.

Men det var inte kul att spela hårdrock. När jag lyssnade på dansband älskade jag att höra basen klart och tydligt.
Jag bytte till bas istället (men lite senare blev det en gitarr igen) så få hade jag både ock.

Dennis Janebrink spelade bas i Flamingokvintetten. Han är min idol. Lärde mig många låtar på basen till deras låtar, sen även Sven-ingvars låtar.


Men även om jag kan spela gitarr och keyboard älskar jag att spela bas.

Mark King blev min ingång till basträsket. Jag har dock ingen ambition att spela som honom, men det var inspirationen till att börja spela bas.

Numera för att jag tycker mycket om att spela musik. Och att lira hårdrock/metall ger bra utlopp för känslor. Och bas blir det för att jag är basist. Börja som bassist, ja det var mest ett bananskal.

"The bass just happened to be the crayon I picked out of the box"
- Les Claypool

Av samma anledning som jag greppar vilket instrument som helst: det fyller en funktion i ett musikaliskt sammanhang. Sen att basen behövs i stort sett hela tiden gör det ju till ett kul instrument. Instrumentet innebär ett ansvar som inte får svikas för då faller det mesta.

För att det var, eller rättare sagt verkade vara, lättare än gitarr. Jag har en bror som är en väldigt duktig gitarrist och när farsan föreslog att jag också skulle börja kände jag världens prestationsångest. Samtidigt hade farsan en bra bas, som jag började plinka på istället. 19 år sen i år.

Jo, varför jag spelar elbas? Ja, mest för att alla andra i olika band var så kassa, regionalt. Speciellt coverband som spelade andras låtar. GItarristerna och sångarna kanske fixade "låten" men det var alldeles för ofta jag tänkte "men...men...så går inte basgången" så istället för att mottaga en massa "gör det bättre själv..." kommentarer ifrån de undermåliga basisterna, så tänkte jag ta tjuren vid hornen, och gjorde det bättre själv. Utan att säga till varken den ene eller andre. Har inte fått någon kommentar alls. Bandet (banden) tycker det är lättare/roligare att spela med mig men kan inte förklara varför. Trummisarna likaså.

När det gällde jazz och blues var det likgitligt. Där spelar det inte så stor roll, om det är exakt som originalet. För originalen är oerhört svåra att spåra, vem som spelade in vad först av alla, och vem som är egentlig upphovsman. Fritt fram för konstnärliga tolkningar...
gillar jag också att spela...

Jag spelar gitarr också, men huvudsakligen bas. Gitarristerna i nya band, som inte känner mig än, blir sura när jag skall visa dem på lånad gitarr hur ett egentligt lick,riff skall spelas till en viss låt. Och så får man höra "men så har jag alltid spelat den..." men sedan idag, när man tar fram Spotify via mobilen så hör dom...men först då. De är för lata att ta reda på något själv...och öva in den korrekta versionen. Speciellt Stevie Ray Vaughans låtar, Sweet Home Alabama (typiskt) . Jag talar om för dom när det blir för mycket "dansband" över deras gitarrlicks. De vågar aldrig "ta i" riktigt. Som krävs ibland.

Men såklart, är det helt eget material som spelas, då är jag inte alls främmande för att någon sätter sig ner med mig och visar hur DERAS basgång skall gå. Om det nu är sån musik som kräver kontrapunkt, basen går ner medan något annat går upp, klyddig folkmusik, eller prog-rock, symfonrock etc. Men det var längesedan jag var med i ett sånt band, om jag ens har varit det någon gång. 70-tals fusion ja, men inte prog.

Det skall iofs sägas att på gamla dar när jag fick erbjudande att ersätta basisten i ett coverband, som spelar hits från nu och förr, så frågade jag om de spelade "Sweet Home Alabama" och då frågade jag helt seriöst och utan att säga något speciellt:

- Vilken tonart går den i?
- D-dur.. den börjar ju på ett d-ackord.
- Då tackar jag för erbjudandet, med ett vänligt tack men nej tack. Vi kommer att få oerhörda problem längre fram...

och fick den konstigaste blick tillbaks. Jag har en devis som blir allt starkare på gamla dar: I won't suffer fools gladly.

Hånken skrev: ↑tis 26 mar 2024, 12:57 Jag har en devis som blir allt starkare på gamla dar: I won't suffer fools gladly.

Detta har blivit alltmer min devis:

Exakt.

Elbas var billigare än barytonsax. Så jag började att spela sax på bas..?

Viktigast är ju melodin och basens melodiers samverkan. Allt därmellan är ju utfyllnad.