En av de mer uppseendeväckande debatterna jag varit med om

[JohanMork]

Föregicks av denna artikel. Jag blev minst sagt förvånad. Läs och döm själva:

http://www2.unt.se/avd/1,1826,MC=5-AV_I ... 39,00.html?

[JohanMork]

Läs gärna kommentarer också

[Taurus]

Föregicks av denna artikel. Jag blev minst sagt förvånad. Läs och döm själva:

http://www2.unt.se/avd/1,1826,MC=5-AV_I ... 39,00.html?

Hon är förvisso docent men bara amatörmusiker. Låt oss proffs på PB bena ut den här frågan istället

[Chukka]

Artikeln är upphäftad i en korridor i skolan! Funderar på att anfalla den våldsamt!

I ärlighetens namn har jag inte läst hela än men ska göra det snart. Ung som jag är så tycker jag dock att H verkar underligt, vad hände med alfabetet?

[JohanMork]

Artikeln är upphäftad i en korridor i skolan! Funderar på att anfalla den våldsamt!

I ärlighetens namn har jag inte läst hela än men ska göra det snart. Ung som jag är så tycker jag dock att H verkar underligt, vad hände med alfabetet?

Håller helt med. Men enligt hennes princip så är det c-d-e-f-g-a-h som är sättet att tänka, inte a till g som alla andra normala människor verkar tycka. I alla avseenden är det jäkligt irriterande att hon hävdar att anhängare av Bb/B systemet är okunnigare än andra. Bugs the hell out of me. Läs med ro dock, svårt att lära gamla hundar sitta

[basmartin]

De som tycker att det musikaliska alfabetet ska heta a, h, c, d, e, f, g får väl tycka det. Jag säger B och Bb.

[JohanMork]

De som tycker att det musikaliska alfabetet ska heta a, h, c, d, e, f, g får väl tycka det. Jag säger B och Bb.

Då är du enligt docent Ann-Marie Nilsson inte lika upplyst som henne ...

Jag vill statuera min åsikt genom följande enka uppställningar:
a-b-c-d-e-f-g
ass-bess-cess-dess-ess-fess-gess

'Nuf said

[newheartshadow]

För mig heter det B, gillar inte H#-musik.

[broder blues]

Fy fan va torrt! Jag skiter eg vad som är "rätt" eller "fel" men var det
bara jag som noterar att B/H-spåret i kommentarerna ofta skrevs av
NN - filharmoniker, musikdirektör - Aktiebolaget Notskrift etc?

Jag är uppväxt i sextitalets musikskola där en träig kantor försökte lära mig två saker.
Blockflöjt och H/B. Inte ens då förstod jag grejen med det "felplacerade" H-et.

Sen fick jag en lärare i gitarr o senare bas som var musiker "på riktigt".
Inte att jag trodde att han visste bättre när han lärde mig B/Bb men d kändes rätt iaf.

Tror vare sig fysiker, matematiker eller språkvetare genom tiderna har hållt sig kvar
vid gammal kunskap när ny etablerats.

Men författaren tillhör säkert samma skara som tror att Svenska akademins ordlista
är ett regelverk när det egentligen beskriver den levande utvecklingen av det svenska språket.

Framtiden kommer iaf att visa vem som står för den rådande ordningen.
Då spelar d mindre roll om vem som har rätt historiskt.
Vem vet. Kanske blir det H/B. Men tillsvidare kör jag på i mitt spår.
Huvudsaken är väl att musiker kan spela med varandra och framföra musik.

En sak är iaf klar. Merparten av de som lyssar skiter högaktligen i debatten.
I den mån dom förstår den, eller ens känner till att den finns.

Broder blues, även kallad Bb/

[inber]

Problemet är väl att Sverige, liksom resten av Europa, har haft skalan CDEFGAHC i hundratals år. Det är "svensk standard" sedan medeltiden.

Det enda som hänt är att vi fått en ny generation, ni under 25-30 år sådär, som läser amerikanska noter och använder amerikansk programvara. Och amerikanerna har i alla år kallat H för B (B flat och B sharp).

Klart att det blir kollision. Pang, smack!

Det är ju antiintellektuellt att säga att hon är okunnig och har fel. Tvärtom är hon ju jävligt påläst och har radat upp hela problemet för den som ids ta in vad hon skrivit.

Men nu är vi där. Frågan är då: ska vi lägga ner det som varit standard i tusen år och lägga oss platt för amerikanerna (inkl hemkokta begrepp som Bess), eller ska vi fortsätta kalla H för H och vara inkompatibel med den anglosaxiska världen?

Jag tillhör den generationen som har varit i båda världarna och jag vet fan inte vad jag ska spela när någon säger B. Är det "gammalt" B, dvs Bb (Bess?) eller är det "nytt" B, dvs H? Långtifrån självklart.

[Jan Hellman]

Problemet är väl att Sverige, liksom resten av Europa, har haft skalan CDEFGAHC i hundratals år. Det är "svensk standard" sedan medeltiden.

Det enda som hänt är att vi fått en ny generation, ni under 25-30 år sådär, som läser amerikanska noter och använder amerikansk programvara. Och amerikanerna har i alla år kallat H för B (B flat och B sharp).

Klart att det blir kollision. Pang, smack!

Det är ju antiintellektuellt att säga att hon är okunnig och har fel. Tvärtom är hon ju jävligt påläst och har radat upp hela problemet för den som ids ta in vad hon skrivit.

Men nu är vi där. Frågan är då: ska vi lägga ner det som varit standard i tusen år och lägga oss platt för amerikanerna (inkl hemkokta begrepp som Bess), eller ska vi fortsätta kalla H för H och vara inkompatibel med den anglosaxiska världen?

Jag tillhör den generationen som har varit i båda världarna och jag vet fan inte vad jag ska spela när någon säger B. Är det "gammalt" B, dvs Bb (Bess?) eller är det "nytt" B, dvs H? Långtifrån självklart.

Det är inte så himla många länder som använder H för B. Det största problemet är egentligen inte just om tonen ska kallas H eller B. Det kan jag skita fullständigt i personligen. Det största problemet är om den sänkta tonen ska heta B eller Bb. Amerikaner skriver B och Bb. Klassiskt skolade svenskar, tyskar och några få till skriver H och B. Om en amerikan läser tonen B så kommer han garanterat INTE att spela ett Bb. Skriv H och Bb, aldrig H och B och detta för att undvika missförstånd. Jag använder mig personligen av B och Bb för jag har spelat med alldeles för många utlänningar i perioder. Och då funkar inte H och B..... Jag är konsekvent. B och Bb.

//J

[inber]

Problemet är väl att Sverige, liksom resten av Europa, har haft skalan CDEFGAHC i hundratals år. Det är "svensk standard" sedan medeltiden.

Det enda som hänt är att vi fått en ny generation, ni under 25-30 år sådär, som läser amerikanska noter och använder amerikansk programvara. Och amerikanerna har i alla år kallat H för B (B flat och B sharp).

Klart att det blir kollision. Pang, smack!

Det är ju antiintellektuellt att säga att hon är okunnig och har fel. Tvärtom är hon ju jävligt påläst och har radat upp hela problemet för den som ids ta in vad hon skrivit.

Men nu är vi där. Frågan är då: ska vi lägga ner det som varit standard i tusen år och lägga oss platt för amerikanerna (inkl hemkokta begrepp som Bess), eller ska vi fortsätta kalla H för H och vara inkompatibel med den anglosaxiska världen?

Jag tillhör den generationen som har varit i båda världarna och jag vet fan inte vad jag ska spela när någon säger B. Är det "gammalt" B, dvs Bb (Bess?) eller är det "nytt" B, dvs H? Långtifrån självklart.

Det är inte så himla många länder som använder H för B. Det största problemet är egentligen inte just om tonen ska kallas H eller B. Det kan jag skita fullständigt i personligen. Det största problemet är om den sänkta tonen ska heta B eller Bb. Amerikaner skriver B och Bb. Klassiskt skolade svenskar, tyskar och några få till skriver H och B. Om en amerikan läser tonen B så kommer han garanterat INTE att spela ett Bb. Skriv H och Bb, aldrig H och B och detta för att undvika missförstånd. Jag använder mig personligen av B och Bb för jag har spelat med alldeles för många utlänningar i perioder. Och då funkar inte H och B..... Jag är konsekvent. B och Bb.

//J

Jo, men vad säger du om Bb? Bess?

[Mr Praline]

B och Bb, mest logiskt så.

[Aktiv]

Klassiska musiker läser väl nästan alltid noter, då är det väl inget problem för dom om andra kallar h för b. Det naturliga borde vara efter alfabetet, a, b, c .....

[Jan Hellman]

Problemet är väl att Sverige, liksom resten av Europa, har haft skalan CDEFGAHC i hundratals år. Det är "svensk standard" sedan medeltiden.

Det enda som hänt är att vi fått en ny generation, ni under 25-30 år sådär, som läser amerikanska noter och använder amerikansk programvara. Och amerikanerna har i alla år kallat H för B (B flat och B sharp).

Klart att det blir kollision. Pang, smack!

Det är ju antiintellektuellt att säga att hon är okunnig och har fel. Tvärtom är hon ju jävligt påläst och har radat upp hela problemet för den som ids ta in vad hon skrivit.

Men nu är vi där. Frågan är då: ska vi lägga ner det som varit standard i tusen år och lägga oss platt för amerikanerna (inkl hemkokta begrepp som Bess), eller ska vi fortsätta kalla H för H och vara inkompatibel med den anglosaxiska världen?

Jag tillhör den generationen som har varit i båda världarna och jag vet fan inte vad jag ska spela när någon säger B. Är det "gammalt" B, dvs Bb (Bess?) eller är det "nytt" B, dvs H? Långtifrån självklart.

Det är inte så himla många länder som använder H för B. Det största problemet är egentligen inte just om tonen ska kallas H eller B. Det kan jag skita fullständigt i personligen. Det största problemet är om den sänkta tonen ska heta B eller Bb. Amerikaner skriver B och Bb. Klassiskt skolade svenskar, tyskar och några få till skriver H och B. Om en amerikan läser tonen B så kommer han garanterat INTE att spela ett Bb. Skriv H och Bb, aldrig H och B och detta för att undvika missförstånd. Jag använder mig personligen av B och Bb för jag har spelat med alldeles för många utlänningar i perioder. Och då funkar inte H och B..... Jag är konsekvent. B och Bb.

//J

Jo, men vad säger du om Bb? Bess?

Men det skrev jag ju.... Bb funkar alltid för att påvisa ett sänkt B eller H (vad man nu väljer att kalla tonen ett halv tonsteg under C). Men att kalla tonen Bb för B, som dom klassiskt skolade tyskarna och svenskarna gärna gör, vållar förvirring och är fy fy i min värld. Allt för att undvika missförstånd..... Men det enklaste är i min värld att säga B och Bb. Mest logiskt att använda alfabetet.....

MVH//Jan

[inber]

Problemet är väl att Sverige, liksom resten av Europa, har haft skalan CDEFGAHC i hundratals år. Det är "svensk standard" sedan medeltiden.

Det enda som hänt är att vi fått en ny generation, ni under 25-30 år sådär, som läser amerikanska noter och använder amerikansk programvara. Och amerikanerna har i alla år kallat H för B (B flat och B sharp).

Klart att det blir kollision. Pang, smack!

Det är ju antiintellektuellt att säga att hon är okunnig och har fel. Tvärtom är hon ju jävligt påläst och har radat upp hela problemet för den som ids ta in vad hon skrivit.

Men nu är vi där. Frågan är då: ska vi lägga ner det som varit standard i tusen år och lägga oss platt för amerikanerna (inkl hemkokta begrepp som Bess), eller ska vi fortsätta kalla H för H och vara inkompatibel med den anglosaxiska världen?

Jag tillhör den generationen som har varit i båda världarna och jag vet fan inte vad jag ska spela när någon säger B. Är det "gammalt" B, dvs Bb (Bess?) eller är det "nytt" B, dvs H? Långtifrån självklart.

Det är inte så himla många länder som använder H för B. Det största problemet är egentligen inte just om tonen ska kallas H eller B. Det kan jag skita fullständigt i personligen. Det största problemet är om den sänkta tonen ska heta B eller Bb. Amerikaner skriver B och Bb. Klassiskt skolade svenskar, tyskar och några få till skriver H och B. Om en amerikan läser tonen B så kommer han garanterat INTE att spela ett Bb. Skriv H och Bb, aldrig H och B och detta för att undvika missförstånd. Jag använder mig personligen av B och Bb för jag har spelat med alldeles för många utlänningar i perioder. Och då funkar inte H och B..... Jag är konsekvent. B och Bb.

//J

Jo, men vad säger du om Bb? Bess?

Men det skrev jag ju.... Bb funkar alltid för att påvisa ett sänkt B eller H (vad man nu väljer att kalla tonen ett halv tonsteg under C). Men att kalla tonen Bb för B, som dom klassiskt skolade tyskarna och svenskarna gärna gör, vållar förvirring och är fy fy i min värld. Allt för att undvika missförstånd..... Men det enklaste är i min värld att säga B och Bb. Mest logiskt att använda alfabetet.....

MVH//Jan

Du missförstod mig. Om man SKRIVER B eller Bb så blir det ju tydligt. Men om en musiker SÄGER att man ska spela i "be" så uppstår i alla fall hos mig en viss flackande blick. (Jazzkille? Ung? Spelat blockflöjt som ung?)

[Jan Hellman]

Du missförstod mig. Om man SKRIVER B eller Bb så blir det ju tydligt. Men om en musiker SÄGER att man ska spela i "be" så uppstår i alla fall hos mig en viss flackande blick. (Jazzkille? Ung? Spelat blockflöjt som ung?)

Om det finns blåsare i närheten tar jag för givet att dom menar Bb (Bess). He he he....! Eller så fattar jag inte alls....

Ser inte riktigt skillnaden i att skriva eller prata..... Olika både verbalt och skrivet....

//J

[MatsD]

Man ska inte vara sämre än man kan ändra sig. När jag gjorde mina första lärospån på blockflöjt och senare klarinett i kommunala musikskolan på 60- och 70-talet var det inte tal om annat än att säga och skriva H och B. Men trots att jag är nationalist, språkvårdare och tämligen konserativ i många avseenden så har jag gått över till att säga B och Bess och skriva B och Bb. Det är mer logiskt, oavsett hur många hundra år på nacken H och B än har, eftersom H och B inte följer den gängse nomenklaturen för sänkta toner. Dessutom är det nästan bara klassisk musik som nuförtiden inte är helt anglifierad. Jag förstår om man inom den klassiska europeiska musiken vill behålla H och B men den där docenten tycks anse att alla vi andra som spel pop och jazz också ska göra det, och då tycker jag hon rör sig utanför det fält hon har anledning att uttala sig om.

Engelsmän och amerikaner borde å sin sida snarast möjligt överge sina idiotiska måttsystem och övergå till metriska enheter.

/Mats D

[Markooo]

Artikeln är upphäftad i en korridor i skolan! Funderar på att anfalla den våldsamt!

I ärlighetens namn har jag inte läst hela än men ska göra det snart. Ung som jag är så tycker jag dock att H verkar underligt, vad hände med alfabetet?

+1 på alfabetet

[Markooo]

Man ska inte vara sämre än man kan ändra sig. När jag gjorde mina första lärospån på blockflöjt och senare klarinett i kommunala musikskolan på 60- och 70-talet var det inte tal om annat än att säga och skriva H och B. Men trots att jag är nationalist, språkvårdare och tämligen konserativ i många avseenden så har jag gått över till att säga B och Bess och skriva B och Bb. Det är mer logiskt, oavsett hur många hundra år på nacken H och B än har, eftersom H och B inte följer den gängse nomenklaturen för sänkta toner. Dessutom är det nästan bara klassisk musik som nuförtiden inte är helt anglifierad. Jag förstår om man inom den klassiska europeiska musiken vill behålla H och B men den där docenten tycks anse att alla vi andra som spel pop och jazz också ska göra det, och då tycker jag hon rör sig utanför det fält hon har anledning att uttala sig om.

Engelsmän och amerikaner borde å sin sida snarast möjligt överge sina idiotiska måttsystem och övergå till metriska enheter.

+1

/Mats D

[JohanMork]

Det är ju antiintellektuellt att säga att hon är okunnig och har fel. Tvärtom är hon ju jävligt påläst och har radat upp hela problemet för den som ids ta in vad hon skrivit.

Läs en gång till och gör det bättre. Det är artikelförfattaren som kallar anhängare av B/Bb för okunniga. Min spontana tanke var hur fan tänker hon, men jag väljer att uttrycka mig mognare än så.

[inber]

Det är ju antiintellektuellt att säga att hon är okunnig och har fel. Tvärtom är hon ju jävligt påläst och har radat upp hela problemet för den som ids ta in vad hon skrivit.

Läs en gång till och gör det bättre. Det är artikelförfattaren som kallar anhängare av B/Bb för okunniga. Min spontana tanke var hur fan tänker hon, men jag väljer att uttrycka mig mognare än så.

Men om du inte fattar hur hon tänker så är jag frestad att använda värre uttryck än antiintellektuell.

De flesta musiker har en ganska pragmatisk inställning till vad noterna ska heta - man spelar jazz, rock och gudvetvad. Läser man harmisar och Fake Books eller umgås med anglosaxiska musiker så är det B som gäller. Och B sharp eller B flat.

Har man en klassisk skolning eller blockflöjtslektionerna i behåll så heter det H och inget annat.

Men vi är i en brytningstid - annars skulle inte det här problemet uppstå.

Vi håller på att överge en närapå tusenårig tradition genom att majoriteten, dvs sådana amatörmusiker som jag och antagligen du, har en pragmatisk inställning till tonerna och struntar i den tusenåriga traditionen.

Hon, å andra sidan, tycker att det är kulturmord och allmän röra när man överger något som funkat i flera hundra år och dessutom hittar på egna uttryck som Bess, som bara finns här (men som funkar jäkligt bra...).

Det är väl varken konstigt eller upprörande? Jag tycker det är en ganska rimlig uppfattning om man är docent i musikvetenskap. Man försvarar det i första hand det bestående och det som varit sant de senaste hundratals åren.

Lägg ner stridsyxan och nöj dig med att du ändå kommer att vinna i långa loppet. För om unga människor inte kallar det för H så är det snart bara i skillingtrycken och gamla noter som det används.

Hon kanske tar i lite väl mycket, det kan jag hålla med om, men lagom när hon gått i pension så vet ingen jäkel längre att det ens hette H en gång i tiden.

[TDHP]

H/b heter det.

[enor]

Engelsmän och amerikaner borde å sin sida snarast möjligt överge sina idiotiska måttsystem och övergå till metriska enheter.

/Mats D

"We're approaching the metric system inch by inch" lär Winston Churchill på sin tid ha sagt.

[MatsD]

Undrar vad den där docenten har att säga om Nashville-systemet...

/Mats D