The 1-4-5 system

[Svensson]

För några år sen så backade vi upp en amerikansk artist, han frågade om vi kunde "The 1-4-5 system". Ingen av oss hade hört talas om det och han sa att alla i USA kan det men hade noterat att det är i stort sett okänt i Sverige. Det går ut på att 1 är grundackordet, 4 är fjärde tonen och femman så klart kvinten, det finns säkert fler tecken också men ni fattar principen. Dessa kan man sen kommunicera med fingrarna och funkar oavsett tonart och man slipper skrika och försöka göra sig förstådd. Ett brilliant system men har inte funderat så mycket på det och ej heller stött på det nån fler gång men nu råkade jag se ett sånt "mystiskt" tecken i Brucevideon när de ska gå upp till C på slutet (7:46). Är det nåt som ni känner till/använder? Är det bara jag som varit helt ovetande om detta under en massa år? .

Ps. Det var inte Bruce vi backade upp och som lärde oss detta .

[youtube]http://youtube.com/watch?v=L-Ds-FXGGQg[/youtube]

[Fernan]

Är det inte Nashville notation ?
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Nashville_number_system" onclick="window.open(this.href);return false;

[Svensson]

Är det inte Nashville notation ?
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Nashville_number_system" onclick="window.open(this.href);return false;

Ja det är det ju! Kände inte till det begreppet heller.

[HirYoshima]

Det är sjukt användbart, tycker jag.

I - I - IV - I - V IV - I blir ju en bluestolva..

Brukar ofta snacka typ "sen kommer det där licket innan vi går upp på femman" så vet alla var man är någonstans. Alla vet redan vilken tonart låten går i, så då slipper man hålla på och säga ackord som folk hör fel när man spelar (G, C, D, E ser likadant ut när man rör munnen ju)

[Svensson]

Det är sjukt användbart, tycker jag.

I - I - IV - I - V IV - I blir ju en bluestolva..

Brukar ofta snacka typ "sen kommer det där licket innan vi går upp på femman" så vet alla var man är någonstans. Alla vet redan vilken tonart låten går i, så då slipper man hålla på och säga ackord som folk hör fel när man spelar (G, C, D, E ser likadant ut när man rör munnen ju)

Ja det är ju rätt genialt att använda enkla fingertecken istället för att försöka skrika eller mima, det var det jag var nyfiken på hur etablerat användandet är, tydligen i ert band i alla fall .

[HirYoshima]

Det är sjukt användbart, tycker jag.

I - I - IV - I - V IV - I blir ju en bluestolva..

Brukar ofta snacka typ "sen kommer det där licket innan vi går upp på femman" så vet alla var man är någonstans. Alla vet redan vilken tonart låten går i, så då slipper man hålla på och säga ackord som folk hör fel när man spelar (G, C, D, E ser likadant ut när man rör munnen ju)

Ja det är ju rätt genialt att använda enkla fingertecken istället för att försöka skrika eller mima, det var det jag var nyfiken på hur etablerat användandet är, tydligen i ert band i alla fall .

I mitt nuvarande, ja.. inte i något tidigare..

Speciellt om man spelar nedstämt så blir det ju tydligare.. vet att vi haft några diskussioner när vi spelat nedstämt till D och man säger "ta ett G, men jag menar ju F dårå"...

[funkys**t]

Det är sjukt användbart, tycker jag.

I - I - IV - I - V IV - I blir ju en bluestolva..

Brukar ofta snacka typ "sen kommer det där licket innan vi går upp på femman" så vet alla var man är någonstans. Alla vet redan vilken tonart låten går i, så då slipper man hålla på och säga ackord som folk hör fel när man spelar (G, C, D, E ser likadant ut när man rör munnen ju)

Ja det är ju rätt genialt att använda enkla fingertecken istället för att försöka skrika eller mima, det var det jag var nyfiken på hur etablerat användandet är, tydligen i ert band i alla fall .

I mitt nuvarande, ja.. inte i något tidigare..

Speciellt om man spelar nedstämt så blir det ju tydligare.. vet att vi haft några diskussioner när vi spelat nedstämt till D och man säger "ta ett G, men jag menar ju F dårå"...

Med andra transponerade instrument benämns alltid tonerna som man tar dem. Aldrig klingande, om det inte finns behov för det. Pianister eller annat löst folk...

Därför skulle jag rekommendera att säga tonerna som de heter utifrån greppen. Inte hur de låter.

[BasBert]

...fattar "0".

[blackparkas]

Det är sjukt användbart, tycker jag.

I - I - IV - I - V IV - I blir ju en bluestolva..

Brukar ofta snacka typ "sen kommer det där licket innan vi går upp på femman" så vet alla var man är någonstans. Alla vet redan vilken tonart låten går i, så då slipper man hålla på och säga ackord som folk hör fel när man spelar (G, C, D, E ser likadant ut när man rör munnen ju)

Ja det är ju rätt genialt att använda enkla fingertecken istället för att försöka skrika eller mima, det var det jag var nyfiken på hur etablerat användandet är, tydligen i ert band i alla fall .

I mitt nuvarande, ja.. inte i något tidigare..

Speciellt om man spelar nedstämt så blir det ju tydligare.. vet att vi haft några diskussioner när vi spelat nedstämt till D och man säger "ta ett G, men jag menar ju F dårå"...

Med andra transponerade instrument benämns alltid tonerna som man tar dem. Aldrig klingande, om det inte finns behov för det. Pianister eller annat löst folk...

Därför skulle jag rekommendera att säga tonerna som de heter utifrån greppen. Inte hur de låter.

Det där har ju blivit ett bekymmer mer än en gång i vissa bandsammanhang...

"Blir det E sen?"
"Ja, precis"
Och där står jag som ett frågetecken och lirar E... Inte D som de menade...
Är man en "orkester" som vanligtvis lirar nedstämt tycker jag det är mycket mycket bättre att säga vad det faktiskt är för ton man tar...

[funkys**t]

Det är sjukt användbart, tycker jag.

I - I - IV - I - V IV - I blir ju en bluestolva..

Brukar ofta snacka typ "sen kommer det där licket innan vi går upp på femman" så vet alla var man är någonstans. Alla vet redan vilken tonart låten går i, så då slipper man hålla på och säga ackord som folk hör fel när man spelar (G, C, D, E ser likadant ut när man rör munnen ju)

Ja det är ju rätt genialt att använda enkla fingertecken istället för att försöka skrika eller mima, det var det jag var nyfiken på hur etablerat användandet är, tydligen i ert band i alla fall .

I mitt nuvarande, ja.. inte i något tidigare..

Speciellt om man spelar nedstämt så blir det ju tydligare.. vet att vi haft några diskussioner när vi spelat nedstämt till D och man säger "ta ett G, men jag menar ju F dårå"...

Med andra transponerade instrument benämns alltid tonerna som man tar dem. Aldrig klingande, om det inte finns behov för det. Pianister eller annat löst folk...

Därför skulle jag rekommendera att säga tonerna som de heter utifrån greppen. Inte hur de låter.

Det där har ju blivit ett bekymmer mer än en gång i vissa bandsammanhang...

"Blir det E sen?"
"Ja, precis"
Och där står jag som ett frågetecken och lirar E... Inte D som de menade...
Är man en "orkester" som vanligtvis lirar nedstämt tycker jag det är mycket mycket bättre att säga vad det faktiskt är för ton man tar...

I ett band kan man ju iofs kan säga vad som känns bäst. Kan ju vara bra att komma överens så det inte missförstås. I en orkester på 80 pers är det lite svårare. Därför finns den "regeln". I ett partitur står alla noter transponerade.

[Fernan]

...fattar "0".

I princip byter du ut tonerna i en durskala till siffror.

Oavsett tonart ;
C-dur:
C-D-E-F-G-A-B-C
D-dur:
D-E-F#-G-A-B-C#-D

skriver man 1-2-3-4-5-6-7 (skippar oktaven) och så får man själv transponera till rätt tonart utifrån sin tab, typ:

| 1 x4 | 4 x2 | 1 x2 | 5 | 4 | 1 x2 |

vitsen är att slippa skriva om tabben om man byter tonart..sen finns det en drös med kodtecken för moll, 7:or m.m.

[funkys**t]

...fattar "0".

I princip byter du ut tonerna i en durskala till siffror.

Oavsett tonart ;
C-dur:
C-D-E-F-G-A-B-C
D-dur:
D-E-F#-G-A-B-C#-D

skriver man 1-2-3-4-5-6-7 (skippar oktaven) och så får man själv transponera till rätt tonart utifrån sin tab, typ:

| 1 x4 | 4 x2 | 1 x2 | 5 | 4 | 1 x2 |

vitsen är att slippa skriva om tabben om man byter tonart..sen finns det en drös med kodtecken för moll, 7:or m.m.

Precis så används steganalys i jazzsammanhang. Då skrivs stegen i romerska siffror och färgningen med vanliga. Tex V7 som motsvarar D7 (Dominant-7) i klassisk funktionsanalys.

[funkys**t]

Här finns bra beskrivning http://www.musikipedia.se/steganalys" onclick="window.open(this.href);return false;

[Svensson]

...fattar "0".

I princip byter du ut tonerna i en durskala till siffror.

Oavsett tonart ;
C-dur:
C-D-E-F-G-A-B-C
D-dur:
D-E-F#-G-A-B-C#-D

skriver man 1-2-3-4-5-6-7 (skippar oktaven) och så får man själv transponera till rätt tonart utifrån sin tab, typ:

| 1 x4 | 4 x2 | 1 x2 | 5 | 4 | 1 x2 |

vitsen är att slippa skriva om tabben om man byter tonart..sen finns det en drös med kodtecken för moll, 7:or m.m.

Och som sagt så kan man använda detta system i sammanhang med löst hopsatta band, improviserade låtar osv genom att visa siffertecken med fingrarna. Som Bruce i videon t.ex. .

[Per]

Det har visserligen inte med detta att göra, men en annan (tydligen amerikansk) grej upptäckte vi, när vi lirade med en amerikansk saxofonist. Mitt i en låt knackade han sig i tinningen med pekfingret och vi undrade naturligtvis, vem han tyckte var en idiot. Det visade sig, att när han pekade på huvudet betydde det "from top", alltså från början. Han var helt oförstående till att vi inte begrep det.

[Svensson]

Det har visserligen inte med detta att göra, men en annan (tydligen amerikansk) grej upptäckte vi, när vi lirade med en amerikansk saxofonist. Mitt i en låt knackade han sig i tinningen med pekfingret och vi undrade naturligtvis, vem han tyckte var en idiot. Det visade sig, att när han pekade på huvudet betydde det "from top", alltså från början. Han var helt oförstående till att vi inte begrep det.

Det är nog vanligare "där borta" att de har standardiserade tecken att kommunicera med, är ju rätt smart faktiskt.

[mrbaloo]

Det har visserligen inte med detta att göra, men en annan (tydligen amerikansk) grej upptäckte vi, när vi lirade med en amerikansk saxofonist. Mitt i en låt knackade han sig i tinningen med pekfingret och vi undrade naturligtvis, vem han tyckte var en idiot. Det visade sig, att när han pekade på huvudet betydde det "from top", alltså från början. Han var helt oförstående till att vi inte begrep det.

Det är nog vanligare "där borta" att de har standardiserade tecken att kommunicera med, är ju rätt smart faktiskt.

I så fall är det nog bara det enda som är smartare (i alla fall om man ser till Trump och den organisationen).

[Seggelke]

Detta blev populärt som analyssystem efter "Theorie der Tonsetzkunst" på 1820 talet. I USA är det i den akademiska världen det enda systemet som används.