
Nä. Tyvärr har ju små problem en tendens att bli ofantligt mkt större. Sen ramlar problemen in på löpande band.
Separation - bråk om att hitta bostad, går varandra på nerverna. Fan det tär!

Stor (ca 168 cm)fieldflower skrev:Tror en liiiten liiiten kram kan vara på sin plats.
I mars får man veta om man har jobbet kvar...
Så nu är det 5 månader av att bita ihop och streta på och försöka glömma att D-day finns runt hörnet.
Men sett från den ljusa sidan riskerar jag iaf inte att behöva säga upp någon den här gången...
Faktiskt en lättnad.
Och väääldigt skönt att det här inte kom för ett år sedan då man låg i diket!
Tack!Cuba skrev:Stor (ca 168 cm)fieldflower skrev:Tror en liiiten liiiten kram kan vara på sin plats.
I mars får man veta om man har jobbet kvar...
Så nu är det 5 månader av att bita ihop och streta på och försöka glömma att D-day finns runt hörnet.
Men sett från den ljusa sidan riskerar jag iaf inte att behöva säga upp någon den här gången...
Faktiskt en lättnad.
Och väääldigt skönt att det här inte kom för ett år sedan då man låg i diket!! Hade samma skit för ett halvår sedan.
Det här är så jäkla osmidigt av Ericsson. Många av de som känner att de lätt får jobb nån annanstans lär väl sticka nu när det är skakigt och besked dröjer. Bra sätt att bli av med kompetens.fieldflower skrev:Tror en liiiten liiiten kram kan vara på sin plats.
I mars får man veta om man har jobbet kvar...
Så nu är det 5 månader av att bita ihop och streta på och försöka glömma att D-day finns runt hörnet.
Men sett från den ljusa sidan riskerar jag iaf inte att behöva säga upp någon den här gången...
Faktiskt en lättnad.
Och väääldigt skönt att det här inte kom för ett år sedan då man låg i diket!
Fast det här är inte Ericsson - det här är LAS och annat kul som spökar.flagg skrev:Det här är så jäkla osmidigt av Ericsson. Många av de som känner att de lätt får jobb nån annanstans lär väl sticka nu när det är skakigt och besked dröjer. Bra sätt att bli av med kompetens.fieldflower skrev:Tror en liiiten liiiten kram kan vara på sin plats.
I mars får man veta om man har jobbet kvar...
Så nu är det 5 månader av att bita ihop och streta på och försöka glömma att D-day finns runt hörnet.
Men sett från den ljusa sidan riskerar jag iaf inte att behöva säga upp någon den här gången...
Faktiskt en lättnad.
Och väääldigt skönt att det här inte kom för ett år sedan då man låg i diket!
(Kram förresten, sugigt värre. Har bekanta och kollegor som möjligen drabbas här nere)
Jag är övertygad om att det kommer gå bra för dig. Du är en rackarns bra gubbe och det brukar gå bra för rackarns bra gubbar. Allt gott, mannen, och bamsekram från Södermalm.fieldflower skrev:Fast det här är inte Ericsson - det här är LAS och annat kul som spökar.
Om man vill säga upp mer än (har för mig det var 50 personer men kan ha ändrats) så säger lagen 6 månaders varsel.
Varslet måste informeras innan förhandlingarna kan börja.
Uppsägningstiderna börjar ticka från uppsägningsdagen, men tar tidigast slut sista dagen på varslet.
Så för Ericsson är detta kostsamt iom att alla uppsägningstider kommer ticka på en bra stund efter varseltiden.
Det tar nog helt enkelt såhär lång tid att förhandla fram en så bra uppsägningslista som möjligt.
Men det är ju inte som att 90% ska bort, så de som är bäst och smartast och så kanske inte är de som är oroligast...
Mja, vet av egen erfarenhet att det blir rätt usel stämning när man får sånt här hängade över sig, är man vass på det man gör är det då lätt att fundera på gräsets grönhet nån annanstans även om man vet att man själv inte kommer drabbas. Har dessutom redan sett såna funderingar utryckas här nere, från vassa personer.fieldflower skrev:Fast det här är inte Ericsson - det här är LAS och annat kul som spökar.flagg skrev:Det här är så jäkla osmidigt av Ericsson. Många av de som känner att de lätt får jobb nån annanstans lär väl sticka nu när det är skakigt och besked dröjer. Bra sätt att bli av med kompetens.fieldflower skrev:Tror en liiiten liiiten kram kan vara på sin plats.
I mars får man veta om man har jobbet kvar...
Så nu är det 5 månader av att bita ihop och streta på och försöka glömma att D-day finns runt hörnet.
Men sett från den ljusa sidan riskerar jag iaf inte att behöva säga upp någon den här gången...
Faktiskt en lättnad.
Och väääldigt skönt att det här inte kom för ett år sedan då man låg i diket!
(Kram förresten, sugigt värre. Har bekanta och kollegor som möjligen drabbas här nere)
Om man vill säga upp mer än (har för mig det var 50 personer men kan ha ändrats) så säger lagen 6 månaders varsel.
Varslet måste informeras innan förhandlingarna kan börja.
Uppsägningstiderna börjar ticka från uppsägningsdagen, men tar tidigast slut sista dagen på varslet.
Så för Ericsson är detta kostsamt iom att alla uppsägningstider kommer ticka på en bra stund efter varseltiden.
Det tar nog helt enkelt såhär lång tid att förhandla fram en så bra uppsägningslista som möjligt.
Men det är ju inte som att 90% ska bort, så de som är bäst och smartast och så kanske inte är de som är oroligast...
Tja.. Tycker man vänjer sig efter ett tag...flagg skrev:Mja, vet av egen erfarenhet att det blir rätt usel stämning när man får sånt här hängade över sig, är man vass på det man gör är det då lätt att fundera på gräsets grönhet nån annanstans även om man vet att man själv inte kommer drabbas. Har dessutom redan sett såna funderingar utryckas här nere, från vassa personer.fieldflower skrev:Fast det här är inte Ericsson - det här är LAS och annat kul som spökar.flagg skrev:Det här är så jäkla osmidigt av Ericsson. Många av de som känner att de lätt får jobb nån annanstans lär väl sticka nu när det är skakigt och besked dröjer. Bra sätt att bli av med kompetens.fieldflower skrev:Tror en liiiten liiiten kram kan vara på sin plats.
I mars får man veta om man har jobbet kvar...
Så nu är det 5 månader av att bita ihop och streta på och försöka glömma att D-day finns runt hörnet.
Men sett från den ljusa sidan riskerar jag iaf inte att behöva säga upp någon den här gången...
Faktiskt en lättnad.
Och väääldigt skönt att det här inte kom för ett år sedan då man låg i diket!
(Kram förresten, sugigt värre. Har bekanta och kollegor som möjligen drabbas här nere)
Om man vill säga upp mer än (har för mig det var 50 personer men kan ha ändrats) så säger lagen 6 månaders varsel.
Varslet måste informeras innan förhandlingarna kan börja.
Uppsägningstiderna börjar ticka från uppsägningsdagen, men tar tidigast slut sista dagen på varslet.
Så för Ericsson är detta kostsamt iom att alla uppsägningstider kommer ticka på en bra stund efter varseltiden.
Det tar nog helt enkelt såhär lång tid att förhandla fram en så bra uppsägningslista som möjligt.
Men det är ju inte som att 90% ska bort, så de som är bäst och smartast och så kanske inte är de som är oroligast...
Företaget är givetvis bundet av avtal och byråkrati men det borde ändå att lösa på smidigare vis.
fieldflower skrev:Tja.. Tycker man vänjer sig efter ett tag...
Har väl varit med om 7-8 varsel under mina år, och varseldagen, uppsägningsveckan och alla tack-å-hej vänjer man sig inte vid, men tiden mellan dessa tycker jag (oftast) knallar på ändå.
Jag har varit nästan 20 år på firman (de flesta varslen var under de hårda åren 2001-2004), och telecom är ett område som är lite blåsigt ibland (egentligen som de flesta områden förutom statlig och kommunal förvaltning).flagg skrev:fieldflower skrev:Tja.. Tycker man vänjer sig efter ett tag...
Har väl varit med om 7-8 varsel under mina år, och varseldagen, uppsägningsveckan och alla tack-å-hej vänjer man sig inte vid, men tiden mellan dessa tycker jag (oftast) knallar på ändå.Nädu, jag hade varit long gone. Mycket roligare att vara på företag som växer istället
BAMSEKRAM!! Hoppas att det är en liten operation och att det inte är något jätteallvarligt. Allt gott.fieldflower skrev:Känns som jag börjar bli forumets kramtomte vid det här laget, men en liiiiten en tror jag inte vore malplacerad. Ligger lite lätt morfindåsig och väntar på att få komma in till operation... Ont!
Stor kram fieldflower! Tänker på dig!fieldflower skrev:Känns som jag börjar bli forumets kramtomte vid det här laget, men en liiiiten en tror jag inte vore malplacerad. Ligger lite lätt morfindåsig och väntar på att få komma in till operation... Ont!
Nämen näää!! Fy vad tråkigt! Att dottern skiter i plugget behöver inte vara en katastrof för det går faktiskt att läsa upp betygen i efterhand även om det är lite bökigare. Och jag själv gick ut både högstadie och gymnasie med dom lägsta betygen någonsin och det har funkat åtminstone hyffsat i alla fall. Det finns många framstående som var fullständiga sopor i skolan. Det ska man inte glömma. Gällande grabben är det skitbra att han fått en diagnos. Det har var och varannan människa idag och när man vet vad det handlar om så är det mycket lättare att förhålla sig till det. Det är jättebra för grabben också att veta vad det handlar om och att medvetandegöra detta för sig själv är inte alls fel. Enligt min sambo så blir det "problemet" (eller vad man nu ska kalla det för) mindre med åren vanligtvis. Det kan växa bort. Jobb. Sök nytt jobb. Ska höra mig för bland dom lärare jag känner om dom hör talas om något musikorienterat. Det reder sig. Flickvännen är där det blir tråkigt på riktigt. Det där är ju inte alls kul. Bamsekram till dig.....Tarzan08 skrev:Tror nog att jag skulle behöva en liten kram här också... Here goes: