Sida 1 av 3
Det där med särskrivning...
Postat: fre 06 sep 2013, 00:22
av Ingemar Sundström
http://gavletorget.se/annons/476753/jag ... toppad_ren" onclick="window.open(this.href);return false;
Ingemar
Re: Det där med särskrivning...
Postat: fre 06 sep 2013, 10:18
av FreCKo
Om man bortser från det hysteriska i hans särskrivning - Vad fan ska han göra med en fullstor uppstoppad ren? Har frugan precis lämnat honom?
Re: Det där med särskrivning...
Postat: fre 06 sep 2013, 11:08
av HirYoshima
Alternativ till Gävlebocken kanske?
Re: Det där med särskrivning...
Postat: fre 06 sep 2013, 11:38
av Ingemar Sundström
Han är från Mora den dj.....
Ingemar
Re: Det där med särskrivning...
Postat: fre 06 sep 2013, 21:03
av AlbinH
FreCKo skrev:... Vad fan ska han göra med en fullstor uppstoppad ren? Har frugan precis lämnat honom?
Förlåt men jag fick nyss ett hysteriskt skrattanfall...
Annonsen fick mig att minnas något jag läste någonstans på Netet.
- Why does Scottish men wear a kilt?
- Because a sheep can hear a zipper for a full mile...
Re: Det där med särskrivning...
Postat: fre 06 sep 2013, 21:41
av Elfström
AlbinH skrev:FreCKo skrev:... Vad fan ska han göra med en fullstor uppstoppad ren? Har frugan precis lämnat honom?
Förlåt men jag fick nyss ett hysteriskt skrattanfall...
Annonsen fick mig att minnas något jag läste någonstans på Netet.
- Why does Scottish men wear a kilt?
- Because a sheep can hear a zipper for a full mile...

Re: Det där med särskrivning...
Postat: lör 07 sep 2013, 08:14
av bassmayhem
Sär skrivning är ett stort sam hälls problem. Det visar på stora brister i under visningen. Skol situationen med ett minskat lärar antal och ändrat syn sätt på vad som är viktigt för skol barnen går ut över ut bildning en i stort.
Re: Det där med särskrivning...
Postat: lör 07 sep 2013, 09:20
av bjelkeman
Eller så skriver man på engelska hela dagarna, som jag, å då blir det särskrivningar av bara farten när det skall skrivas på svenska. Svenska skriver jag bara här på PB.

Re: Det där med särskrivning...
Postat: lör 07 sep 2013, 12:19
av Taurus
Det är bra att kunna skriva korrekt svenska. Samtidigt är språket till för att kommunicera, vilket oftast funkar även med lite språkliga fadäser. I informella sammanhang, som säljsajter eller PrataBas, tycker jag det är ett mycket större problem med de som förlöjligar och raljerar över den som är språksvag. Risken är att den som känner sig osäker på språket håller käften och skäms i stället för att kommunicera, och då blir de här hånflabben ren mobbning.
Både ni och jag kan kontextuellt förstå vad en "el bas" är för något, då förstår jag inte vitsen med att återkommande skapa de här trådarna om särskrivning där man hoppar på språksvaga?
Dessutom tycker jag skolväsendet har betydligt större bekymmer än att hundra procent av eleverna inte behärskar en grammatiskt felfri svenska.
Re: Det där med särskrivning...
Postat: lör 07 sep 2013, 12:37
av BBQV
Jag tror inte att skolan är den främsta anledningen till den ökade särskrivningen, alltför många äldre (som gick ut skolan långt innan Björklund) kan inte heller göra rätt. Jag tror snarare att problemet ligger i att nuförtiden kan vem som helst publicera text på nätet utan korrekturläsning. T.o.m. de stora tidningarna förlitar sig på journalisternas egna språkkunskaper, övervakade av stavningsprogram, vilket gör att mycket som aldrig borde nått tryckeriet slinker igenom.
Re: Det där med särskrivning...
Postat: lör 07 sep 2013, 12:53
av bjelkeman
Jag håller helt med Taurus. Man måste tyvärr vara lite hårdhudad här på PB när det gäller språket. Jag har blivit tillrättavisad flera gånger för användande av fel terminologi och annat språkbruk, på ett sätt som är lätt att uppfattas som ovänligt. Istället för att snällt fråga om det var X man menade istället för Y. Det är lätt att vara trevlig, om man bara försöker lite. Och det vinner vi alla på.
Å andra sidan så var Ingemars länk ett bra exempel på att det kan bli roligt fel.

Re: Det där med särskrivning...
Postat: lör 07 sep 2013, 13:17
av bassmayhem
"Är man stor och stark måste man vara snäll."
Det gäller ju i alla lägen. Jag jobbar inom utbildningsväsendet och ser vilka problem en medioker språkhantering innebär. Raljera kan alla, men när särskrivningar, syftningsfel och felaktigt eller uteblivet användande av skiljetecken gör att budskapet helt går förbi eller missuppfattas, då är det illa. Ta bara den handskrivna lappen till bödeln från fängelsedirektören vid "death row" inför avrättningen: HÄNGES EJ BENÅDAS! Vad menas? Eller se bilden framför er av en röd hårig sjuk sköterska...
Re: Det där med särskrivning...
Postat: lör 07 sep 2013, 23:19
av Hågge
Taurus skrev:Det är bra att kunna skriva korrekt svenska. Samtidigt är språket till för att kommunicera, vilket oftast funkar även med lite språkliga fadäser. I informella sammanhang, som säljsajter eller PrataBas, tycker jag det är ett mycket större problem med de som förlöjligar och raljerar över den som är språksvag. Risken är att den som känner sig osäker på språket håller käften och skäms i stället för att kommunicera, och då blir de här hånflabben ren mobbning.
Både ni och jag kan kontextuellt förstå vad en "el bas" är för något, då förstår jag inte vitsen med att återkommande skapa de här trådarna om särskrivning där man hoppar på språksvaga?
Dessutom tycker jag skolväsendet har betydligt större bekymmer än att hundra procent av eleverna inte behärskar en grammatiskt felfri svenska.
+1
Amen
Re: Det där med särskrivning...
Postat: sön 08 sep 2013, 00:00
av alexon
Jag är väldigt liberal. Folk får skriva precis hur dom vill. Men om inte avsändaren bryr sig om att formulera sig korrekt, varför ska jag då ta innehållet i budskapet på allvar? Om man verkligen vill kommunicera något, då ska man väl formulera det begripligt.
Re: Det där med särskrivning...
Postat: sön 08 sep 2013, 01:42
av AlbinH
alexon skrev:Jag är väldigt liberal. Folk får skriva precis hur dom vill. Men om inte avsändaren bryr sig om att formulera sig korrekt, varför ska jag då ta innehållet i budskapet på allvar? Om man verkligen vill kommunicera något, då ska man väl formulera det begripligt.
Ungefär så tycker jag också.
Om Svenne skäms för att han inte kan uttrycka sig med sitt språk tycker jag att Svenne kan lägga ner lite tid på att komma ifatt. Det är aldrig för sent att lära. Det är jag själv ett exempel på. Under höstterminen i årskurs åtta (på det glada 60-talet, för snart en mansålder sen...) lade jag ner
ALLT skolarbete. Sket högaktningsfullt i allt. Det var väl inte så jävla intelligent.
Femton är senare började jag om. Det blev en hel del att ta igen. Komvux och hela köret. Men nu gick det bra mycket bättre. Och jag vägrar tro att jag skulle vara märkvärdig för den sakens skull.
Han som anställde mig i mitt senaste jobb sa att det avgörande svaret i intervjun var svaret på frågan "vad är dina svaga sidor". Jag svarade nog ungefär att jag inte ville kännas vid några sådana. Än för själva ögonblicket. Skulle jag upptäcka att kunskapen inte räcker till, då får jag se till att på stört ändra på det. Så har jag alltid gjort och så tycker jag fortfarande idag, några få år före min pensionering. När den dagen kommer får jag lära om igen.
För övrigt gillar jag inber´s signatur: "Skriv som en klåpare om du vill uppfattas som en klåpare. Skriv gärna utan punkt och kommatecken, så har du minst en sak gemensam med den litterära celebriteten James Joyce - ingen orkar läsa vad du skrivit..."
Många semestrar har jag försökt läsa James Joyce´s Odyssevs men aldrig orkat förbi sidan 57. Där har jag fortfarande utvecklingspotential...
Okej, ett PS också för Phan.
Inte är det så förbannat viktigt hur man uttrycker sig i en säljesannons här på PB. Har man klarat sig förbi registreringsförfarandet fixar man förmodligen att förmedla om man vill köpa eller sälja.
Den största prövostenen tycks vara att fylla i sin hemort så den ev. köparen fattar mot vilken landsända han skall styra Volvon.

Re: Det där med särskrivning...
Postat: sön 08 sep 2013, 19:52
av Mungi
Jag har handlett examensarbeten på Lärarhögskolan. Fick rätta särskrivingar hela tiden. Många kunde inte kommatera heller. Bisatser som fristående meningar och enskilda meningar som stod som ett stycke var vanligt också.
Sent from my iPhone using Tapatalk -
now Free
Re: Det där med särskrivning...
Postat: mån 09 sep 2013, 12:10
av Taurus
AlbinH skrev:Om Svenne skäms för att han inte kan uttrycka sig med sitt språk tycker jag att Svenne kan lägga ner lite tid på att komma ifatt.
Jag hade en gång en läskig högsta chef som brukade felcitera Karlfeldt för att illustrera sin syn på intern kommunikation: "tala med lärde män på latin och med bönder på latin, och kan inte bönderna latin får de väl för helvete lära sig".
Svenne-resonemanget är ungefär lika illa imho. Man kan jobba, betala skatt, rösta, ha ett brett och rikt social liv, älska någon djupt, uppfostra fantastiska ungar och musicera utan en hundraprocentig koll på grammatik. Just därför är det snyggt med en smula respekt för att Svenne hellre rockar på sin fritid än läser Svenska C på komvux.
Det finns många skäl till att det är bra att ha ett schysst språk, inte minst demokratiska. Språket är nyckeln till att kunna påverka sitt eget liv och omvärlden. Samtidigt måste man ha respekt för att alla inte tycker det här är viktigt. Ska man skaffa sig goda språkkunskaper måste man förstå varför det är viktigt, inte ha Stig Järrel ståendes med pekpinnen över 1874 års grammatikbok.
Personligen tror jag inte skämsflabb och raljerande på PrataBas stimulerar någon till att ta upp språkstudierna igen, men vi är säkert olika där.
Edit: Notera att jag undvikit att använda begreppet "klassförakt" för att den här tråden inte ska hamna i OT+
Re: Det där med särskrivning...
Postat: mån 09 sep 2013, 18:29
av Ingemar Sundström
Startade inte denna tråd i något syfte att förnedra någon. Tyckte det bara var en rolig annons både med särskrivningen och själva objektet. För vad har man för behov av en full stor ren?
Ingemar
Re: Det där med särskrivning...
Postat: mån 09 sep 2013, 19:11
av ferm
Ingemar Sundström skrev:Startade inte denna tråd i något syfte att förnedra någon. Tyckte det bara var en rolig annons både med särskrivningen och själva objektet. För vad har man för behov av en full stor ren?
Ingemar
Beror väl på vad den är full av.
Re: Det där med särskrivning...
Postat: tis 10 sep 2013, 10:09
av Mungi
Jag brukar bli full på en stor ren at.
Sent from my iPhone using Tapatalk -
now Free
Re: Det där med särskrivning...
Postat: tis 10 sep 2013, 15:13
av bassace
Re: Det där med särskrivning...
Postat: lör 14 sep 2013, 09:37
av Hågge
Taurus skrev:AlbinH skrev:Om Svenne skäms för att han inte kan uttrycka sig med sitt språk tycker jag att Svenne kan lägga ner lite tid på att komma ifatt.
Jag hade en gång en läskig högsta chef som brukade felcitera Karlfeldt för att illustrera sin syn på intern kommunikation: "tala med lärde män på latin och med bönder på latin, och kan inte bönderna latin får de väl för helvete lära sig".
Svenne-resonemanget är ungefär lika illa imho. Man kan jobba, betala skatt, rösta, ha ett brett och rikt social liv, älska någon djupt, uppfostra fantastiska ungar och musicera utan en hundraprocentig koll på grammatik. Just därför är det snyggt med en smula respekt för att Svenne hellre rockar på sin fritid än läser Svenska C på komvux.
Det finns många skäl till att det är bra att ha ett schysst språk, inte minst demokratiska. Språket är nyckeln till att kunna påverka sitt eget liv och omvärlden. Samtidigt måste man ha respekt för att alla inte tycker det här är viktigt. Ska man skaffa sig goda språkkunskaper måste man förstå varför det är viktigt, inte ha Stig Järrel ståendes med pekpinnen över 1874 års grammatikbok.
Personligen tror jag inte skämsflabb och raljerande på PrataBas stimulerar någon till att ta upp språkstudierna igen, men vi är säkert olika där.
Edit: Notera att jag undvikit att använda begreppet "klassförakt" för att den här tråden inte ska hamna i OT+
+1
Re: Det där med särskrivning...
Postat: lör 14 sep 2013, 10:49
av Mungi
Vad det handlar om, för mig iallafall, är inte vad som är "korrekt". Språk handlar om att göra sig förstådd och att förstå andra. Högsta möjliga förståelse är vad som bör eftersträvas. Det är det som är korrekt. Problemet med särskrivningar är att det ofta, men inte inte alltid, gör språket svårare att förstå. Som till exempel femhundralappar, fem hundralappar, femhundra lappar. Vem vill sälja en pitchblack och få betalat med femhundra lappar? Det bästa är att ha så breda spårkkunskaper som möjligt, så att man kan uppnå största möjliga förståelse i den kontexten man befinner sig i. En lärare som skickar hem lappar till föräldrarna fylla av särskrivningar och grammatiskt felaktiga meningar inger inte förtroende. Att prata som en bok när man dilar med nån söderkis om en gammal rörhäck funkar inte heller.
Re: Det där med särskrivning...
Postat: sön 15 sep 2013, 12:26
av Dansk_se
Personligen tycker jag, att så länge man kan göra sig förstådd så är det lugnt. Det är inte så viktigt att vara helt korrekt hela tiden. Även fast det här med särskrivningar inte är så svårt. Tumregel: Det ska aldrig särskrivas. Det borde inte vara så svårt att lära sig.
Däremot irriterar jag mig på annonser som "jag säljer en gitar den är jätteb ra obs talat bara svnska". Oftast är dessa annonser utan bild också. Om man ska ändå ska lägga ner tid på en annons kan man väl åtminstonde försöka sälja varan istället för att bara vara rädd för att utlänningar ska ringa?
Re: Det där med särskrivning...
Postat: sön 15 sep 2013, 20:00
av inber
Mungi skrev:Vad det handlar om, för mig iallafall, är inte vad som är "korrekt". Språk handlar om att göra sig förstådd och att förstå andra. Högsta möjliga förståelse är vad som bör eftersträvas. Det är det som är korrekt. Problemet med särskrivningar är att det ofta, men inte inte alltid, gör språket svårare att förstå. Som till exempel femhundralappar, fem hundralappar, femhundra lappar. Vem vill sälja en pitchblack och få betalat med femhundra lappar? Det bästa är att ha så breda spårkkunskaper som möjligt, så att man kan uppnå största möjliga förståelse i den kontexten man befinner sig i. En lärare som skickar hem lappar till föräldrarna fylla av särskrivningar och grammatiskt felaktiga meningar inger inte förtroende. Att prata som en bok när man dilar med nån söderkis om en gammal rörhäck funkar inte heller.
Det är märkligt med dem som medvetet skriver illa, t ex att de som skriver "lr" istället för "eller", ungefär som om det vore något jävla SMS till en polare. Eller när nästa mening börjar med en liten bokstav. Det kan ju vara så att skribenten är dum i huvudet och inte fattar vad Skift-tangenten gör.
Som skribent sparar man en sekund på att vara lat, men 2000 läsare fastnar i texten för att den är illa skriven. Jag bryr mig inte ens om att börja läsa texter som bara innehåller små bokstäver, eftersom jag utgår ifrån att avsändaren är ett pucko. Och jag är knappast ensam om att göra så.
Frågan är ju varför man som skribent ska ta genvägar som gör att folk inte ids läsa det man skrivit. Man skriver ju för att bli läst, eller hur?