PrataBas

Noterade just att ytterligare en musiker drogat ihjäl sig. Är det verkligen fortfarande rock&roll-myten som spökar fortfarande? Tycker att det känns lite passé att knarka ihjäl sig så här en närmare femtio år för sent.

Men faktum är att musiker super och knarkar mer. Möjligen att basister är mer ordentliga än andra. Men varför är det så? Varför tycker DU att det är ballt att supa, snorta, röka på, eller vad det nu kan bli på turnéer och övrigt?

Det blev visst stereo här av någon anledning. Kanske någon kan ta bort den ena tråden.

Jag skulle inte vara så säker på att musiker drogar sig mer än andra människor. Musikers missbruk brukar vara offentligare än andra yrkesgruppers ja men jag vet inte om musiker super/drogar sig mer än säg journalister eller byggarbetare. Jag har stött på ganska extrema fall bland kollegor åt båda håll; nykterister och missbrukare så... Det skulle vara intressant att se någon studie i frågan.

Fluktbas skrev:Noterade just att ytterligare en musiker drogat ihjäl sig. Är det verkligen fortfarande rock&roll-myten som spökar fortfarande? Tycker att det känns lite passé att knarka ihjäl sig så här en närmare femtio år för sent.

Men faktum är att musiker super och knarkar mer. Möjligen att basister är mer ordentliga än andra. Men varför är det så? Varför tycker DU att det är ballt att supa, snorta, röka på, eller vad det nu kan bli på turnéer och övrigt?

Faktum?
Ange gärna källa.

Man blir nog jävligt uttråkad av att resa flera timmar och dagen och ständigt gå och vänta på de där timmarna på kvällen när man måste vara på hugget.

Har själv varit i den svängen (INTE droger men supa) under turné och jag märkte själv att både sällskap och stämning väldigt ofta bjöd in till krök. Gig med stor publik gör att man lätt får både hybris och eufori för stunden vilket leder till att många direkt börjar dra med bandkamrater och leta/fixa efterfest. Att vi hade egen turnébulle gjorde saken ännu lättare. Ofta är även sprit extremt lättillgängligt, det är bara att säga att man är med i bandet (om personen man pratar med inte redan vet det) och om de har sprit så är saken biff.

Det är så in i helvete lätt att gå på såna lockelser och som sagt så pratar jag av erfarenhet. Det gäller såklart långt ifrån alla men de som känner sig träffade av detta vet vad jag menar.. Det är ett jävligt djupt träsk att fasta i och ofta leder det bara till negativa saker, det gjorde det i mitt band.

"Tur" nog (skriver tur inom citattecken för det är ju trots allt skitkul att lira i band) så lades bandet ner och såvida kom jag ur träsket. Får hoppas jag inte trillar tillbaka

Och som skrevs ovan så är det nog mer så att det uppmärksammas mycket mycket mer om en känd musiker/skådis/osv gör det än om byns alkis/pundare sitter på torget och gör det.

För en del jag har spelat med ett kort tag, för jag pallar inte att spela i längden med personer som använder någon typ av drog på scen eller rep, så verkar de inte palla sin scenskräck eller om man ska kalla det för ångest inför ett gig. De började med mellanöl (då det fanns) och flera av dessa tyvärr har genom åren ökat tyngden och typ av drog till ett riktigt tungt missbruk. De är inga musiker som idag lever eller om de lever så kommer det inte mycket ut som är intressant att lyssna på. Då jag bodde i Malmö på 80-talet så drogade alla jag spelade med förutom ett par stycken. Allt från hembränt till hasch och kokain. Spelningarna gick sisådär. Känslan att spela odrogad på ett bra gig spöar allt, att känna den närvaron med alla sinnen.

Det finns teorier att det har med kreativitet att göra, inte att alkohol och droger gör dig mer kreativ men att kreativa människor av olika anledningar löper större risk att hamna i missbruk . http://www.psychologytoday.com/blog/the ... y-business" onclick="window.open(this.href);return false;

christian veltman skrev:

Fluktbas skrev:Noterade just att ytterligare en musiker drogat ihjäl sig. Är det verkligen fortfarande rock&roll-myten som spökar fortfarande? Tycker att det känns lite passé att knarka ihjäl sig så här en närmare femtio år för sent.

Men faktum är att musiker super och knarkar mer. Möjligen att basister är mer ordentliga än andra. Men varför är det så? Varför tycker DU att det är ballt att supa, snorta, röka på, eller vad det nu kan bli på turnéer och övrigt?

Faktum?
Ange gärna källa.

Nja, okej då. "Alla vet" att musiker drogar. Myten säger det. Ja, eller nåt... Kanske ända sen jag var liten och såg Johnny Thunders fullt påtänd jazza på sin gitarr i Måndagsbörsen? Var lite coolt i alla fall.

Ett gammalt uttalande från en vän, en känd bassissa. "Det är en varningssignal när man börjar dricka på fritiden också" (ironi - visst. .men intressant vinkling)

Prestationsångest är väl en grej som får många att ta till lite hjälp. Man vill va på topp o jagar kicken som blir svårare att fånga med tiden! Är man ung och blir inbjuden till att börja med är det nog tufft.

bostrowskij skrev:Det finns teorier att det har med kreativitet att göra, inte att alkohol och droger gör dig mer kreativ men att kreativa människor av olika anledningar löper större risk att hamna i missbruk . http://www.psychologytoday.com/blog/the ... y-business" onclick="window.open(this.href);return false;

Kan nog hålla med, från min huvudsakliga kreativa bransch, konsten. Under min utbildning på Konstfack konst och senare på arbeten på Kungliga konsthögskolan, Konstfack och Konsthögskolan i Malmö så är relationen till alkohol och i vissa fall som ett missbruk rätt tydlig, men inte alarmerande hög procent. När jag utbildade mig själv på 90-talet så var alkohol ett vanligt nästan dagligt inslag. Bjöd vi dit t.ex. dåvarande kulturministern på träff med konstinstitutionenså var det inte kaffe och bullar Tisdag kl. 1300. Vi serverade endast två backar Carlsberg Hof, och då kändes det helt normalt. En del studenter åkte dit rejält efter ett par år på alkoholen. Det fanns givetvis lärare som var aktiva missbrukare av alkohol. Idag så är det mycket mer ovanligt att det finns obehandlade missbrukare inom lärarkåren.

Jag tycker inte alls det är ballt att supa eller knarka, jag har stått på scen riktigt full en gång när man var yngre och dummare och det kommer aldrig hända igen. Nu kan jag bara prata för metal scenen för det är endast den jag är någorlunda erfaren av men jag tror att musiker kommer i kontakt med alkohol och droger oftare än många andra eftersom det på 99% av alla ställen man spelar på serveras alkohol och publiken är ofta till stor del berusad samt att man erbjuds en hel del i väg av efterfester, alkohol och i vissa fall även droger. Jag tror många har svårt att säga nej helt enkelt. Jag ofta har fått höra glåpord från både publik och bandmedlemmar om att jag har ett glas vatten på scen istället för en öl det gäller att inte falla för grupptrycket. Vill man supa så fine gör det men vill man inte så borde det vara ok det också men jag upplever att nykterhet i alla former ses på med visst förakt i sammanhanget.

Jag tror, utan att ha belägg för det att det är en större andel som super och drogar bland musiker än tex busschaffisar eller svetsare. Varför? Olika anledningar, en kan väl vara att om man som hobbyband likställer spelandet med party och kul med polarna och då är det kanske lätt hänt att man tar med en vanan den dag man börjar leva på musiken? Lördag hela veckan liksom. Med tanke på att man ofta arbetar på "partytider (lö-sö osv) så kanske det är lättaer att trilla dit jämfört med en busschafför som jobbar 9-17... Sedan verkar det vara en rätt stor andel som kämpar med scenskräck och nervositet, kanske lätt att börja självmedicinera då? Tror helt enkelt att om man har anlag för att utveckla ett alkohol/drogberoende så utsätts man för större risker i ett sånt yrke, finns ju även andra yrkeskategorier där man exponeras för möjligheten att dricka, resande säljare t.ex. och andra yrken där det ingår representation och jag tror att även de är överrepresenterade i mängden alkohol som dricks. Men som sagt, det är vad jag tror, kan inte backa upp detta med några faktabaserade länkar .

Har fått min beskärda del av bandmedlemmar som är påverkade när de inte borde vara det. Jag själv kanske dricker ca 4-6 gånger per år. Jag orkar inte vara onykter särskilt ofta för det känns som jag har vettigare grejer att göra.

Problemet är ju om man som band består av ett visst antal personer där alla är nyktra förutom just en person. Förmodligen lär inte de nyktra medlemmarna stå ut med denna person som till slut kommer att bruka oftare och vid helt fel tillfällen...

Hade alla varit pårökta/fulla/whatever så är det väl mer "lugnt". Då är väl alla på samma våglängd om inget annat.

Men så fort någon avviker från mängden så blir det till slut trubbel.

Försöker hålla mig till att lira med folk som håller sig någorlunda nyktra. Fine om man vill ut och supa någon helg. Men folk som håller på med tyngre grejer går bort direkt eftersom deras prioriteringar är på helt andra grejer än musiken...

Det lilla jag varit ut på när det gäller turnerande, men iofs också även vanliga gig, så blir det ju liksom partaj varje kväll.
Det finns sprit, man är glad och har kul, ganska lätt hänt.
Om det dessutom råkar erbjudas nåt mer än sprit så är det väl tyvärr så att många testar. Det är väl kanske mer lättillgängligt bland många musiker bara för att det förväntas vara det...

Jag vet inte.
Jag är inte den som varken super eller knarkar, men det är lätt hänt att folk drar sig en fylla varje kväll på turné t.ex.
Just för att det finns tillgängligt och man ändå inte ska upp och jobba dan efter. Eller... inte på morgonen i alla fall...

christian veltman skrev:

Fluktbas skrev:Noterade just att ytterligare en musiker drogat ihjäl sig. Är det verkligen fortfarande rock&roll-myten som spökar fortfarande? Tycker att det känns lite passé att knarka ihjäl sig så här en närmare femtio år för sent.

Men faktum är att musiker super och knarkar mer. Möjligen att basister är mer ordentliga än andra. Men varför är det så? Varför tycker DU att det är ballt att supa, snorta, röka på, eller vad det nu kan bli på turnéer och övrigt?

Faktum?
Ange gärna källa.

Hmmm,.. Fast det är väl klart att spelar man i ett band med ett namn som Hörselmat blir det väl rätt nyktert?

Jag känner faktiskt fler icke-musiker än musiker som håller på och super för mycket och som drogar. Den stora skillnaden och orsaken till att många tror att musiker och/eller skådisar/kändisar håller på mer än "vanligt" folk är att det alltid blir omskrivet i media när någon åker dit. Ingen jävel är intresserad av att skriva om när Staffan Jönsson på Scania eller någon random haschpundare åkt dit för att han testat positivt. Men om Ken eller Persbrandt blir påkomna så hamnar det i tidningen blixtsnabbt. Så pass snabbt att man lätt får intrycket av att polisen tipsar media så fort dom får tillfälle för att folk ska se att dom faktiskt gör något.

Sen i det jag skriver så räknar jag inte in hobbymusiker i statistiken utan mer yrkesmusiker. Och jag är hyfsat övertygad om att yrkesverksamma musiker faktiskt håller på mindre än "vanligt folk" vad det gäller supa och knarka. Av mina kollegor är det faktiskt inte många som håller på. Och själv gör jag det inte.

Musiker generellt använder knappast mer droger eller alkohol än folk generellt. Men det finns ju en liten samling "rockstjärnor" som definitivt gör det. Det är ju två olika grupper. Ingen tror exempelvis att de beskedliga basisterna som hänger här är påtända för jämnan, bara för att medellivslängden hos de få som lever ut någon slags rockdröm antagligen är knappa femtio år.

Keith Richards borde varit död flera gånger om, så mycket heroin som han dragit i sig. Han kan väl fungera som arketyp för den sortens folk som lever ett hårt rock'n'roll-liv.

Men alla musiker är inte som Keith Richards.

inber skrev:Musiker generellt använder knappast mer droger eller alkohol än folk generellt. Men det finns ju en liten samling "rockstjärnor" som definitivt gör det. Det är ju två olika grupper. Ingen tror exempelvis att de beskedliga basisterna som hänger här är påtända för jämnan, bara för att medellivslängden hos de få som lever ut någon slags rockdröm antagligen är knappa femtio år.

Keith Richards borde varit död flera gånger om, så mycket heroin som han dragit i sig. Han kan väl fungera som arketyp för den sortens folk som lever ett hårt rock'n'roll-liv.

Men alla musiker är inte som Keith Richards.

Och frågan är egentligen hur mycket Keith Richards supit och knarkat egentligen. Jag börjar misstänka att han medvetet överdrivit detta för att bygga upp myten om sig själv. Visst, han har hållit på en hel del. Men jag har svårt att se att Mick Jagger, som är en rackarns slipad affärsman och bandledare, skulle tillåtit ett missbruk på den nivån som det påstås att Richards legat på. Det skulle sabbat rejält för hela bandet. Brian Jones fick sparken från bandet för sitt missbruk och sitt paranoida beteende. Bill Wyman date:ade en 13-åring och blev i stort utfryst från bandet under en lång tid och hoppade senare av själv. Men det beteendet var inte ok i Rolling Stones. Keith Richards många nära-döden-upplevelser har i stort inte varit drog-/aloholrelaterade. Elshock på gig, självmordstankar efter att hans son gick bort, huset brann ner etc.... Den enda alkoholrelaterade incidenten var väl när han trillade ner från den där palmen för ett gäng år sedan. Då var han väl inte helt nykter...... Men jag misstänker att mycket av det man hört om honom faktiskt är överdrivet. Och till och med kanske medvetet överdrivet. För att bygga upp myten om sig själv. För jag tror faktiskt inte att någon i det bandet skulle stillatigande ha tillåtit ett missbruk på den nivån som påståtts. Åtminstone inte efter slutet av 70-talet. Och det var ju faktiskt ett tag sedan.....

Det blev några tomma Jack Danielsflaskor kvar på scenen när Van Halen hade spelat på Monsters of Rock -84.
Nån analyserade innehållet.
Det var te i dem. Redan då.

TDHP skrev:Det blev några tomma Jack Danielsflaskor kvar på scenen när Van Halen hade spelat på Monsters of Rock -84.
Nån analyserade innehållet.
Det var te i dem. Redan då.

Enligt en brittisk studie vid John Moores University, redovisad i facktidskriften Journal of Epidemiology and Community Health så löper rockstjärnor dubbelt så stor risk att dö i förtid, jämfört med resten av en befolkningen.

In all, 100 stars died between 1956 and 2005 with US stars dying at 42 on average and those from Europe at 35.

Drug and alcohol problems accounted for one in four deaths, the Journal of Epidemiology and Community Health said.

http://news.bbc.co.uk/2/hi/health/6976583.stm" onclick="window.open(this.href);return false;

inber skrev:Enligt en brittisk studie vid John Moores University, redovisad i facktidskriften Journal of Epidemiology and Community Health så löper rockstjärnor dubbelt så stor risk att dö i förtid, jämfört med resten av en befolkningen.

In all, 100 stars died between 1956 and 2005 with US stars dying at 42 on average and those from Europe at 35.

Drug and alcohol problems accounted for one in four deaths, the Journal of Epidemiology and Community Health said.

http://news.bbc.co.uk/2/hi/health/6976583.stm" onclick="window.open(this.href);return false;

Jo må så vara. Men resterande 75 % beror säkert på att musiker/artister i högre grad ligger ute på vägarna mer och andra icke drog- alkoholrelaterade orsaker i högre utsträckning än "vanligt" folk. Ta en sådan som Cliff Burton t.ex. Han dog i en bussolycka i Skåne efter att turnébussen kört av vägen. Likaså när Tom Hofwander trillade ur bussen under en Veronica Maggio-turné. När jag själv var ute som mest avverkades 5.000 - 7.000 mil om året på vägarna. Och jag minns 3 - 4 gånger där det vart på gång att gå käpprätt åt helvete..... Jag har varit nära att stryka med några gånger och då har det ALDRIG handlat om vare sig alkohol eller droger. Trafik, drunkning etc har varit orsakerna. En gång på 80-talet i USA hoppade jag i en pool där en spelkompis höll på att drunkna. När jag kom fram till honom tryckte han ner mig under vattnet och helt plötsligt var det jag som höll på att drunkna. Så jag saftade till honom allt jag orkade på pungen och då släppte han mig. Sen fick jag upp honom ur poolen. Många år senare fick jag lära mig under Rescue Diver-kursen jag gick hur farligt det är att närma sig någon i vattnet som är panikslagna. Fast det hade jag redan insett så det verkade HELT logiskt i mina öron.... Hur som, jag vågar nog påstå att det inte är någon större skillnad vad det gäller statistik och musiker/kändisar och vanligt folk. Förutom på dom sätt där livet naturligt skiljer sig åt då vanligt folk inte är ute på turné vanligtvis. En annan svensk musiker som dog i förtid var Esbjörn Svensson. Dykolycka/drunkning. På fritiden. Tragiskt som faan.

Det där med droger och alkohol. Förutom vanliga fyllor så verkar mer långtgående drog-/alkoholberoende både i dom fallen det handlar om artister/musiker/skådisar eller vanliga människor ofta handla om diagnoser där man självmedicinerar. Där verkar det inte vara någon större skillnaden men det kan vara så att folk med diagnoser ofta söker sig till konstnärsyrken än kontorsjobb eller andra mer konventionella jobb.

Fast jag tror inte man kan avfärda statistik med sina egna erfarenheter och några valfria handplockade exempel...
Såklart det ligger mycket i att ett kringflackande liv innebär större risker, men det ligger även en del sanning i att liksom "tillfället gör tjuven" att mycken tillgång och mycket bjudande måste göra att fler trillar dit än inom vanligare yrken.
Därav statistiken.

Finns såklart andra yrken med samma fenomen. Restaurangsvängen har väl redan nämnts, även om det kanske vanligen är alkohol där (månntro med undantag för posh inneställen där drogtillgången kan se annorlunda ut än på en vanlig restaurang? Lite långsökt, jag vet..)