PrataBas

Jag började spela bas för en lärare och när han flyttade fick jag en ny. Nu har även denne flyttat och då har jag kommit in på min tredje lärare. Denna förvånade sig storligen över att jag inte använde vänster ringfinger och sa sen: "Ja, de (andra lärarna) är ju i grunden kontrabasister!".

Jaha, då är frågan, ska jag börja lära om, eller ska jag köra vidare som det är? Motivera helst svaren och ha görna med både plus och minus, så att jag får en bra uppfattning om det hela.

Jag använder ringfingret så lite som möjligt, men det är för att jag skadade den senan som styr lill-och ringfingrarna. Att jag skadade mig berodde antagligen på att jag försökte öva upp smidigheten mellan dessa fingrar och gjorde detta lite för mycket. Nu tänker jag så att om jag inte behöver använda ringfingret, då gör jag inte det. Fram till typ 5-6 läget använder jag nästan aldrig ringfingret, men ju längre upp på halsen jag kommer ju mer används det. Ovanför 12e bandet så skippar jag oftast lillfingret, om jag inte ska spela större intervaller.

Får väl tillägga att jag inte har några handskador då. Är gammal klättrare, men har lyckats bevara fingrarna utan att dra några senor eller ligament (vilket nog från början var mer tur än skicklighet, vet numera mer än jag borde om vad man kan skada där inuti kanske ), så jag är i alla fall ganska noga med att känna efter och öva lagom av varje sak per tillfälle. Detta är alltså inget bekymmer.

Sådana här övningar är alltså ett lätt sätt att förstöra handen på http://www.youtube.com/watch?v=tXvkiNPwYIU

Jag använder alla fingrarna när jag spelar bas och skulle inte klara mig med bara pekfinger och långfinger, så jag föreslår att du försöker lära dig att använda både lillfingret och ringfingret.

Jag använder faktiskt ringfingret jättemycket... Och även lillfingret.. Det finger jag använder minst är faktiskt långfingret...

Du ska tveklöst öva upp alla fingrar på vänsterhanden! Du blir ju oerhört begränsad om du endast spelar med pek och långfingret.

Själv använder jag dock nästan bara lillfingret om jag ska ta toner några band isär, då det är mkt mer avslappnande för handen. Men börja öva upp ringfingret i första hand kanske, så kommer väl resten automatiskt antar jag.

jag kör ett finger på varje band, för det mesta. om det bara är åttåndelspump är det sällan så sinnrik musik att det behövs...

[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=eXkxu_7Tn48[/youtube]

Tycker lillfingret är jätteviktigt.. för mig iaf. Man (jag) använder ju väldigt ofta pek och lillfingret för att nå bättre och lillfingret har per automatik fått mer kraft och träning, och därmed bättre känsla i anslaget än ringfingret. Ringfingeret är det finger jag använder minst.

Men när jag spelar gitarr så blir det en annan sak.. då använder jag ringfingret ganska mycket .. t.ex bästa svajet görs ju med ringfingret.

+10 på mannen i "Bad Habits"-klippet ovan.

Jag undervisar mest unga nybörjare, i både gitarr o bas. Tycker absolut att "ett finger per sträng" är ett bra grundtänk, så man får igång alla fingrarna från början. MEN då med start (pekfingret) på 5:e eller 7:e bandet - så att man inte behöver sträcka i sidled och kämpa med att nå när man har fullt upp med att bara träffa o trycka ner stränguslingen.
Jag rekommenderar alltså den klassiska 1-2-3-4 som nybörjarövning för att få igång alla fingrar, tätt följd av 4-3-2-1. MEN då i ett bekvämt, sträckfritt läge på halsen. Sedan kan man följa upp med legato (Hammer-on):
1--2---2--3---3--4---3--4--
Kör man så här får lillfingret en extra omgång samtidigt som takten går ihop. Du, F-klav kanske vill testa såhär istället, så blir det en extra fokus på ringfingret istället: (Hammer-on)
1--2---2--3---2--3---3--4

Instämmer i Basmartins varningsflagg kring överambitiösa fingersträckarövningar. Tycker det är märkligt med alla dessa teknikövningsböcker och -filmer som envisas med att börja på band 1 med skitjobbiga grejor. Don't do it!

Jag använder alla fyra fingrarna..säkert helt felaktigt då jag "lärt" mig själv. Det funkar för det jag spelar så varför inte.

Använder nästan aldrig ringfingret. Lillfingret får jobba desto mer!
Men det beror som sagt lite på, passar det så brukar det ge sig självt när man spelar.

Jag använder pek-, lång- och ringfinger ungefär lika mycket.
Lillfingret tar jag till då jag måste, vilket innebär att jag kan använda det bra men är inte lika stark i det så hela låtar som kräver lillfinger hela tiden är en ren plåga innan sista refrängen är klar.

Jag röstar för:
Öva på att köra ett finger per band, men kör din egen stil om du fastnar för nån annan avart som känns mer effektiv för just dina fingrar.

Jag har samma "problem" jag med att jag inte använder ringfingret speciellt mycket.
Har skrivit något tråd om det tidigare kan jag minnas, där jag påstod att jag intonerar så dåligt med ringfingret att det inte används så ofta.
Jag har precis som din nuvarande lärare påpekade insett att det har med kontrabas-spelande att göra.
Jag lider inte nämnvärt av att inte spela så mycket med ringfingret. Jag är ingen virtuos även om jag gärna skulle vilja kunna lira som guitar-hero-basisterna här inne!..
Jag gömmer mig gladeligen, på samma sätt som alla "keepers of the low end", under devisen: Det är inte hur fort du spelar, utan VAD du spelar som är det viktiga! (sen sitter vi på kammarn och försöker övar upp 14fingerstekniker till nästa träff utav bara helvete!!)

Pöss på er!

fieldflower skrev: Jag röstar för:
Öva på att köra ett finger per band, men kör din egen stil om du fastnar för nån annan avart som känns mer effektiv för just dina fingrar.

+1
Kör hårt å lycka till

Spela så det känns naturligt.

Jag använder alla fyra på vänstern och tre på högerkrattan.
Det känns naturligt för mig.

dereborn skrev:Spela så det känns naturligt.

Jag använder alla fyra på vänstern och tre på högerkrattan.
Det känns naturligt för mig.

10+

Samma gäller för mig!

Bara det inte gör ont eller känns för konstigt i fingrarna!

Jag kör också med fyra fingrar på greppbrädan och tre på anslagshanden; jag tycker att det är klart energibesparande att köra med tre i stället för två fingrar på anslagshanden.
Det kan dock vara lite lurigt att få med sig ringfingret (på anslagshanden) när man klättrar från B-strängen upp emot G-strängen eftersom lång- och ringfingret sitter samman ganska tajt (jag läste nånstans för länge sen att de sitter på samma led; vet dock inte om det stämmer). Testa att lägga handen plant på ett bord och sedan att lyfta fingrarna ett och ett - det är ganska jobbigt när man kommer till ringfingret... men nu flummade jag visst iväg ifrån ämnet...

one finger per fret är i väääldigt många fall anledningen till att man utvecklar median karpaltunnelsyndrom...
Drabbades av det för snart två år sedan, och vägen tillbaka var ganska jobbig. Jag slutade spela bas helt i flera månader, åt antiinflammatoriska och vaknade med smärtor mellan armbåge och fingertoppar i vänsterarmen.
Nu när jag gör fingerövningar så är det två fingrar i taget som gäller för styrka och aldrig gör jag dem under fjärde bandet.
Men bortsett från det så är det bara att spela på med alla handens fingrar!

Största valken på vänsterhanden sitter på utsidan av lillfingret såg jag nu

Cuba skrev:Största valken på vänsterhanden sitter på utsidan av lillfingret såg jag nu

Samma här.

TAck för alla svar. Vet inte om jag skrev otydligt, men jag spelar med pek, lång och lillfinger, fast inte med ringfingret (pä vänsterhanden). Två fingarar för att slå an strängen. Men det låter som att jag kanske skulle avsätta sommaren till att öva in fyra fingrar. (varför spelar kontrabasister med tre då? nyfiken)

cub skrev:Jag använder alla fyra fingrarna..säkert helt felaktigt då jag "lärt" mig själv. Det funkar för det jag spelar så varför inte.

Sant sant, det där stämmer ju perfa till 100%

Jag kör på att använda pek, ring och lillfinger så mycket som möjligt vid spel upp till 12-e bandet, sedan byter jag ut lillfingret mot långfingret när jag kommer ljusare. Som tumregel då! (no pun intended). Långfingret är väldigt bra att ha till att dämpa strängar som ringer i onödan...