Tripod999
Postat: tor 15 jan 2009, 15:19
Jag har varit med ett tag, men inte skrivit någon presentation förrän nu.
Först och främst, mitt namn Tripod999 kommer sig av att jag heter så på ett annat forum, (fotosidan.se). Bland fotografer är det lite mer stilenligt med ett sånt namn.
I verkligheten heter jag stefan, vilket också framgår av min myspaceadress. Den som känner för att fördjupa sig i min bakgrund (vem fan skulle vilja det?) kan förstås läsa på myspace. Där har jag skrivit en lång text om nästan alla band jag spelat i. Det är min personliga musikhistoria.
Om jag ska sammanfatta den på betydligt färre rader så är jag totalt outbildad. Lärde mig lite gitarr av en kompis i grundskolan. Han gick i kommunala musikskolan och lärde mig spela Romance d'Amour genom att flytta mina fingrar steg för steg. Jag övade och övade och blev så småningom bättre än han. Men bara på Romance d'Amour. I övrigt kunde jag inte en ton.
När jag sedan flyttat till Linköping och gick i gymnasiet trodde folk att jag var en jävel på gitarr eftersom de hört mig spela Romance d'Amour flytande. Ett par killar bildade ett jazzband, men saknade en basist. "Du som spelar gitarr kan väl köpa en bas?" Sagt och gjort, jag gjorde det och blev basist.
Sedan följde en massa band, de flesta med övriga medlemmar som spelade på en helt annan nivå än jag, så det lät rätt bra.
Bland annat har jag insett att jag nog lärde mig en hel del av en gitarrist jag spelade med som heter Göran Wiberg. Han är gitarrlärare, så det ligger väl naturligt för honom att överföra kunskap.
Sedan har det blivit rock, tradjazz på en skola och blues och även lite folkmusik (med kontrabas). Men mest blues.
-85 till -00 bodde jag i stockholmstrakten och spelade med t ex Per Ängkvist (han spelar i Red Rooster revisited och Mercury Blues band numera, samt innehavare av Real music studio) och Phil Trigwell (Phil Trigwell and the Deputies numera +annat)
-93 la jag av med musik när jag fick mitt andra barn.
-07 började jag igen med ett gäng gubbar i Skåne som jag numera bor i. Alla har spelat i massor av band, och oftast blues. Jag har numera gått över till elkontra. Jag trivs med den.
Jag är fortfarande långt ifrån virtuos. Jag kan för det mesta fylla min funktion i bakgrunden av mitt bluesband, men när någon ber mig lägga ut ett ljudprov med min bas här på forumet får jag ångest eftersom jag hört många andra som proffsen här gör. Och det är på en helt annan nivå.
Basister som jag lyssnat på är t ex:
Jaco, Jonas Hellborg, Jonas Rheingold men dessa kanske inte kan kallas förebilder eftersom jag aldrig nånsin har haft föreställningen att jag skulle kunna spela nånting sånt.
Förebild i den bemärkelsen är kanske mera Chris Layton, som spelade med Stevie Ray Vaughn. Han är väl ingen basguru direkt, men ungefär så försöker jag spela.
Först och främst, mitt namn Tripod999 kommer sig av att jag heter så på ett annat forum, (fotosidan.se). Bland fotografer är det lite mer stilenligt med ett sånt namn.
I verkligheten heter jag stefan, vilket också framgår av min myspaceadress. Den som känner för att fördjupa sig i min bakgrund (vem fan skulle vilja det?) kan förstås läsa på myspace. Där har jag skrivit en lång text om nästan alla band jag spelat i. Det är min personliga musikhistoria.
Om jag ska sammanfatta den på betydligt färre rader så är jag totalt outbildad. Lärde mig lite gitarr av en kompis i grundskolan. Han gick i kommunala musikskolan och lärde mig spela Romance d'Amour genom att flytta mina fingrar steg för steg. Jag övade och övade och blev så småningom bättre än han. Men bara på Romance d'Amour. I övrigt kunde jag inte en ton.
När jag sedan flyttat till Linköping och gick i gymnasiet trodde folk att jag var en jävel på gitarr eftersom de hört mig spela Romance d'Amour flytande. Ett par killar bildade ett jazzband, men saknade en basist. "Du som spelar gitarr kan väl köpa en bas?" Sagt och gjort, jag gjorde det och blev basist.
Sedan följde en massa band, de flesta med övriga medlemmar som spelade på en helt annan nivå än jag, så det lät rätt bra.
Bland annat har jag insett att jag nog lärde mig en hel del av en gitarrist jag spelade med som heter Göran Wiberg. Han är gitarrlärare, så det ligger väl naturligt för honom att överföra kunskap.
Sedan har det blivit rock, tradjazz på en skola och blues och även lite folkmusik (med kontrabas). Men mest blues.
-85 till -00 bodde jag i stockholmstrakten och spelade med t ex Per Ängkvist (han spelar i Red Rooster revisited och Mercury Blues band numera, samt innehavare av Real music studio) och Phil Trigwell (Phil Trigwell and the Deputies numera +annat)
-93 la jag av med musik när jag fick mitt andra barn.
-07 började jag igen med ett gäng gubbar i Skåne som jag numera bor i. Alla har spelat i massor av band, och oftast blues. Jag har numera gått över till elkontra. Jag trivs med den.
Jag är fortfarande långt ifrån virtuos. Jag kan för det mesta fylla min funktion i bakgrunden av mitt bluesband, men när någon ber mig lägga ut ett ljudprov med min bas här på forumet får jag ångest eftersom jag hört många andra som proffsen här gör. Och det är på en helt annan nivå.
Basister som jag lyssnat på är t ex:
Jaco, Jonas Hellborg, Jonas Rheingold men dessa kanske inte kan kallas förebilder eftersom jag aldrig nånsin har haft föreställningen att jag skulle kunna spela nånting sånt.
Förebild i den bemärkelsen är kanske mera Chris Layton, som spelade med Stevie Ray Vaughn. Han är väl ingen basguru direkt, men ungefär så försöker jag spela.
