PrataBas

Hallå, där basister i Sverige och världen. Jag tror jag blev medlem 2011 eller 2012. Tiden är knapp och jag är väl ingen som hänger på PB-forumet men en kort presentation vore kanske på sin plats. Är en dam 40+ som lirar bas. Började i tonåren som basist då jag var sämste gitarristen i det band jag fanns i då. Sex strängar är allt bra mycket, har alltid gillat den 4-strängade basen. Jag spelar även trumpet, lite gitarr och trummor. När det gäller instrument har jag gillat att lira lite av varje då jag märkt att jag blivit användbar/allround i olika musikaliska sammanhang. Inom familjen och under uppväxttiden har det funnits musikalisk inspiration även om mina föräldrar inte spelar instrument.

Inspirationskällor har varit många genom åren men jag gillar band som Mahavisnu Orchestra, Weather Report, Quicksilver Messenger Service, Santana, Ten Years After, Led Zeppelin, Cream och Hendrix, Garbarek Group, Nina Simone mfl mfl...men också många som jag inte kommer ihåg namnen på och bara hört på festivaler etc. För mig är svänget otroligt viktigt för att jag skall gå igång.

Tack vare en bra begagnatmarknad kan man ju idag göra fina fynd. Mestadels köper jag beg. utrustning och fixar till spelbart skick. Mina instrument just nu är grundbasarna Orfeo (mkt bra Japansk P-bas kopia från FujiGen från senare delen av 70-talet) en Clive Jazzbas från 90-talet (med de fina Gary Snyder mickarna som ännu ingen idag riktigt vet om de nånsin existerat eller om namnet bara lät fräckt.. Sedan en styckad Aria bandlös rackare med oceaner mellan greppbräda och sträng! Min första bas var en Yamaha 4-strängad variant från tidigt 80-tal som jag i någon framtid har tänkt måla om i nån skräckinjagande färg lila-grön-rosa med flammor eller så. Dessutom, jag höll ju på att glömma, Min lilla röda, Epiphone SG-bas, kortskalig. Mycket stort ljud och tryck i den lilla kroppen och humbuckern.

När det gäller effekter så har jag väl egentligen bara chrous, flanger och phaser av märken som mxr, Ibanez och Dynochord. Kablar i stort sett de billigatse standard. Förstärkare; jag har en Jazzchorus från 70-talet som faktiskt är go till bas också. En Fender Rumble 150W samt en liten Roland cube som nog egentligen är tänkt att användas med gitarr. Gitarrerna är Les Paul kopior made in Japan 80-90-tal samt en ovanlig och kul strata med genomgående hals.
När jag kollar på tuben på nätet ser jag en del konserter från 70-talet men det finns ju även mycket modern musik som svänger för rötterna är äldre.bla Foo FIghters, Dream Theatre, Rival Sons mfl och vilka bra sångare som kommer fram bland andra Seinabo Sey, Salem Al Fakir mfl. Oj,oj detta blev långt...
Keep on swinging på ett forum som är både trevligt och lärorikt

Välkommen!

Hej och välkommen!

Hej

TjilleVipp!

Tjena!

Välkommen

Tjena igen tack för de vänliga orden. Vi är ju tillsammans med trummisen är en slags ryggrad i musiken. Vad är ert värsta basminne? En stackars ljudtekniker skickade min bas till konferensrummet och konferensgästernas talare till vårt band. Mycket roligt men ganska pinsamt. Nu kan man ju garva åt det, sedan dess kollar jag allt Vad är det värsta som hänt er, brinnande scen, sångaren fjättrad vid micken och resten av bandet på rymmen uti periferin? Eller bara risigt mellanregister eller stulna instrument? Har vi en kategori för katastrofer?

När vi blev bokade till en jazzfestival, vi blev lite fundersamma när arrangören undrade när vår blåssektion var på ingående Detta var runt 84. Jag tror de hade blandat ihop kassettbanden, ok vi klarade oss hyfsat med vår på den tiden funkrockande repertoar.

Ha,ha,ha, kul. Tänk om det hade kommit en blåssektion och frågat efter ett band att lira med???

Freewheelin skrev:Ha,ha,ha, kul. Tänk om det hade kommit en blåssektion och frågat efter ett band att lira med???

Haha då hade vi haft en situation.

Vi hade även ett gig på en kinarestaurang i Jönköping i mitten på 80-talet där vi skulle stå mitt i restaurangen. Man flyttade undan lite bord. Vi hade en konstig känsla av att de ville ha hårdfunk, men vi funderade inte så mycket på det. Vi hade en av den arrangören som hade bokat oss en medhjälpare som skulle sköta en rökmaskin. Så här i efterhand så är kanske rök inte vad man vill ha på en restaurang. Mannen med rökmaskinen skulle köra lite rök i en viss låt. Jag skulle nicka åt han. Vi kommer till den låten och jag försöker hitta rökmannen, men han är försvunnen. Jag upptäcker han efter en stund då han har gömt sig bakom en pelare. Jag nickar åt han och rökmannen tömmer hela tanken på rökmaskinen. Restaurangen hade efter en stund en fri sikt på 1dm. Vi såg varken varandra eller våra instrument. Vi körde de tre sista låtarna i blindo. Ingen av personalen eller de som var där och åt reagerade på den rökfyllda lokalen. Vi fick vårt gage, chefen sa inte ett ljud om röken, man kan tillägga att det var bananolja så det var rätt halt i hela restaurangen.

Vi hade även en mindre brand en gång, det var en privatspelning på ett lantställe. Vi hade en sceb på ett uthustak som var i princip plant. Arrangören hade ordnat dieseldriven elkraft som stod bakom uthuset. Det var en liten korridor där mellan uthusets vägg och en tujahäck. Vi kör igång spelningen lite senare i kulörta lampsken och deltagarna var rejält påstrukna.

En av arrangörerna får för sig att fylla på diesel med aggregatet igång. Han var inte helt nykter så hans analysförmåga var väl inte på topp. Han häller givetvis diesel över hela motorn så han får en explosionsartad eld och rökbomb. Vi märker inget av detta då vi fortfarande har el från kraftverket. Nu hade vi även ofrivillig pyroteknik och rökmaskin. Jag tror att en del av publiken trodde att det var under ordnade former.

Mannen som hade startat rökbomben blir helchockad och svimmar där bakom enligt hans egen version. Han vaknar upp efter någon minut,vi har fortfarande ström då elverket rullar på trots att det fortfarande både brinner och ryker. Mannen är på väg att ta sig ut från bakom uthuset, då kommer arrangör nr. 2 och tömmer en stor pulversläckare rakt på arrangör nr. 1 som står framför reservkraften och som precis har vaknat upp från sin chocksvimning. Nu har bränsleslangen brunnit av på elverket så nu bryts strömmen. Vi blir givetvis förvånade på taket då vi inte har märkt något av vad som har pågått med bränder osv.

Då kommer arrangör nr.1 stapplande ut på gräsmattan helvit av pulversläckarattacken. Det är vi på takets första märkliga upplevelse, det är helt futuristiskt och det tar en stund för bandet att förstå vad som har hänt. Branden slocknade givetvis av pulversläckaren och vår utrustning klarade sig utan skador.

Välkommen!

Jag har gjort en spelning på hunddagiset i Handen. Det räcker så tror jag...

Ha! Bra, fler katastrofgrejer som vi kan garva åt? Många gånger är det ju kanske så att bandet inte varit medveten vad som hänt bakom scen när man väl börjar spela. Roligt att ta del av våra olika olyckor, tur att vi klarat oss med livet i behåll!