
Det är alltså en Bass 400 (utan +) och det innebär sex slutrör istället för tolv och sexbands EQ istället för sju. Effekten ligger, enligt vad jag kunnat hitta, på 200W, möjligen något högre om man byter ut 6L6-rören mot 6550:or. Den satt monterad i ett gigantiskt rackcase (sålt till Dereborn), men fick omgående en mindre utrymmeskrävande låda som jag snickrade ihop av 12 mm plywood och klädde med fuskläderklädsel.
Den har ett öppet, tydligt och varmt ljud med mycket, fet och fast botten och en öppen diskant med definition och transparens som är helt befriad från det där irriterande, zingiga gnisslet som verkar vara vissa basisters favoritfrekvens.
Kanalerna låter lite olika, 1 är fastare och renare, anpassat för aktiva basar, medan 2 spricker upp och distar lite snyggt uppemot 7 - 8 nå'nstans. Drar man ut gainrattarna så får man en diskantboost som ligger ganska högt i frekvens, dock utan att vara vass eller hård.
Sett från vänster till höger sitter reglagen i bakvänd ordning: On/off, standby, effektloop, Mid-, Bass- och Treblekontroller, Master, Gain 2, Gain 1 och slutligen två ingångsjack (en för vardera kanal). Jag vet inte varför, det känns lite som att Mesa vill markera att de inte byggt en Ampegkopia... Hursomhelst, det funkar när man vant sig.
Tonkontrollerna fungerar som volymkontroller för respektive band, om alla står på 0 så är det tyst. Om man vrider på rattarna en i taget så hör man exakt hur varje band låter var för sig och man kan se'n blanda lite som man vill, ungefär som att blanda färg. Bas och mid är så breda att de i nödfall kan användas ensamma, diskanten däremot mår bra av lite stöd i de lägre frekvenserna... Jag har inte kunnat hitta några frekvensangivelser, men filtren känns breda.
Mid är det anonymaste filtret, det gör sitt jobb, varken mer eller mindre.
Bass ger ett mulligt ljud och om man drar ut ratten så aktiveras en boost, men den behövs inte... Jag upplever den som stadig och fast, inte bumlig och odefinierad som lågbas kan bli i bland.
Treble är det kraftfullaste filtret av dem. Det funkar lite annorlunda jämfört med de övriga. Upp till 7 så är förstärker det diskanten, över det så dämpar det mid och bas snarare än ger mer diskant. Om man drar ut ratten så sänker man den frekvens som påverkas vilket gör att det blir hi mid snarare än diskant. Jag är ju lite försiktig med diskanten, så jag gillar den funktionen...
Det finns en sexbands grafisk EQ också och den gör verkligen mycket med ljudet, men jag tycker inte den behövs. Nackdelen är att den inte har nå'n volymkontroll, så det kan bli ganska stor skillnad mellan på- och avläget. Den får förbli avstängd.
Mastervolymen är inte mycket att orda om, halvvägs är det jäkligt högt...
Det finns två effektloopar, en på framsidan och en på baksidan (med blendkontroll), en balanserad och en obalanserad line out (med volymkontroller) och fyra högtalarutgångar (ett par för 8 och ett par för 4 ohm). Säkringen sitter lätt åtkomlig på framsidan, jordlyften och fläktswitchen, som har tre lägen (off, low och high), sitter på baksidan.
Den här stärkaren köper man för ljudet och volymen! Jag har hört att Mesa ska låta elakt och vara svårrattade, men det håller jag inte med om. Ljudet är tydligt och definierat och om alla rattar står på 5 så låter den hur bra som helst. Inget svårt med det...