PrataBas

Hej!

Hoppas att någon kan inspireras av detta:

Jag har länge skissat på en wiring på min jazzbas som går ut på att man har individuella on/off switchar för båda mickarna istället för volympotar.
Tills jag kom på att man kunde skita i off-off läge och istället switcha mellan serie/parallell/bara-halsmick/bara-stallmick.

Och ju längre jag funderade på hur en potentiometer fungerar så desto mer sugen blev jag att sätta dit 500k potar istället för switchar, ett skämtsamt test bara.
Men det sjuka i denna historia är att det funkade!

Nu när man skruvar på fullt på båda potarna får man seriekoppling och vrider jag tillbaks båda får jag parallellkoppling. Och potarna åt olika håll ger varsin mick solo. Och mellanlägen är nästan mer användbara än med den gamla vanliga jazzbass-wiring, dock något mindre intuitiva...

Jag hade förväntat mig att i något läge skulle volymen sänkas kraftigt men det läge har jag inte lyckats hitta än, om det nu än finns.

Någon volymkontroll finns alltså inte för tillfället och jag vet inte om jag vågar löda fast tonkontrollen heller, det kanske sabbar hela systemet; någon som har synpunkter..?

Se bilden nedan:

Spännande!

Men jag måste erkänna att jag trots många år med lödkolv i handen inte fattar ditt schema rent intuitivt. Jag ritade upp alltsammans på papper och begriper fortfarande ingenting...

Men jag kan ge dig besked på en punkt: du riskerar ingenting genom att koppla in tonkontrollen. Den leder ner diskanten till jord och det finns ingenting i ditt schema som äventyras av det.

Det enda du har kvar innan du provat allt som går att prova är en fas-switch på den ena miken, så att du kan köra en av dem i motfas. Sen har du alla ljud som går att uppbringa utan att blanda in aktiv elektronik. Frågan är väl i och för sig om det låter speciellt bra. I så fall skulle jag nog vilja köra de översta frekvenserna i motfas men inte basen (eftersom den blir tunn i så fall). Och någonstans där börjar det bli enklare att sätta ett stereo-uttag på basen och koppla till var sin förstärkare...

Jag hade felkopplad seriekoppling som gav fasfel på min jazzbas pågrund av fellödda sladdar på en mick. Det lät skitrått men inte som det skulle så det löddes om. Men jag skulle lätt tesra det igen. Felkopplingar är roliga

Ursäkta en idiot, men vad gör det för skillnad om man kör dom serie eller parallellt? Har köpt en bas jag väntar på som har såna switchar..

Bullen skrev:Ursäkta en idiot, men vad gör det för skillnad om man kör dom serie eller parallellt? Har köpt en bas jag väntar på som har såna switchar..

Det låter helt olika. Kanske du kan hitta lite material på Youtube där du kan höra skillnad, men jag ska försöka förklara:

Parallellkoppling är standard på alla basar med två mikar. När du vrider upp båda volymrattarna på en bas med en volymkontroll per mik (t ex en vanlig jazzbas) så får du ett lite kluckande, ihåligt ljud. Det är skitballt på bas IMHO men blir ett ganska orockigt sound på gitarr. Mark Knopflers spröda stratocasterljud är två parallellkopplade mikar ("äggläget").

Seriekoppling är ganska ovanlig. Jag vet faktiskt inte hur det låter på bas, men jag har mixtrat ganska mycket med mina elgitarrer och då låter seriekoppling mycket och ganska tjockt i mellanregistret. Diskanten blir mattare. Det är (kanske) ett brutalt ljud om man ska ha mycket dist men inget jag gillade. Jag kan tänka mig att det låter bättre på bas.

Har haft en jazzbas med en serie/parallell-switch och det är ett skitbra sätt att bredda ljudpaletten på en jazzbas.

En "normalkopplad" jazz låter fint och kluckigt som inber beskriver. Men i serieläget blir det aggressivare mellanregister och ljudet blir mer åt P-bashållet. Rockigare i mina öron, en turboknapp helt enkelt. Det är en skitbra mod som jag inte riktigt fattar varför jag inte gjort den på min nuvarande jazz.

Doningen här på forumet har min gamla jazzbas och han kan säkert bidra med mer input om skillnaden.

jag kör mina mickar på jazzen nära nog 100% i serie- köttigare, fetare, bättre och man får fler ryggdunkar efter gig.
alla borde göra det - precis som med segelflygning!

På min jazz har jag gjort så att den är seriellt kopplad som standard och parallellkopplad när man drar ut pullpushen.. för det visade sig att jag nästan alltid hade det läget.

macahan skrev:Jag hade felkopplad seriekoppling som gav fasfel på min jazzbas pågrund av fellödda sladdar på en mick. Det lät skitrått men inte som det skulle så det löddes om. Men jag skulle lätt tesra det igen. Felkopplingar är roliga

Ursäkta jag drar in en träplanka med 6 tunna strängar här.
Jag har en Fender HM stratocaster just med en fasomkopplare (original), och när man faskopplar blir det..just det där råa ljudet du beskriver, så det måste ju funka på bas åxå.

/JPAM

JPAM skrev:

macahan skrev:Jag hade felkopplad seriekoppling som gav fasfel på min jazzbas pågrund av fellödda sladdar på en mick. Det lät skitrått men inte som det skulle så det löddes om. Men jag skulle lätt tesra det igen. Felkopplingar är roliga

Ursäkta jag drar in en träplanka med 6 tunna strängar här.
Jag har en Fender HM stratocaster just med en fasomkopplare (original), och när man faskopplar blir det..just det där råa ljudet du beskriver, så det måste ju funka på bas åxå.

/JPAM

Jag tyckte ljudet var helt fantastiskt och rockigt.. men brist på det andra ljudet gjorde att jag lödde rätt.. fasen.. jag måste monstermodda jazzbasens elektronik känner jag nu.

inber skrev:Seriekoppling är ganska ovanlig. Jag vet faktiskt inte hur det låter på bas, men jag har mixtrat ganska mycket med mina elgitarrer och då låter seriekoppling mycket och ganska tjockt i mellanregistret. Diskanten blir mattare. Det är (kanske) ett brutalt ljud om man ska ha mycket dist men inget jag gillade. Jag kan tänka mig att det låter bättre på bas.

INSPERATION!

Måste ja pröva på min Bach!

Serie-Parallellschema:

http://www.seymourduncan.com/support/wi ... ss_bass_sp

Billig mod, 200 spänn för en push-pull-pot, jag har den på 2 HPD P/J-basar och på Texas Jazzen..

inber skrev: Men jag måste erkänna att jag trots många år med lödkolv i handen inte fattar ditt schema rent intuitivt. Jag ritade upp alltsammans på papper och begriper fortfarande ingenting...

Först gjorde jag enligt schemat med bara switcharna, dvs en vanlig serie/parallellkoppling men med två stycken spdt-switchar istället för en dpdt. Det gör att man kan antingen kapa jorden från ena micken (PU1) eller kortsluta den andra (PU2) när switcharna pekar mot olika håll.

Men sedan satte jag dit potar istället för switchar helt enkelt.
En potentiometer är väl i princip nästan som en "steglös spdt-switch". När det mellan mittenlug och ena ändlug är motstånd 0 så är det potentiometerns fulla motstånd (i detta fall 500k) mellan mitten och andra ändan. Jag fattar inte själv hur det funkar när potar är vridna till mellanlägen, men det låter inte konstigt på något sätt.

Jag kan varmt rekommendera seriekoppling annars, skulle inte kunna tänka mig att ha en jazzbas utan. Men jag gillar ju p-basar, och seriekopplade ljudet är närmare mitt ideala sound.
Har dock ännu inte vågat dumpa möjligheten att köra mickarna solo (även om jag nästan aldrig gör det). Det kanske blir nästa steget mot minimalism... Seriekoppling rakt ut till jacket.