PrataBas

Ja.. Eftersom vi frågar om basar och stärkare så kan vi lika bra fråga om Strängar också..

Själv kör ja följande.
Elixir (30)-45-65-80-100-(130Tw)
DR Coated 45-65-85-105
Windmill Strings

Hej,

Har spelat på Elixir 045-105 nu säkert i 3 år då jag har spons, men jag gillar dem inte alls så mycket längre. Jag tycker de tappar i karakter efter ett tag och dynamiken är sådär. DR Black Beauty blir mina nya strängar efter vad jag hört om dem.

Kör på Elixir, Daddario half-rounds och Sadowsky strings.

..

Förstår vad du menar mojo, men jag tycker ändå det är intressant att se vad andra bassister kör med för strängar

Det finns ju "lika" dyra/billiga strängar som låter helt olika eller känns helt olika att spela på.. Det e ju det som är intressant..

Som tex FLAT.. Dom flesta föredrar Thomastisk Infeld Flats.. Ja tycker dom är sladdriga och halvdöda.. Så snackar vi flats så kör ja med LaBella..

Det e såna grejer vi snackar här.. Givetvis spelar ekonomi in men man kan inte döma nån för att va en monster basist och endast ha en typ Tokai Jazz (okej nu e dom helt okej men ändå) eller nån som absolut är helt tondöv o inte kan spela. Men som sitter på en Musicman eller nåt liksom.. (eller på 10 Warwick basar och 6 andra, hmmm )

Kör slipade (Flats) Thomastik eller LaBella Jamersson set på min P-bas och det kan jag lova - här byter man strägar när de går av och det låter som en bas ska...
...Tungt, varmt och mulligt men ändå med tillräcklig topp...

Funkar inte värst bra till slap men funkar det för både Flea (som numera kör jazzbas och slipade strängar) och Me'Shell NdegéOcello "If That´s your Boyfriend (He wasn't last night)" ett av de fräckare slappljud jag hört (jazzbas och flats) så funkar det utmärkt för mig med!

Snacka om ekonomi!

Annars kör jag DR Coated (Black Beautys) eller Hi Beams 45-65-85-105 på jazzbasen för lite mer allround ljud, de funkar dessutom bättre till Marcus Miller Slap Sound (Fat Beams är ju hans signatur set som jag personligen tyckte lät sämre än Hi-Beams men kostade mer).

marcbass skrev:Det finns ju "lika" dyra/billiga strängar som låter helt olika eller känns helt olika att spela på.. Det e ju det som är intressant..

Som tex FLAT.. Dom flesta föredrar Thomastisk Infeld Flats.. Ja tycker dom är sladdriga och halvdöda.. Så snackar vi flats så kör ja med LaBella..

Det e såna grejer vi snackar här.. Givetvis spelar ekonomi in men man kan inte döma nån för att va en monster basist och endast ha en typ Tokai Jazz (okej nu e dom helt okej men ändå) eller nån som absolut är helt tondöv o inte kan spela. Men som sitter på en Musicman eller nåt liksom.. (eller på 10 Warwick basar och 6 andra, hmmm )

F-n Marcbass, du har ju snart en bas för var dag i månaden!!!!

Hahaha!

E det inte jobbigt att välja eller du kanske testar olika strängar på dem!?

Får nog hålla med om att ekonomin är ganska oviktig om man hittat en viss sträng man gillar. Då blir det lätt att man kör med den i alla lägen o.a.s. om det kostar 100.- eller 1000.- setet.

Man kan ju alltid koka eller tvätta dem med lite T-röd (akta greppbrädan) så varar de lite längre eller som någon nämnde tork av hals och strängar efter varje gång man spelat.

Själv gjorde jag så att jag körde billigare strängar när jag gigade som mest, bara känslan fanns där och ljudet var okej. För en sak är säker publiken lär ju inte märka om strängarna kostar 50.- begagnade eller 1000.- nya.

Man spelar bättre om man trivs med sitt sound, därför har jag alltid tyckt det varit viktigt med "fräscha" strängar till varje gig.

Jag vet inte om detta är ett tramsigt ämne. Det är alltid spännande att höra vad andra har för erfarenheter av olika saker. När man lägger samman alla dessa synpunkter kan man ju få en hyfsad bild av vad andra tycker är bra i olika sammanhang och varför.

På mina basar sitter antingen D'Addarios Half Rounds (oftast 45, 65, 80, 100) eller GHS Pressurewounds (oftast 40, 54, 76, 96). Jag gillar inte Roundwounds. GHS har överraskat positivt. Dom har en tydlig diskant, behåller sin spänst bra och är lite mindre styva än D'Addario.

Jag har prövat Fenders Flats också (50 - 100) men dom vara alldeles för hårda för mig. Nu har jag beställt Thomastiks Flats. Det ska bli kul att pröva dom. Det verkar vara strängar som det inte går att vara likgiltig inför - delar basisterna i två tydliga läger - för eller emot. Hoppas dom motiverar sitt höga pris.

Jag har börjat köpa strängar från Saitenkatalog.de. Dom har ett stort utbud, vettiga priser, men kan vara lite senfärdiga med leveransen ibland.

Lev väl

..

Håller med mojo.
Jag repar med mitt band en gång i veckan, och spelar runt 25 gig ute om året. Skulle jag köpa supersträngar och byta dem 2 ggr i månaden så är ju halva mitt gage väck.
Eagle-strängarna på JAM kostar 159 spänn och duger alldeles utmärkt att repa på, enligt mina krav.

Det beror ju självklart på i vilken värld man lever i.
Har man spons eller guldbyxor så kvittar det självklart.

En sträng jag ska testa är GHS Boomers Heavy 50-115,
eftersom vi spelar en ton nedstämt.
Jag har dealat till mig ett bra pris vid köp av 6-pack.
Nån som har erfarenheter av dessa, eller Boomers i allmänhet?

Ska man inte lägga mer än 200 spänn på ett set strängar är warwick red labels det rätta valet... Kör på dom själv, ska prova några olika sorters fender-strängar nu när jag vill gå upp en storlek (red labels finns inte med .110-strängar)...

Tycker att strängtyp är en ganska viktig del i länken till ett bra basljud.
Har testat ganska många strängvarianter. Spelade på Roto Swing 66 i 10 år...och tycker fortfarande att de låter mycket bra, growliga och klara, dock lite basfattiga, tyvärr sabbar dom banden alltför mycket.
Annars diggar jag verkligen D'Addario EXL 170-5, 45-130, som jag kört på de senare åren, dom har bra klarhet och låter "feta", har ett fylligt ljud och B-strängen är mycket stabil och klar.

...ser att några gillar Elixir...har jag mycket svårt att förstå....när jag testade dem så la jag på endast två (2) strängar, sen åkte skiten bort direkt! De lät ju fruktansvärt instängda...att det ligger en hinna på dessa strängar det hörs...luddigt ljud! ...och 800kr

Men byta strängar 2 ggr i månaden??
Oj fan..

Ja gigar mellan 80-100 gig per år. Byter mina Elixir strängar ca: två ggr per år. DR strängarna betydligt oftare..
FLATS = aldrig..

James Jameson hade väl samma FLATS i ca 30 år om ja inte minns fel.. Lät den basen dåligt???
hehehe

Vet att D'Addario gör strängar som heter EXP som är samma princip som Elixir. Då jag testade dem kom jag fram till att de inte höll lika länge som Elixir men kändes mer som en vanlig sträng.

Givetvis är det precis som någon tidigare nämnt - hur länge en sträng håller beror också på hur strängen reagerar på främst din handsvett och PH-värde m.m. D.v.s. att en sträng som varar långe för mig kanske inte alls funkar för dig.

En av anledningarna till att jag valde DR Black Beauty strängar är att de fortfarande känns som ett vanligt strängset och för mig håller klangen längre även med deras vanliga set som inte är coated. Men jag föredrar Flatwounds för den typ av musik jag spelar - men det är en annan historia...

Efter att ha kört på allt möjligt kör jag nu mest på D'Addario EXL roundwounds, Halfrounds eller, Chrome Flatwounds. Som tidigare nämnts så är EXL (kör på 170) fina och klara i tonen, med för mig lagom spänst och med bra tryck även när de suttit på ett tag. Samma med Chrome flatwounds. Spänstigare och mera zzinngg än TI flats ex som däremot är grymma i mellanregistret. Halfroundstängarna är ett bra mellanting både i ljud och spelkänsla.

Ang. Jamerson så hade han tydligen problem att få jobb på slutet just för att han lät alldeles för sunkig.

Haha!

Jag läste faktiskt det också nyligen, även om han gjorde studiojobb så plockade bl.a. in hans son James Jamersson jr på slutet i Motown studion då fabror James bas inte intonerade så bra...

Farbror Jamerson hade en till märklig vana förutom att spela med samma strängset i många år... , han justerade nämligen aldrig halsen på sin Precision så stränghöjden var maximal vilket kan också ha påverkat intonationen. Ändå var han outstanding!

Provar mig fortfarande fram... Just nu har jag EBS Northern Lights på, Innan det hade jag Elixir. Elixir var ganska trevligt då jag är för lat för att byta/koka strängar alltför ofta...

DR Coated på flera av basarna och Rotosound RW på jazzbasen. DR håller inte lika länge som Elixir, men låter mer som en vanlig sträng. Rotosound överaskade och de fortsätter att åka på den basen för det låter bra. Dessutom så kostar de inte så mycket så det är inte dyrt att byta på den basen så ofta som det kan tänka behövas.

DR Fatbeams 45-105 (ibland Hi Beams). Primärt på min jazz bas.
Unicorn Stainless Hexcore 45-130 på mina Stingrays och min Sadowsky. Otroligt bra strängar, inte minst H-strängen. http://www.unicornbass.se

Jag använder oftast SIT PowerWound, Halfrounds (till bandlös) eller GHS Boomers. Jag har en P-bas med SIT flatwounds på, men de har jag aldrig bytt

Edit: Det måste vara nickelsträngar!

GHS. 45 - 105 Precision Flatwounds eller Super Steels.

Fick för mej för länge sedan att det var mer "däng" i super steels än i vanliga nickelsträngar. Och någon fysiknörd förklarade att stål har högre magnetism (heter säkert inte så?) än nickel, och då får ju micken mer att jobba med/mot, och så blr det redan där starkare signal, mera drag o.s.v.

Sen har jag hållit fast vid dom.

Har blivit pådyvlad EBS o Elixir o en massa annat, men dom har åkt av fortare än man kunnat säga strängvev... (sur gammal gubbe!)

Så är det för mej!