Denna var mkt lätt att arbeta med, och man kan få en väldigt bra yta med en vanlig lackpensel. Den torkar på en timme och penselränderna försvinner automatiskt.... Om man skulle lagt lite tid på att polera den med rätt pasta, skulle man antagligen få ett proffsresultat.
Efter tag kom halsen (olackad) på posten och den blev inoljad två gånger med tungolja. Efter detta var det två lager Zar och halsen var färdig. Nu väntade inpassning hals/kropp, och det passade inte alls. Mickar, stämskruvar, skärmning inga problem, men noll magi när halsen kom på. Basen lät bra, men trots stålskalor, bladmått, shimning och normal händighet osv, kändes/lät halsen bara skräp. Tänk basjusteringvideo genom ett kaljedoskop + rassel i svartvitt.
Fattade ingenting och jag hade inte lust att lära mig bandslipa.......
Det var bara att andas lungt och vända sig till fackmannen: GNU-lars i Jonsered. Även om jag faktiskt misstrodde, en del basar är ju faktiskt skitbasar, så blev resultatet FANTASTISKT! Jag har en HPD som låter/känns lika bra, om en lite annorlunda än min american series från 2005.
Tack Lars!
Några olje-erfarenheter från HPD i all ödmjukhet.
En mycket bra träolja är WASP. En linoljebaserad olja som ger bra yta efter bara tre indräkniingar+ tre slipningar med våtpapper. Den är dessutom luktfri. Börja med grova slippapper och gå successivt uppåt med allt finare papper.
För att få en ännu blankare/hårdare yta till nästa HPD har jag experimenterat med en blandning av lin- och tung-olja med STAND-OLJA. Detta är den mest raffinerade typen av linolja, typ kokt linolja + extra allt. Det vill säga den torkar fort och den bygger upp tjocklek. Används till linoljefärger för att ge extra glans åt färgen. Enligt vissa tenderar den krackelera och spricka, men detta är omstritt bland linoljeproferna.
Blandning hälften tungolja, hälften standolja har gett en blank yta som ser lackad ut. Men då har jag lagt kanske 15 lager och slipat in oljan med vit skurnylon de sista fem gångerna
Blandningen hälften linolja, hälften standolja har inte gett samma blanka yta, men den ligger några lager efter.
Då jag generellt varit missnöjd med oljornas slutfinish, har jag varit nära att använda Osmo hårdvaxolja (polyuretan). Många proffs använder denna, men andra yrkesmän menar att lystern blir lite död. Och det kan stämma. Då jag var besviken på oljelystern i första läget, beslöt jag mig för att testa en fernissa (eng;Varnish) (Detta val beroende på att alla Wipe-oils, typ Danish oil består av en tredjedel fernissa, en tredjedel olja (lin, tung eller polyuretan) och en tredjedel lacknafta eller terpentin. På de amerikanska sajterna menar proffsen att du lika gärna kan blanda din egen danish oil själv, efter ovanstående formula.)
Jag köpte en båtfenissa Rylard VG 64 (oljealkyd) och jösses vilket djup! Funkar säkert utmärkt om man vill ha en lackad trären bas. Men jämfört med Zar så är fernissan ett kladdigt, luktande lacknafteäventyr.....
Sensmoral!:
Det hade antagligen varit billigare att köpa en beg Jazzbas för 7-8000. Basdetaljer och färgaffärsshoppande är inte gratis!
Om man vill ha ett bra resultat snabbt och billigt. Kör på Osmo hårdvaxolja + oljebets från början. Betsa + två oljningar=klart Är man inte nöjd så kan man polera in ett hårdvax. '
Alternativ 2. Wasp. Luktfri linojebaserad trö olja. Har polerat in 20 lager olja i en gammal ändträ-skärbräda. Mkt bra och blank yta. Ytan känns riktigt hård nu när den härdat i två veckor.
Tycker man det är kul och slafsa med stinkande olja i lägenheten och vill ha djup och lyster, så är tungolja kalas! Om man i slutfasen blandar in alltmer standolja, så verkar det som om man till slut kan få en riktigt blank finish.
Vill man tvärtom: Kör på Zar. Med lite övning och en bra pensel kan man få en riktigt fin lackad yta.
Återkommer om blandning linolja/standolja!
Går det åt helvete: Ring GNU-Lars!/
