Ordningen. Låtlistan. Alltså.

[Jan Hellman]

Ett annat alternativ är ju s.k. uppsjungning innan gig.

Absolut -i största möjliga mån! Tyvärr har man i coverträsket sällan möjlighet att vara ensam och hålla på i en halvtimme, om man inte går ut och sätter sig i bilen el dyl. Att volontera på snapsvisorna kan ju ge lite grand, men se'n är det ofta en lång paus emellan, så man hinner kallna igen.

Jag är på din linje, Per. Kan man spara på rösten så bör man givetvis försöka göra det. Bra att vara medveten om hur mycket man orkar med och när...... Vi gjorde tre gig i veckan i genomsnitt med coverbandet och om nu sångaren sjungit sönder sig i onödan och man behövt ställa in ett eller flera gig så ställer det till det för arrangörer och övriga i bandet. Vilket otroligt nog aldrig hände under dom sju år som jag var med. Sångaren i det bandet var extremt noga med att se till så att han orkade hela vägen. All heder åt det tänket.

[fieldflower]

Rabalder struntar i låtlistor och går på känn. Improviserar fram varje låtlista under kvällen, liksom. Vi har några bestämda som vi vill ha i början, och några att välja på i slutet av varje ser men där imellan är det fritt val.

Anledningen är att vi tror att en bestämd ordning brukar ofta hämma själva framförandet. På t.ex. Engelen kan det vara 40 kvinnor som lyssnar på torsdagen och 40 män på fredagen. Då tror jag att det är dumt att vara "låst" till en lista eftersom man ändå inte kommer att tillfredsställa hela publiken. För kvinnor blir det mer 80-pop och för män lite rock. På bröllop mer svenskt och på lurviga MC-klubbar hårdrock.

Vi kanske är lata som inte arrangerar ihop en lista inför varje kväll fast det funkar ganska bra att läsa sin publik och spela de låtar som publiken ser ut att vilja lyssna på.

Samma gäller mellansnacket, hur långa pauserna ska vara och när det är lämpligt att lägga av. Om inte man har fasta gigtider alltså.

Jag som är lite kappis i bandet kan få för mig att köra t.ex Smoke On The Water mitt i ett set, även fast den inte ligger på listan. Det hade ju aldrig hänt om vi hade skrivna listor....

Vi brukar hamna i det läget mot slutet då vi vill krama ur det allra sista, men det brukar aldrig bli enormt bra då det tenderar bli lite för långt mellan låtarna då...

[Geddan]

Ta det på volley är väl alldeles utmärkt, om det inte inkräktar på framförandet.
Att se musiker, som inte har den behövliga rutinen, göra pauser mellan låtarna - som är alldeles för långa, med tanke på att bandet frågande står och tittar på varandra med stora ögon och att pauserna inte fylls med ngt som helst mellansnack osv...

I vårt band har vi löst det med att vi har bestämt låtlistan innan gig och inräkningen många ggr sitter i ringet från förra låten.
Det blir 9 ggr av 10 mer party i det. IMO.

[dereborn]

Nä, låtordning spelar ingen roll alls!

Öppna klockan sju med Smoke on the water/Welcome to the jungle på full volym - och även det där sjuuukt populära ledin-medleyt! Och framåt stängningsdags kan man avsluta med Won't back down - eller nån annan bra medium slow americana av Petty.

Det spelar absolut ingen roll!

[fieldflower]

Nä, låtordning spelar ingen roll alls!

Öppna klockan sju med Smoke on the water/Welcome to the jungle på full volym - och även det där sjuuukt populära ledin-medleyt! Och framåt stängningsdags kan man avsluta med Won't back down - eller nån annan bra medium slow americana av Petty.

Det spelar absolut ingen roll!

Myt eller sanning vet jag inte, men enligt ryktet var Aerosmith lite lätt... drogskadade.. inför en spelning och kom på den tokroliga idén att spela de mest kända låtarna (som normalt ligger sist) först.
Väl ute på scen kom de ihåg att det var så de skulle göra, men då de låtarna var slut hade de glömt upplägget och gick av... Blev ett 5-låtarsgig och snopen publik.

Alldeles för kul story, så det är säkert en urban legend...

[dereborn]

jag har oxå hört den, fast i en version där det bara var EN låt....