Rebellisk musik?

[BBQV]

Jag snor en idé från TalkBass...


PÅ 40-talet fanns det jazz, som nu är mest en angelägenhet för äldre kulturgubbar.

På 50-talet Rock'n roll, som nu är helt urvattnat.

På 60-talet psykedelisk rock och folksångare, som nu bara är gubbigt.

På 70-talet kom punken, som nu är trallvänlig radiorock.

På 80-talet kom hip-hopen som nu har blivit Kanye West.

På 90-talet kom grunge, gangsta rap och Death Metal, beroende på socioeconomisk bakgrund. De är numera små subkulturer för oss som var med då det begav sig.

Men sen då? 00-talet och 10-talet? Vilka musikstilar samlar kidsen till uppror mot samhället? Finns det grupperingar inom musiken som skapar oro hos politikerna? Finns det ungdomskulturer inom musiken? Använder ungdomarna sociala medier och dataspel som protest istället för musik?

Är det jag som tappat kontakten med ungdomskulturen eller har musiken tappat sin dragningskraft som samlande medium för uppror?

[engson]

Dansband och volvo-låtar...

[Svensson]

Har också funderat på detta, länge sen man rasat över nåt nytt musikaliskt fenomen i debattprogram och tidningar.

[BBQV]

Kan det vara för att Siewert Öholm är död som ingen längre förfasar sig?

[fieldflower]

Eller för att ingen går på att WASP står för We Are Satans People längre eller liknande påhitt som Anders Tegner drömde ihop, för att musik numera kan få vara, helt enkelt, musik?

[AlbinH]

Music is the food of love! det vet vi ju alla. Men den kan knappast vara begränsad bara till kärlek. Det kan kanske vara mer än tillfällighet att en viss låt startar en revolution. Det kan dröja en lång tid innan en viss musik kollar med en idé, en politik, en social fråga.

Wait and see..

"Who´s the fella with the fringed jacket"?

[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=gp5JCrSXkJY[/youtube]

[BB3000S]

Är kanske så att ungdomar idag är rebelliska på andra sätt än via musik? Kan iaf inte komma på nån musik att förfasar över, däremot massor med dumheter ungarna kan göra eller beställa via internet när dom blir lite äldre.

[Håcke]

Det är ju nästan inga ungdomar som håller på med musik längre.
Dom har ju mobiler och internet och blir antingen youtubare som ger dom den uppmärksamhet dom behöver, eller så blir dom zombies som bara tittar på i sina mobiler. Och så sitter dom vid Netflix och kollar på maratonserier.
Bara ett extremt fåtal håller på med musik och spelar instrument. Och då är det sannerligen ingen rebelliskhet utan finkultur man idkar.

[blackparkas]

Nä, finns ingenting.
De är inte rebelliska på något vis.
Ungarna dricker väl inte ens i samma utsträckning som förr, vilket förstås är bra.

Kom på mig själv att nästan bli rörd härom månaden när äldsta grabben satt och lyssnade på Eminem.
Shite tänkte jag, äntligen någon form av musik som vill säga något, något slags uttryck och substans snarare än allt melloskval eller drop-innehållande låtar som saknar helt innehåll i övrigt...
Tror han blev chockad när jag uttryckte mig positivt för en gångs skull över hans musikval...

[Per]

"Who´s the fella with the fringed jacket"?

"He's young - still is", skulle man kunna säga med sluddrigt i och en usel ordvits.

Nej, Håcke har nog rätt. Musik verkar idag gå ut mindre på att uttrycka något och mer på att få uppmärksamhet eller skapa en karriär.

[Punkster]

Viss typ av elektronisk musik kanske? Dubstep och house? Annars tror jag helt enkelt inte att subkulturer i kombination med musik är så vanligt längre. Emo-punk var det väl för några år sen iofs.

[BBQV]

Ja, kanske det, men är det farlig musik? Vem har hört talas om ”Dubstepkravallerna” på samma sätt som punkarna på 70-talet eller att politikerna fått ändra sig i stora frågor som under 60-talet i USA? Sista gången jag kan påminna mig att ”the moral majority” gått i taket var väl när det anordnades ravepartyn.

[fieldflower]

Jamen musikercommunityns starka reaktioner på live-DJ-vågen då?
Så nära 3:e världskriget har vi väl aldrig varit..?

[peter_s]

Ja, ravepartyn var onekligen en het potatis då det begav sig.

Annars var ju Marilyn Manson ganska kontroversiell i slutet av nittiotalet, och beskylldes bl.a. för att ha inspirerat till skolmassakern i Columbine.

[BB3000S]

Ja, ravepartyn var onekligen en het potatis då det begav sig.

Annars var ju Marilyn Manson ganska kontroversiell i slutet av nittiotalet, och beskylldes bl.a. för att ha inspirerat till skolmassakern i Columbine.

Njae, han var möjligen kontroversiell för vita kristna i USA, inte här hemma väl? Tycker hans musik och persona är bra resp intressant. Lyssnar fortfarande på honom från gång till gång.

Men ravepartyn ja det var illa - fast då var det ju drogerna man förfasades över, musiken inte alls eller möjligen by association.

[Janne]

Dansband och volvo-låtar...

Så sant! Far omkring en volvo här i byn med texten DANSBAND på rutan. Sjukt provocerande

[Danny]

Ny musik inspirerar inte på samma sätt som förut. Jag är helt övertygad om att det har med dagens konsumtionssamhälle att göra. Folk lyssnar inte på och tar till sig musik på samma sätt. Man konsumerar musik som godis. En ny låt hela tiden.

Inte ens artisterna bryr sig om "sin" musik. Man vet att man har 1-2 års karriär innan man blir utbytt mot nästa snubbe/snubba med nästa karbonkopierade låt.

[Danne]

Ny musik inspirerar inte på samma sätt som förut. Jag är helt övertygad om att det har med dagens konsumtionssamhälle att göra. Folk lyssnar inte på och tar till sig musik på samma sätt. Man konsumerar musik som godis. En ny låt hela tiden.

Inte ens artisterna bryr sig om "sin" musik. Man vet att man har 1-2 års karriär innan man blir utbytt mot nästa snubbe/snubba med nästa karbonkopierade låt.

Huvudet på spiken där tror jag. Det shufflas bara runt i radio och på Spotify. Dessutom, sedan internets utbredning (det är väl ungefär from den tidpunkten det saknas "rebellisk musik") är det svårt att skapa hemlighetsmakeri eller mystisism, vilket gör att det sällan uppstår någon sensationell fascination bland den yngre publiken.