Språkpolisen

[Hagström]

Sen finns det dom med dyslexi, som kanske är lite trötta på att bli rättade.

[Mike]

Jag har alltid skrivit "de flesta" och aldrig blivit rättad av en svensklärare.

Det är för att det är helt korrekt att skriva så. Man säger ju "dom flesta", men det stavas som du säger.

Ett enkelt trix är att ersätta de/dem mot vi/oss.

Vi åkte på semester, de åkte på semester.
Det gick bra för oss, det gick bra för dem.

[fieldflower]

"De" och "dem" har folk svårt för nu för tiden. Ett tips är att köra med "dom" så blir det inte så pinsamt

Det är bra att bli rättad. Finns inget värre än att gå halva livet och uttala ett ord fel, eller missuppfatta dess betydelse.
"Dirigent" har jag nog uttalat fel rätt länge tex.

Men dirigent är väl rätt både med hårt G och med sche-ljud? Lite som kiosk och kex.

[Gäst]

"De" och "dem" har folk svårt för nu för tiden. Ett tips är att köra med "dom" så blir det inte så pinsamt

Det är bra att bli rättad. Finns inget värre än att gå halva livet och uttala ett ord fel, eller missuppfatta dess betydelse.
"Dirigent" har jag nog uttalat fel rätt länge tex.

Men dirigent är väl rätt både med hårt G och med sche-ljud? Lite som kiosk och kex.

Kex med hårt G???

[bassplayer]

"De" och "dem" har folk svårt för nu för tiden. Ett tips är att köra med "dom" så blir det inte så pinsamt

Det är bra att bli rättad. Finns inget värre än att gå halva livet och uttala ett ord fel, eller missuppfatta dess betydelse.
"Dirigent" har jag nog uttalat fel rätt länge tex.

Men dirigent är väl rätt både med hårt G och med sche-ljud? Lite som kiosk och kex.

Ur språkvårsperspektiv kan säkert dirigent utalas på båda sätten. Men i fiolgnidarbranschen uttalas det alltid med G.

[joachime]

Kex med hårt G???

Nej, 80

[F-klav]

"Dem flesta..." menar du väl?

Jag kan ta en och annan felstavning, ibland har man bara halkat på tangentbordet, men vet hur det ska vara. Däremot klarar jag inte felskrivningar av De och Dem, för det går tamejfan inte att fatta vad det är folk skriver om som rör ihop dessa. (och det är inte "folks" fel, utan för lite pengar till undervisning i våra skolor, jadajadagnällgnäll)

Nu skojar du väl??

Nej, jag skojar inte, att skriva "Dem flesta" är bland de fulaste felen jag vet.

Jag är examinerad språkkonsult i svenska, har en filk.kand. med språkkonsultverksamhet som huvudämne, är författare, lektör, författarcoach och skribent till yrket. Detta gör inte att jag alltid skriver korrekt så här på ett forum, men jag har språkkänsla och skulle aldrig göra fel på de och dem till exempel. Det jag inte kan fatta är hur folk som är födda i landet och av svenska föräldrar inte kan ha den här känslan. För mig är det inget jag har lärt in, jag bara vet. Detta tror jag kommer av att jag fick läsa mycket i skolan, hade lärare som brydde sig om att vi kunde skriva osv. Har man inte fått den chansen kan man inte heller utveckla sin språkkänsla. jag minns att vi pratade om det här redan på mellanstadiet och sedan kom det upp med jämna mellanrum. Även om jag inte tog fel då heller tror jag att de som hade svårt för det fick det inövat. I dag verkar det dock inte som om någon lär ut det här, påfallande många i 20-årsålderna kan inte och det beror inte på att de är dumma, utan på att ingen har lärt ut det.

[Hellish]

Jag har alltid skrivit "de flesta" och aldrig blivit rättad av en svensklärare.

Det är för att det är helt korrekt att skriva så. Man säger ju "dom flesta", men det stavas som du säger.

Jo precis. Jag missförstod bara F-klavs inlägg och blev förvirrad.

[F-klav]

Jag har alltid skrivit "de flesta" och aldrig blivit rättad av en svensklärare.

Det är för att det är helt korrekt att skriva så. Man säger ju "dom flesta", men det stavas som du säger.

Jo precis. Jag missförstod bara F-klavs inlägg och blev förvirrad.

Det blev nog inte så tydligt när det blev sidbyte, jag hakade på en tidigare harrang av medvetna felskrivningar

[Hellish]

Det blev nog inte så tydligt när det blev sidbyte, jag hakade på en tidigare harrang av medvetna felskrivningar

Nej då, när jag läste det igen så förstod jag men första gången blev fel.

[inber]

"Dem flesta..." menar du väl?

Jag kan ta en och annan felstavning, ibland har man bara halkat på tangentbordet, men vet hur det ska vara. Däremot klarar jag inte felskrivningar av De och Dem, för det går tamejfan inte att fatta vad det är folk skriver om som rör ihop dessa. (och det är inte "folks" fel, utan för lite pengar till undervisning i våra skolor, jadajadagnällgnäll)

Nu skojar du väl??

Nej, jag skojar inte, att skriva "Dem flesta" är bland de fulaste felen jag vet.

Jag är examinerad språkkonsult i svenska, har en filk.kand. med språkkonsultverksamhet som huvudämne, är författare, lektör, författarcoach och skribent till yrket. Detta gör inte att jag alltid skriver korrekt så här på ett forum, men jag har språkkänsla och skulle aldrig göra fel på de och dem till exempel. Det jag inte kan fatta är hur folk som är födda i landet och av svenska föräldrar inte kan ha den här känslan. För mig är det inget jag har lärt in, jag bara vet. Detta tror jag kommer av att jag fick läsa mycket i skolan, hade lärare som brydde sig om att vi kunde skriva osv. Har man inte fått den chansen kan man inte heller utveckla sin språkkänsla. jag minns att vi pratade om det här redan på mellanstadiet och sedan kom det upp med jämna mellanrum. Även om jag inte tog fel då heller tror jag att de som hade svårt för det fick det inövat. I dag verkar det dock inte som om någon lär ut det här, påfallande många i 20-årsålderna kan inte och det beror inte på att de är dumma, utan på att ingen har lärt ut det.

Att inte kunna skilja mella "de" och "dem" är fult, men mänskligt. Jag har också skrivit professionellt en massa år och tycker i och för sig att folk skriver som krattor. Men att inte kunna skilja mellan "de" och "dem" är ett ganska ringa språkfel.

För det finns gradskillnader i helvetet. Då är det värre när folk tror att de kan skriva som i SMS - en lång ström av ord, utan paus. Inga punkter. Inga kommatecken. Enbart små bokstäver. Och hela röran börjar med liten bokstav.

Illa skrivet är ofta illa tänkt. Och frågeställaren sparar 3 sekunder genom att skriva nonchalant och illa. Men 200 läsare kliar sig i skallen och undrar vad som menas. Eller hoppar helt enkelt över inlägget. Som jag.

För sådan dynga orkar jag inte läsa. De kan ropa ut i cyberrymden hur högt de vill. Jag ids inte ens ta reda på vad de vill.

Jag har lagt mig till med en ganska enkel princip, som gör att jag slipper läsa en massa trams som är illa tänkt och illa formulerat. Jag läser helt enkelt inte de inlägg som börjar med liten bokstav...

[Gäst]

som om du kunde välja...

[Per]

Skolan idag återspeglar ofta Postens gamla "Skriv som du talar"-slogan i avsikt att undvika att hämma barnens skrivglädje. Det är kanske gott och väl, när det gäller enklare fall av fri skrivning, men när det kommer till saker, som ska publiceras, anslås eller på annat sätt offentliggöras, tycker jag man har en skyldighet som lärare att se till att det är rätt. Det är då elevens rättighet att få hjälp att visa, att han/hon kan göra det rätt.

[F-klav]

Om vi ska prata styckeindelning så är det lika fel att göra nytt stycke efter varje mening som att skriva utan avbrott, det hackar sönder läsningen. Som vanligt är "lagom" bäst. Solskenshistoria: Jag gick en gång en frågesportspromenad med kryssfrågor. Det var allt möjligt och omöjligt. en av frågorna gick ut på att sätta alla dvärgarna i Tolkiens bok "Bilbo" i rätt ordning, man fick meningarna och skulle sortera dem. Jag hade inte en susning, men tänkte att författaren var en sråkprofessor och som sådan borde han rimligen varva långa och korta meningar för att skapa dynamik i texten. Detta gav mig rätt på en fråga som jag annars inte kunde

När det gäller att skriva på, att våga så tycker jag att det har sin plats, på Facebook eller i forum av olika slag. Platser där det inte är så noga, där folk nog förstår ändå för att man skriver spontant och det är fritid och det finns en god vilja (så att inte läsa inlägg som börjar med gemen bokstav är lite överdrivet i mina ögon). Att däremot skriva på Twitter kräver mer än man kan tro eftersom det gäller att få ur sig det man vill ha sagt på enbart 140 tecken, inte det lättaste ens för oss som jobbar med språk alla gånger. Där interpunktionsfel däremot skapar i det närmaste oöverstigliga problem är när mottagaren har dyslexi. För den som har det är punkt och stor bokstav svårt nog när de är korrekt placerade, men för den som inte lider av denna åkomma (som inte har något med begåvning att göra, nota bene) spelar det egentligen inte så stor roll, eller hur?

Själv rättar jag sällan när jag skriver socialt, jag har helt enkelt inte tid med sånt. Jag sitter och slipar på formuleringar, grammatik osv hela dagarna och har ingen lust att ta med mig jobbet in i fritiden, så en del fel får slinka med. Givetvis rättar jag om jag ser att fingrarna ligger helt fel på tangentbordet så att det blir helt obegripligt, men småfel får passera. Jag bryr mig inte heller om andras småfel, men störs som sagt av såna fel som ihopblandning av de och dem, eftersom det får mig att tappa sammanhanget i innehållet.

Det man kan lära sig av en sån här diskussion är väl dels att man ska skriva varierat för att det ska bli bra läsbarhet, men också att eftersom vi är individer (tack och lov) så har vi svårt för olika sorters fel. Desto större anledning att skriva så korrekt som möjligt givetvis, i alla fall när det gäller återkommande fenomen som man dras med (upprepade felskrivningar av samma ord, återkommande grammatiska groda osv), men också att försöka ha så stort överseende som möjligt och bara vara "språkpolis" på ett fritidsställe som ett forum om det verkligen blir obegripligt.

[funkys**t]

Löjlig tråd. Att reta upp dig på folks stavning på ett forum blir bara fånigt. Att människor har olika svårigheter med stavning borde väl alla tänkande människor känna till. Oavsett orsak. Läs istället vad personen bakom inlägget försöker säga. Att sen koppla till slapphet inom skolan med spekulativa resonemang blir ännu löjligare.

[Pentastar]

Jag är i alla fall legitimerad språkpolis!

[Per]

Att sen koppla till slapphet inom skolan med spekulativa resonemang blir ännu löjligare.

Om det var mitt lilla inlägg du syftade på, får jag väl konstatera att som lärare i grundskolan sedan 29 år så behöver jag inte spekulera.
Sedan finns det naturligtvis olika praxis på olika skolor och inte minst hos olika lärare.

[engson]

Sorry, F-klav. Jag missförstod dej totalt... jag är en korkskalle... trodde du menade att det var rätt med 'dem flesta'. Mitt fel.

[TDHP]

Särskrivning måste bekämpas kraftfullt, med våld om så krävs.
Det heter "från - till" eller "mellan - och", INTE "mellan - till".
Vi måste återkräva användandet av det lilla ordet "att" som högst skrämmande tycks försvinna mer och mer och gör språket näst intill obegripligt.

Det finns fler exempel på hur det fina svenska språket håller på att malas ner till nån sorts guttural smörja utan varken regler eller undantag!

Upp till kamp!

[magnusb]

Man bör inte använda utländska låneord i de fall det finns en adekvat inhemsk vokabulär disponibel.

[Gäst]

Man bör inte använda utländska låneord i de fall det finns en adekvat inhemsk vokabulär disponibel.

Precis. Stjärtplats fungerar minst lika bra som det fjolligt franska fåtölj...

[Rix]

Man bör inte använda utländska låneord i de fall det finns en adekvat inhemsk vokabulär disponibel.

Tvärtom säger jag. Låna så många ord som möjligt, försvenska om det behövs och gödsla med synonymer. Det håller språket levande och gör att risken för missförstånd minimeras.

Så länge vi förstår varandra har väl språket fyllt sitt syfte. I alla fall på ett forum. Ska man skriva ett pretentiöst stycke text bör man kunna hyfsa till sitt språk men så länge det pratas eller chattas är det fett me skit samma liksom, fett så, ba.

[Tripod]

Man bör inte använda utländska låneord i de fall det finns en adekvat inhemsk vokabulär disponibel.

...var det väl Gunnar Sträng som sa för cirka 40 år sedan?

[Tripod]

Att sen koppla till slapphet inom skolan med spekulativa resonemang blir ännu löjligare.

Om det var mitt lilla inlägg du syftade på, får jag väl konstatera att som lärare i grundskolan sedan 29 år så behöver jag inte spekulera.
Sedan finns det naturligtvis olika praxis på olika skolor och inte minst hos olika lärare.

Jag har skrivit det i andra trådar, men upprepar det. Alla dessa skrivfel irriterar mig förstås, men det som kan göra mig upprörd är just lärare som gör riktigt fula fel i skrift.

Jag vill inte att mina barn lär sig i skolan t ex att det är OK med särskrivning och att förväxla "de" och "dem". Tyvärr är det vanligt, åtminstone i Eslöv. Dessutom kan jag tänka mig att det blir ännu vanligare när de som idag är 20 kommer ut som färdiga lärare.

Även när journalister, informatörer eller myndigheter gör liknande fel är det speciellt försvårande omständigheter. Och jag tycker inte det är sällan jag ser liknanade irritationsmoment, särskilt hos unga kvällstidningsskribenter. Då får jag mycket svårt att ta dem på allvar.

[Per]

Alla dessa skrivfel irriterar mig förstås, men det som kan göra mig upprörd är just lärare som gör riktigt fula fel i skrift.

Tell me about it! Jag tror att en av mina tre chefer på skolan vet vad n-plural är. "Jag tror ändån att dem ska stämma med era schema," skulle en av de andra mycket väl kunna skriva.