PrataBas

OK, vi har diskuterat basister, basar, förstärkare, strängar, våra andra instrument etc, men som basist är man ju sällan ensam på scenen. Vi behöver medmusikanter som får oss att låta bra och förhoppningsvis får vi dem att låta bra också.

Vad är det ni letar efter i en gitarrist/trummis/vokalist/keybordist o.s.v? Är det "the hangout-factor" som är viktigast? Professionalism? Teknisk ekvilibrism?

Själv spelar jag bara för att det är så jäkla kul, så jag är nöjd med några som "kan spela"... Av de band jag varit med i är dock en sak tydlig: Jag tyckte det var mest givande att lira med killar som var ett snäpp eller två bättre än jag. Dels var det lärorikt, jag fick verkligen anstränga mig för att nå upp till deras nivå. Dels var inställningen i bandet den att vi tillsammans bildade en enhet. Ingen var viktigare än nå'n annan samtidigt som alla var oumbärliga. Marxs utopia?

Ska man välja ut en del som viktigast så vill jag ha en trummis som jag känner. Den där telepatiska kontakten mellan trummor och bas är så läcker!

Ja.
Trummisen är viktigast tycker jag med.
Funkar inte det, då går jag hem.

blackparkas skrev:Ja.
Trummisen är viktigast tycker jag med.
Funkar inte det, då går jag hem.

+1!

Så är det defenitivt!
Det är en grundförutsättning.

Men den sociala biten är inte minst viktig-
Vi gjorde vårt 100:e gig i helgen!
Ska man lyckas med det så krävs det ju även lite andra saker.
Att det finns meningsskiljaktigheter i ett gång med grabbar
är nog ofrånkomligt. Men det måste ju funka rent socialt.
Och en bra förutsättning tror jag är att man inte umgås för mycket privat.
Det är iaf min teori.

Hang out-faktorn är ju oerhört viktig, i alla fall om man skall ut och gigga. Det funkar ju inte att sitta i en van tre dygn med ett gäng idioter. Kanske därför jag har så lite gig?
Inför livespelningar tycker jag också att det är viktigt hur man beter sig på scen. Dels att man är van vid att gigga med allt vad det innebär: att man har ordning på sin utrustning, inte står och stämmer jättelänge med ljudet på, inte super FÖR mycket och klarar av att det händer oförutsedda saker utan att få panik etc etc. Sedan också själva scenutstrålningen, jag spelar ogärna med tråkmånsar som stirrar på sina skor hela giget.
Att alla spelar bra tar jag för givet.

Jag håller med föregående. Jag har heldre någon som är snäppet sämre och som jag klarar av att umgås med än någon som är jättebra men det funkar inte..

I mitt band så umgås vi ganska mycke på fritiden, bl.a. så är sångerskan och ena gittaristen ett par. Men allt har hitintills funkat väldigt bra

Diesel skrev:Jag håller med föregående. Jag har heldre någon som är snäppet sämre och som jag klarar av att umgås med än någon som är jättebra men det funkar inte..

I mitt band så umgås vi ganska mycke på fritiden, bl.a. så är sångerskan och ena gittaristen ett par. Men allt har hitintills funkat väldigt bra

Hahaha, är inte sångerskan alltid tillsammans med någon i bandet?

Johannes skrev:

Diesel skrev:Jag håller med föregående. Jag har heldre någon som är snäppet sämre och som jag klarar av att umgås med än någon som är jättebra men det funkar inte..

I mitt band så umgås vi ganska mycke på fritiden, bl.a. så är sångerskan och ena gittaristen ett par. Men allt har hitintills funkat väldigt bra

Hahaha, är inte sångerskan alltid tillsammans med någon i bandet?

Helst inte Men de band som finns här som spelar mer seriöst så är det så

Diesel skrev:

Johannes skrev:

Diesel skrev:Jag håller med föregående. Jag har heldre någon som är snäppet sämre och som jag klarar av att umgås med än någon som är jättebra men det funkar inte..

I mitt band så umgås vi ganska mycke på fritiden, bl.a. så är sångerskan och ena gittaristen ett par. Men allt har hitintills funkat väldigt bra

Hahaha, är inte sångerskan alltid tillsammans med någon i bandet?

Helst inte Men de band som finns här som spelar mer seriöst så är det så

Ett sånt band skulle jag nog helst inte vara med i.

Geddy_Lee skrev:

Diesel skrev:

Johannes skrev:

Diesel skrev:Jag håller med föregående. Jag har heldre någon som är snäppet sämre och som jag klarar av att umgås med än någon som är jättebra men det funkar inte..

I mitt band så umgås vi ganska mycke på fritiden, bl.a. så är sångerskan och ena gittaristen ett par. Men allt har hitintills funkat väldigt bra

Hahaha, är inte sångerskan alltid tillsammans med någon i bandet?

Helst inte Men de band som finns här som spelar mer seriöst så är det så

Ett sånt band skulle jag nog helst inte vara med i.

Varför?

Jag var jävligt skeptisk i början, men jag upplever att det funkar bra.. så länge de är sams så, och det har de hitintills vart

Mmm.. Men den da´n de inte är sams...eller gör slut...så ska du få se att det blir lite problem.

Som jag skrev....jag tror inte det är en nackdel att man inte umgås så himla mycket privat öht.

När man är 20 och med i ett band är det lite annat.
Då är det ju oftast de snubbarna men lirar med som är bundisarna.
Men när man är 35-45 och ska ut och lira och vara borta en helg
så känner jag mig ganska nöjd med att umgås med bandpolarna
på ett par veckor.

Jo, när de tar slut är det ganska säkert att det blir problem.. Men jag är ung så jag tänker inte så framåt

Själv tycker jag att det skulle kännas lite konstigt att inte umgås med de jag spelar med

Diesel skrev:Jo, när de tar slut är det ganska säkert att det blir problem.. Men jag är ung så jag tänker inte så framåt

Själv tycker jag att det skulle kännas lite konstigt att inte umgås med de jag spelar med

Nu vet jag inte hur gammal du är...men om du är runt 20 förstår jag det helt och fullt.
För det var det för mig med i den åldern.
Man var ihop dygnets alla timmar.

För oss nu så är det istället kul när vi väl träffas.
I övrig sliter vi inte på varandra.

jo.. jag blir 19

man kanska förändras när man blir äldre

daionsavage skrev:

Diesel skrev:jo.. jag blir 19

man kanska förändras när man blir äldre

du skulle bara ana!

Det känns inte positivt

daionsavage skrev:

Diesel skrev:jo.. jag blir 19

man kanska förändras när man blir äldre

du skulle bara ana!

Om man går tillbaks till frågan då: en stadig och pålitlig trummisär ju kul, fast det är ju ännu roligare om hela bandet klarar av att hålla takten utan att hålla rytmsektionen i handen (jag spelade reggae ett tag med en gitarrist som var stadig som gibraltarklippan, jävlar vad det var roligt!). Att alla kan spela och inte tappar huvudet för att någonting går snett gör det mycket enklare. Och om alla i bandet har ungefär samma ambitionsnivå så har man gått i mål.

Håller verkligen med. Vi kommer då in på ett känsligt ämne för alla musiker. Vem/vilka är ansvariga för tempo/takthållning i musiken...? När det går upp å ner, vem blänger alla på då..? -Jo först trummisen.. sedan basisten. Tempo å takthållning är ALLAS ansvar.. lika mycket. Men trummisar och basister har å andra sidan lärt sig knepen för att stå som motvikt till yttre påverkan..
Rytmen är melodin..

Trummisen står alltid mig närmast.. Sedan om hela bandet strävar mot ett och samma mål och bildar s a s en total rytmsektion, då blir det funky..

När man gör en studioinspelning märker man ganska fort vem det är som har tendenser till att sacka eller öka..

Svårt det där. Takt och rytm, helt klart trummisen som man lyssnar/kommunicerar mest med. Nyanseringar och "vart bär det iväg nu då?" mer gitarr och sång. I alla fall när man kör som trio med gitarristen/sångaren som låtskrivare.

Jag ser det väl ungefär som en trebent pall, plocka bort ett ben så faller den... Det var väl ett diplomatiskt och demokratiskt inlägg!

daionsavage skrev:

Diesel skrev:jo.. jag blir 19

man kanska förändras när man blir äldre

du skulle bara ana!

HA! HA! Ibland illustrerar avataren inläggen så j-a bra! Och jag syftar givetvis på daionsavage fina bild!