Första spelningen på över ett år! BEDRÖVLIGT!
Postat: sön 28 dec 2008, 15:02
Kom i kontakt med en gammal skolkamrat från gymnasietiden i förra veckan och vi kom överens om att vi skulle testa att lira igen. Blev genast bestämt att vi skulle lira på en gudstjänst i en frikyrkoförsamling nu idag då han gått och blivit religiös.
Vi skulle vara en trio och det var tänkt att vi skulle repa igår men då ville inte gitarristen för han ville hellre vara hemma med sitt ex av någon anledning. Blev rep en timme innan gudtjänsten började och det märktes på en gång att gitarristen inte kunde eller kände motivation till låten vi skulle spela.
Tempot åkte upp och ner och han tog fel ackord etc etc och som basist försökte jag hela tiden få "musikalisk kontakt" och hjälpa han genom att ge en tydlig bas med rätt tempo och känsla. Hela låten blev totalt misslyckad och jag känner att det där första mötet mellan oss som ev blivande bandkompisar blev katastrof.
Att detta var den första spelningen för mig på över ett år kändes inte bra heller. Motivationen att fortsätta lira med dem känns riktigt låg men jag har inget större val heller då detta inte är någon musikertät stad jag lever i.
Känns skönt att få skriva av sig men samtidigt känner jag att jag vill få råd om hur jag ska fortsätta. Min gamla skolkamrat vill att jag ska testa lira i hans andra band som lirar hardcore/death metal vilket jag inte ens lyssnar på men jag känner mig villig att göra ett testrep.
Vad hade du gjort? Hålla masken och "stå ut" bara för att du får lira ibland eller ska man säga vad man egentligen tycker i en sådan situation? Jag känner att skulle jag fortsätta blir jag nog musikaliskt deprimerad då detta är genrer jag inte alls lyssnar på.
Vi skulle vara en trio och det var tänkt att vi skulle repa igår men då ville inte gitarristen för han ville hellre vara hemma med sitt ex av någon anledning. Blev rep en timme innan gudtjänsten började och det märktes på en gång att gitarristen inte kunde eller kände motivation till låten vi skulle spela.
Tempot åkte upp och ner och han tog fel ackord etc etc och som basist försökte jag hela tiden få "musikalisk kontakt" och hjälpa han genom att ge en tydlig bas med rätt tempo och känsla. Hela låten blev totalt misslyckad och jag känner att det där första mötet mellan oss som ev blivande bandkompisar blev katastrof.
Att detta var den första spelningen för mig på över ett år kändes inte bra heller. Motivationen att fortsätta lira med dem känns riktigt låg men jag har inget större val heller då detta inte är någon musikertät stad jag lever i.
Känns skönt att få skriva av sig men samtidigt känner jag att jag vill få råd om hur jag ska fortsätta. Min gamla skolkamrat vill att jag ska testa lira i hans andra band som lirar hardcore/death metal vilket jag inte ens lyssnar på men jag känner mig villig att göra ett testrep.
Vad hade du gjort? Hålla masken och "stå ut" bara för att du får lira ibland eller ska man säga vad man egentligen tycker i en sådan situation? Jag känner att skulle jag fortsätta blir jag nog musikaliskt deprimerad då detta är genrer jag inte alls lyssnar på.