PrataBas

Ett någorlunda nytt fenomen har dykt upp på musikinspelningshimmelen under senaste året/åren där artister/grupper i högre utsträckning ber sina lyssnare/beundrare att frivilligt vara med och finansiera inspelningarna som ska resultera i en ny platta. I något fall som jag läste om samlades inte tillräckligt med pengar in så artisten i fråga kunde inte slutföra plattan och då studio och musiker redan betalats så blev det ingen skiva av. Så i det fallet gav folk pengar till någonting som aldrig resulterade i ett slutresultat. Detta har nog lyckligtvis inte hänt så många gånger och även en del större artister och musiker väljer nu att vända sig till sina lyssnare för ekonomiskt stöd när det är dags att spela in ny musik. Den första jag själv läste om som gjorde detta var Paula Cole och nu senast David Rhodes.

[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=FqUGIhLz7Zg[/youtube]

Det finns många fler exempel och detta kommer med all säkerhet bli ännu mer vanligt framöver och jag vet inte hur många som känner till detta men det finns idag minst en websida/webtjänst som har artistsponsring som huvudsakliga "affärsidé". Pledge Music b.la.

http://www.pledgemusic.com/
http://www.pledgemusic.com/artists

Jag orkade inte scrolla ner i artistlistan mer än halvägs ner på A ungefär. Sen gav jag upp. Nu får jag hoppas att inte alla dom som finns med på Pledge försöker tigga pengar till skivinspelningar utan mer är där för att synas på ytterligare ett ställe. Men är detta en positiv eller en negativ utveckling? Själv blir jag lite bekymrad när artister och musiker måste stå och tigga med mössan i hand (fast Rhodes verkar ha en jävla massa mössor om man tittar på YouTube-klippet) när skivbolagen eller artisten själv inte vågar eller kan satsa. Samtidigt är det ju självklart strålande om detta gör att det kommer ut ny och bra musik till lyssnarna och det är ju frivilliga bidrag det handlar om. Men om det händer för ofta att pengarna inte räcker hela vägen och det inte blir någon slutprodukt är inte detta bra. Det kan skapa stora problem för artisten om pengarna samtidigt gått åt till att betala studio och musiker och således inte går att återbetala. Och man donerar pengar till någonting där man sällan har en aning om hur slutresultatet blir. Och att man donerat pengar brukar oftast innebära att man givetvis får ha känslan att man varit med och möjliggjort någonting som inte blivit av annars men oftast är det väl samtidigt så att man ändå måste köpa plattan till fullpris. Det handlar vanligtvis om en ren sponsring utan att man får någonting tillbaka. Av vad jag minns gjorde Paula Cole så på sin websida att det fanns en "prislista" i det fallet där man fick tillbaka någonting beroende på hur mycket man donerade. Man kunde till och med köpa små privata konserter i dom städer där hon senare skulle giga där hon kom förbi med typ en gitarrist och drog av några låtar. Och då handlade det omnågonstans runt 5.000 dollar om jag inte minns fel. Ingen aning om hur det gick i slutändan rent ekonomiskt med sponsringen men plattan blev slutförd.

Vad säger ni? Fördelar/nackdelar? Vilken artistkategori gynnar detta mest/minst? Risker? Är det någonting som ni själva skulle kunna tänka er att stödja om en favoritartist valde att hoppa på det tåget eller är det ett finansieringssätt som ni skulle kunna tänka er att utnyttja själva?

Personligen tycker jag nog att det vore vettigare att man kan förhandsboka en platta till ett något högre pris där man förpliktigar sig att betala den dagen plattan släpps och sen får man den hemskickad till sig alternativt att den tillgängliggörs något billigare för nedladdning. Fast då är det nog väldigt viktigt att artisten förberett så pass mycket att alla låtar är färdigskrivna, att studion är åtminstone prelbokad och annat är så pass färdigt så att produktionen kan startas och avslutas inom en rimlig tid så att det inte tar flera år från det att man bokar plattan tills dess att den levereras. Då får artisten/gruppen hyffsad koll på budget och om man kan ro iland projektet utan att behöva vara allt för tacksamma mot folk som slängt upp pengar i förhand och samtidigt får artisten lite eld i baken att inte dra ut på allt onödigt lång tid. Streamingtjänster går knappast att utnyttja vad det gäller den här typen av "artistsponsring" där fansen möjliggör att artisten kan slutföra sin nästföljande platta.

Vad säger ni? Tankar om detta?

Storyn om den holländske miljonären och Supertramp är ju över 40 år gammal så den spelar förmodligen ingen som helst roll i dag.

DoggyD skrev:Storyn om den holländske miljonären och Supertramp är ju över 40 år gammal så den spelar förmodligen ingen som helst roll i dag.

Det finns fler sådana exempel och inte bara vad det gäller artister/grupper. En studioägare här i stan fick mer eller mindre en hel inspelningsstudio bekostad av en oljemiljardär för en massa år sedan. Den studion är borta nu. Men det är inte riktigt det jag pratar om utan mer där en stor mängd fans/lyssnare sponsrar en artist/grupp med vad som kanske mer kan räknas som småpengar. 50 - 500 spänn är väl vad det vanligtvis handlar om av vad jag förstått och där en sponsring kanske täcker kostnaden för ett set gitarrsträngar. I dom fallen där någon slänger upp en miljon eller mer för inspelning och marknadsföring, vilket inte händer speciellt ofta, så finns det vanligtvis någon form av återbetalningsplan/avräkning med i bilden där finansiären tar x antal procent av royalty´n eller någon annan form av upplägg..... Men det vi mer ser nu för tiden kanske mer kan beskrivas som någon form av micro-sponsring där dom som sponsrar gör det för att hjälpa artisten och det utan att kanske få någonting tillbaka. Vilket givetvis inte är något fel med det. Men om en snubbe slänger upp t.ex. 500.000:- ingår vanligtvis någon form av affärsuppgörelse i dealen där man måste redogöra för kostnader och annat. Men om 10.000 människor slänger upp en femtiolapp var och artisten på det viset får in 500.000 kronor för att finansiera en platta så går det inte riktigt att jämföra..... Och om artisten/gruppen bara får in 70.000:- i femtiolappar av 1.400 pers så kanske det gör att själva plattan inte kan spelas in och då kan det vara väldigt komplicerat att betala tillbaka pengarna..... Att sitta och betala tillbaka 50 kronor till 1.400 pers tar ett tag och det kan kanske vara så att det tillkommer avgifter och annat som knölar till och fördyrar hela processen..... Jag vet inte. Jag snöar bara ideer och tankar.....

Jag säger inte att det är dåligt på något sätt men jag skulle mest vilja höra vad folk i stort tycker om den här typen av förfarande.

Johan Kinde hade ett snarlikt upplägg med fan-finansiering av den senaste Lustans-plattan vill jag minnas: gamla supportrar backade upp produktion och distribution medelst egen label.

Vad ska man säga?
I en tid där det väl aldrig varit billigare att spela in musik, kan en tiggarrunda de facto räcka långt. Samtidigt är det ju trängre i portgången än på många år, när det gäller möjligheter till skivkontrakt. Fan-finansiering är väl i sig en positiv företeelse, även om det finns en potentiell risk att många musikprojekt strandar innan målgång. Frågan är väl huruvida de berörda fansen insett skillnaden mellan beundrare och riskkapitalist.

Crowd-funding tycker jag är ett bra påfund. Det finns en del att göra i hur avtalen skrivs mellan projektägaren och finansiärerna för att styra vad som händer om det inte når ända fram. Olika sajter gör lite olika och det kan vara värt att läsa på ordentligt för respektive sajt innan man lägger upp ett projekt eller lägger in nån finansiering. Sedan får man inte glömma bort att man i det stora hela faktiskt går in med ett riskkapital och det finns inga garantier där att man skulle få tillbaka nåt. Och även om artisten spelar in en platta, om jag tycker att alla låtar suger, vill jag då ha tillbaka mina pengar?

Det finns många success stories i USA där artisten bekostat inspelningar, cd-ugivning, turnéer osv. Javisst kan man tycka att det borde ett skivbolag stå för, men alla vill eller kan inte få till ett skivkontrakt där de får spela in precis som de vill. Men har man en tillräckligt stor och givmild fan-base så kan man ge ut sina plattor ändå till allas (ev) glädje.
Amanda Palmer är bra exempel på hur det kan gå till: http://music3point0.blogspot.se/2012/05 ... hours.html" onclick="window.open(this.href);return false;

http://www.crowdculture.se" onclick="window.open(this.href);return false; är en svensk variant som jag tycker verkar bra. Andra exempel är http://www.kickstarter.com/" onclick="window.open(this.href);return false; och http://gigfunder.com/" onclick="window.open(this.href);return false; .

Jag skrev några rader på en blogg när jag varit på en föreläsning hos Crowdculture tidigare:
http://www.bandinfo.net/?p=337" onclick="window.open(this.href);return false;
http://www.bandinfo.net/?p=595" onclick="window.open(this.href);return false;

Irbit skrev:Men det vi mer ser nu för tiden kanske mer kan beskrivas som någon form av micro-sponsring där dom som sponsrar gör det för att hjälpa artisten och det utan att kanske få någonting tillbaka. Vilket givetvis inte är något fel med det. Men om en snubbe slänger upp t.ex. 500.000:- ingår vanligtvis någon form av affärsuppgörelse i dealen där man måste redogöra för kostnader och annat. Men om 10.000 människor slänger upp en femtiolapp var och artisten på det viset får in 500.000 kronor för att finansiera en platta så går det inte riktigt att jämföra..... Och om artisten/gruppen bara får in 70.000:- i femtiolappar av 1.400 pers så kanske det gör att själva plattan inte kan spelas in och då kan det vara väldigt komplicerat att betala tillbaka pengarna..... Att sitta och betala tillbaka 50 kronor till 1.400 pers tar ett tag och det kan kanske vara så att det tillkommer avgifter och annat som knölar till och fördyrar hela processen..... Jag vet inte. Jag snöar bara ideer och tankar.....

Fast det hanterar oftast sajten. De flesta kräver att man sätter ett minsta tak att uppnå med ett resultat kopplat till detta. T ex jag vill behöver skrapa ihop 100 000 kr och då kommer jag att spela in mitt alster på en cd och det här kommer ni att få tillbaka (kopplat till olika nivåer för vad finansiärerna pytsat in). Skulle man inte nå upp till sina 100k så betalas alla pengar tillbaka till respektive person. Det sköter sajten. Når man upp till sitt mål betalas pengarna ut till projektägare. Därefter är det mycket krångligare att ändra sig och få tillbaka några slantar. Sedan har sajter som kickstarter inget tak som ex crowdculture. På gott och ont kanske. I crowdcultures fall så är insamling klar när målet har nåtts och sedan ska man leverera sitt projekt. På kickstarter kan man få in mer pengar än man siktat på och därmed kunna göra ett mer kostsamt projekt. Eller så kan man köpa drinkar för pengarna som "blev över", det har debatterats en del kring det.

Det som ännu inte har klargjorts helt är hur beskattningen ska skötas. Sajterna själva löser detta genom att hänvisa till att projektägare själv måste lösa det skattemässiga. Frågan är om alla har tänkt på det innan man slänger upp sin youtube-video där man äskar pengar till sitt projekt.

cub skrev:

Irbit skrev:Men det vi mer ser nu för tiden kanske mer kan beskrivas som någon form av micro-sponsring där dom som sponsrar gör det för att hjälpa artisten och det utan att kanske få någonting tillbaka. Vilket givetvis inte är något fel med det. Men om en snubbe slänger upp t.ex. 500.000:- ingår vanligtvis någon form av affärsuppgörelse i dealen där man måste redogöra för kostnader och annat. Men om 10.000 människor slänger upp en femtiolapp var och artisten på det viset får in 500.000 kronor för att finansiera en platta så går det inte riktigt att jämföra..... Och om artisten/gruppen bara får in 70.000:- i femtiolappar av 1.400 pers så kanske det gör att själva plattan inte kan spelas in och då kan det vara väldigt komplicerat att betala tillbaka pengarna..... Att sitta och betala tillbaka 50 kronor till 1.400 pers tar ett tag och det kan kanske vara så att det tillkommer avgifter och annat som knölar till och fördyrar hela processen..... Jag vet inte. Jag snöar bara ideer och tankar.....

Fast det hanterar oftast sajten. De flesta kräver att man sätter ett minsta tak att uppnå med ett resultat kopplat till detta. T ex jag vill behöver skrapa ihop 100 000 kr och då kommer jag att spela in mitt alster på en cd och det här kommer ni att få tillbaka (kopplat till olika nivåer för vad finansiärerna pytsat in). Skulle man inte nå upp till sina 100k så betalas alla pengar tillbaka till respektive person. Det sköter sajten. Når man upp till sitt mål betalas pengarna ut till projektägare. Därefter är det mycket krångligare att ändra sig och få tillbaka några slantar. Sedan har sajter som kickstarter inget tak som ex crowdculture. På gott och ont kanske. I crowdcultures fall så är insamling klar när målet har nåtts och sedan ska man leverera sitt projekt. På kickstarter kan man få in mer pengar än man siktat på och därmed kunna göra ett mer kostsamt projekt. Eller så kan man köpa drinkar för pengarna som "blev över", det har debatterats en del kring det.

Det som ännu inte har klargjorts helt är hur beskattningen ska skötas. Sajterna själva löser detta genom att hänvisa till att projektägare själv måste lösa det skattemässiga. Frågan är om alla har tänkt på det innan man slänger upp sin youtube-video där man äskar pengar till sitt projekt.

Jo i dom fall folk använder sig av befintliga webtjänster (som är en hyffsat ny företeelse) så löser det sig säkert. I många fall som jag snubblat över, framförallt tidigare, så har artisten/gruppen bett om donationer via den egna websidan och att man ska sätta in pengar via PayPal. Det skulle jag personligen inte göra. Men jag undrar lite om den här typen av grej är här för att stanna. Och är dom som donerat alltid villiga att vänta ett år eller mer innan den färdiga produkten finns i handeln? Hur påverkar det viljan att stötta ekonomiskt om alla börjar hålla på med detta helt plötsligt? Jag själv har ingen aning. Inget av dom projekt där jag varit inblandad i har utnyttjat detta själva och jag har själv aldrig donerat några pengar till någon. För mig känns detta upplägg lite konstigt och på något sätt tragiskt.

Är det någon som vet hur stor del av insamlade pengar som en tjänst som t.ex. Pledge tar? Jag kan ju knappast tänka mig att dom gör det gratis.

I datorspelsbranschen så har flera spel lyckats bli finansierade via "Kickstarter" och fått hundratusentals kronor mer än vad som var det ursprungliga målet. T.ex. Wasteland 2 eller Star Citzien (spirutuel Wing Commander-uppföljare). Där är dock det dock riktigt etablerade studios och personligheter bakom, så det känns lite säkrare för mig får jag väl ändå säga.
Är tveksam till att det kommer fungera i musikbranshen så länge det inte är band som verkligen har en ganska stor skara hardcore-fans men som ändå inte kan få skivkontrakt. Men för nya okända band tror jag inte riktigt på det.

En del skivor/inspelningar som en hört genom åren låter helt klart som om dom vore finansierade och även producerade av f*n själv...

Irbit skrev:Är det någon som vet hur stor del av insamlade pengar som en tjänst som t.ex. Pledge tar? Jag kan ju knappast tänka mig att dom gör det gratis.

PledgeMusic skrev: How does PledgeMusic keep the lights on?
We make revenue from a 15% commission for every successful pledge received, after the target is reached. We absorb all credit card processing fees and overheads. There are no hidden costs – it’s a flat 15%. If you are assessing your options with other fan-based fundraising or direct-to-fan sites, please be sure to check their policy on fees and hidden transaction costs. We have none.

Kickstarter skrev: If a project is successfully funded, Kickstarter applies a 5% fee to the funds collected.

In the US, pledges will be processed by Amazon Payments, while in the UK, pledges will be processed securely through a third-party payments processor. These payment processing fees work out to roughly 3-5%. View the US and UK fee breakdowns.

Crowdculture skrev: Crowdculture är en crowdfunding plattform för att finansiera kulturprojekt. Finansieringen sker genom en kombination av crowdfunding och offentliga bidrag. Crowdculture tar ingen andel av bidragen - alla pengar går oavkortat till projekten! Crowdculture drivs som ett projekt inom Fabel, ett produktionsbolag fokuserat på deltagarkultur.

cub skrev:

Irbit skrev:Är det någon som vet hur stor del av insamlade pengar som en tjänst som t.ex. Pledge tar? Jag kan ju knappast tänka mig att dom gör det gratis.

PledgeMusic skrev: How does PledgeMusic keep the lights on?
We make revenue from a 15% commission for every successful pledge received, after the target is reached. We absorb all credit card processing fees and overheads. There are no hidden costs – it’s a flat 15%. If you are assessing your options with other fan-based fundraising or direct-to-fan sites, please be sure to check their policy on fees and hidden transaction costs. We have none.

Kickstarter skrev: If a project is successfully funded, Kickstarter applies a 5% fee to the funds collected.

In the US, pledges will be processed by Amazon Payments, while in the UK, pledges will be processed securely through a third-party payments processor. These payment processing fees work out to roughly 3-5%. View the US and UK fee breakdowns.

Crowdculture skrev: Crowdculture är en crowdfunding plattform för att finansiera kulturprojekt. Finansieringen sker genom en kombination av crowdfunding och offentliga bidrag. Crowdculture tar ingen andel av bidragen - alla pengar går oavkortat till projekten! Crowdculture drivs som ett projekt inom Fabel, ett produktionsbolag fokuserat på deltagarkultur.

Tack för bra info. Ska kolla in detta grundligt. Intressant idé Det är säkert bara jag som inte är tillräckligt insatt och måste ta mig över en tröskel..... Tack tack.

Crowdfunding är ett mycket intressant exempel på nytänkande, som jag tror musikbranschen är i stort behov av.

Förr pratade man om den besvärliga andra skivan. Med crowdfunding måste det snarare vara första skivan som blir bökig: hur får man ihop tillräckligt många fans som vill sponsra innan man är känd..? I bästa fall kan det väl funka för band som är bra live och turnerar flitigt.

Har betalat ett par gånger, Clay McClinton och Clatter.
Jag gillar crowdsourcing.


Sent using Tapatalk HD