PrataBas

Man har ju alltid något slags GAS...
Det har jag även nu.

Men när man har allt man behöver och dessutom har fått en jobbigt specifik smak på prylar så blir det genast väldigt jobbigt med GAS:en.

Finns liksom inte något som riktigt riktigt sätter igång GAS:en som inte är fruktansvärt dyrt.

Pedaler. Jo, Darkglasspedalerna jag testade i helgen var svinbra. Ville nog köpa både den stora Vintage och B7K:n egentligen men.. Med den prislappen så... Är den verkligen SÅ Mycket bättre än vad jag redan har?
Ja, det är klart. Men även Nej..

Basar. Man spanar ju nästan hela tiden efter nåt gammalt mög.
Har fortfarande nån liten tanke på att skaffa en PRE CBS. Nån sliten historia i sunburst.
Eller en sliten svart tidig 60-talare. Där skulle jag tom kunna tänka mig en refin, bara den är sliten..
Är lite trött på vitt med tort, även om det är skitsnyggt..

Warwick. Spelar jag ju på och är fantastiskt nöjd.
Det är så bra basar att jag är en av de få som tycker att de utan tvekan är värda de 30-45 de kostar nya.
Men samtidigt så är det ju kul med något lite extra. Som Zon t.ex.
Har ju GAS:at i 20 år snart på Zon. Men prislapparna avskräcker, även om de är värda varenda krona..


Samtidigt så är det ju skönt, man vet att det är mer eller mindre ouppnåeligt så då känns det inte SÅ vansinnigt jobbigt ändå när man börjar GASa...


Bara lite funderingar såhär post glanshammar/adolfsberg...

Jag känner igen känslan. Jag tror det är ett uttryck för att man egentligen har det man behöver, att man är nöjd liksom, men ändå på något sätt vill vara kvar i den här suktande känslan. GAS är ju inte enbart jobbigt liksom, utan det finns ju nån kittling i att vilja ha något sådär väldigt mycket. Lite som att vara förälskad typ, att man går och drömmer och längtar efter något och att det är ljuvt på nåt vis även om det också är jobbigt.

Särskilt i vårt samhälle där vi hela tiden matas med uppmaningen att konsumera, konsumera, konsumera, tycker jag det blir svårt ibland att bara ta ett steg tillbaka och vara nöjd med vad man har... Det är som att det hela tiden finns någon i närheten som har skaffat nån ny grej, oavsett vad, och är skitnöjda, och att det liksom gör att man själv vill ha den kicken igen också... Man vill inte vara sämre liksom... Det är ibland lite som om värdet av ens person är beroende av ett ständigt inflöde av balla prylar... Men det är då det ändå finns nån sorts trygghet i att GAS:a på saker som är jävligt ovanliga och/eller jävligt dyra, eftersom risken minskar för att man liksom skulle göra något dumt och bränna massa pengar på det bara för att. Det håller liksom begäret i schack lite grann, och räddar plånboken...

Just nu är det mest jobbigt...

Fast jag vet ju att jag egentligen är nöjd, men ändå..

Du är helt enkelt ganska missnöjd över att vara nöjd.
Är du från Närke?

Är inte det här liksom ett substitut för andra behov?
Alltså typ kärlek?
En del blir knarkare. Andra sexmissbrukare.
Vi blir basmissbrukare.

Satt precis och pratade om att det nog är ett missbruk.
Mitt knark.

En polare satt i soffan och hade annat som var hans missbruk (köpa gamla prylar) och jag insåg att det är ju just vad det handlar om för mig också... Förmodligen..


Men.
Jag BEHÖVER ju inte.
Och tråden handlade om att man GAS:ar på så dyra prylar numer.
Jag går liksom inte igång på vad som helst längre...

Om alla var nöjda å belåtna hur skulle utvecklingen å världen se ut då?

Men å andra sidan. Är det inte bättre du missbrukar basar än att du knarkar eller är otrogen?

Gilla läget, go with a bang, köp och sälj, men gör det med stil...

Sälj allt du inte använder ändå. Om du i ärlighetens namn aldrig skulle ta med grejerna på någon spelning whatsoever, vad är det då för mening?
Sälj ALLT du kan leva utan och köp nåt svindyrt istället.
Sälj särskilt den där vita backupen till backupen. Till mig.

Har ju inget jag kan leva utan. Egentligen.

Ja, eller hur?!

Tycker det är skönt att gasen inriktat sig lite med årens gång. För fan va man köpt mycket onödigt skit genom åren. Fast det visste man ju inte då!


- - - -

Ja, jag tycker årens köpa/byta/sälja verkligen har gett frukt!!

Nu vet jag ju att billigare basar (under 10k) i 9 fall av 10 inte är något för mig.
Förutsatt att det inte är en beggad Warwick förstås... Eller Sandberg..
Ganska skönt på ett sätt, men när GAS:en slår till så är det desto jobbigare istället, när det man GAS:ar på kostar 10-15-20-25k. Beggat...

blackparkas skrev:Ja, jag tycker årens köpa/byta/sälja verkligen har gett frukt!!

Nu vet jag ju att billigare basar (under 10k) i 9 fall av 10 inte är något för mig.
Förutsatt att det inte är en beggad Warwick förstås... Eller Sandberg..
Ganska skönt på ett sätt, men när GAS:en slår till så är det desto jobbigare istället, när det man GAS:ar på kostar 10-15-20-25k. Beggat...

Eller mer
Om det ens finns överhuvudtaget

Nädå, 10-20 täcker spannet rätt bra på en del specifika basar. Och finns gör de, men lite långt bort...

blackparkas skrev:Nädå, 10-20 täcker spannet rätt bra på en del specifika basar. Och finns gör de, men lite långt bort...

Hur löser man då problemet?

Man väntar tills det blir rätt tillfälle!