PrataBas

En platta jag lyssnat galet mycket på senaste året är Deep Purples Stormbringer. Jag skulle vilja tipsa er om att kolla in basspelet på den skivan, Glenn Hughes är i högform. Jag är inte så förtjust i Glenns soloplattor (förutom Hughes/Thrall) men på Stormbringer basas det med besked. Kolla in.

"Come taste the band" är också en fruktansvärt bra och underskattad platta.

Bean skrev:"Come taste the band" är också en fruktansvärt bra och underskattad platta.

Mmm.. =)
Den är riktigt tung den plattan.
Och Coverdale sjunger sanslöst bra.

Come taste the band är fantastisk. Nu börjar väl hatbreven strömma in men jag har alltid föredragit Coverdale-Deep Purple framför Gillan-Deep Purple.
När det gäller Roger Glover vs Glenn Hughes så är det nog dött lopp. Eller....... jag är kanske liiiite mer förtjust i Glenns basspel, i alla fall på Stormbringer, där regerar han.

Stormbringer är nog egentligen den enda Purple-plattan jag
inte har full koll på. Om vi bortser från plattor gjorde efter -85 då förståss.
Jag kanske får ge den en ny chans...
Har alltid fått för mig att det är svaga spår på den. =/

Jag hade missat den totalt fram tills för ett år sedan, när jag väl börjat lyssna kunde jag inte sluta, den gick på repeat i veckor.

Enda stormbringer jag har koll på e Elrics grymma svärd som käkar själar!
Som gammal DP giggare skall jag skaffa stormbringer bara för att undersöka Johannes påstående!

Visste att jag hade den på datorn någonstans men inte lyssnat på den på riiiktigt länge.
Svänger ju som bara den.
Kan inte tro att den är från 74.

blackparkas skrev:Visste att jag hade den på datorn någonstans men inte lyssnat på den på riiiktigt länge.
Svänger ju som bara den.
Kan inte tro att den är från 74.

Jag har inte full koll...men det stämmer säkerligen som du säger.
Det sjuka är att Burn oxå släpptes -74.
På den tiden släppte man inte en platta och lät den ligga och dra i 2-3 år.
Jag har för mig att det finns något år av Purples historia där på 70-talet då
de släppte 3 plattor under samma år....även om nå´n av dem var en liveplatta.
Det kan mycket väl vara så att de släppte Burn, Stormbringer och Made In Europe under -74.
Jämfört med dagens rutiner är det ju helt sjukt!

Jag är absolut INTE säker på att stormbringer kom -74, jag har ingen koll på DP:s skivor alls faktiskt.
Jag har för mig det dock.


EDIT:
Var tvungen att googla:
"Efter två plattor, Burn och Stormbringer, båda utgivna 1974, valde gitarristen Ritchie Blackmore att hoppa av 1975"
Saxat fr wiki.

Jodå, Stormbringer kom 1974. Jag har alltjämt kvar LP'n, som var en favorit på den tiden det begav sig. (Jodå, så gammal är jag.)

Jag måste allt ta och lägga den på skivtallriken igen, det var ett bra tag se'n nu...

Som album betraktat så gillar jag Burn bättre än Stormbringer även om Glenns basspel kom igång lite mer efter Burn när han förmodligen blev lite varmare i kläderna. Come taste the band är som sagt också väldigt bra. Jag tycker att de olika sättningarna i Purple är precis som med Black Sabbaths, man kan inte jämföra dem rättvist. Helt olika men överlag bra. Den ena sättningen behöver inte utesluta den andra. Det är ett kännetecken för ett bra band när det klarar medlemsbyten som gör att bandet ändrar karaktär men ändå lyckas. Exempel är ovan nämnda, Thin Lizzy, Motörhead, Rainbow, och AC/DC.

Danne skrev:Som album betraktat så gillar jag Burn bättre än Stormbringer även om Glenns basspel kom igång lite mer efter Burn när han förmodligen blev lite varmare i kläderna. Come taste the band är som sagt också väldigt bra. Jag tycker att de olika sättningarna i Purple är precis som med Black Sabbaths, man kan inte jämföra dem rättvist. Helt olika men överlag bra. Den ena sättningen behöver inte utesluta den andra. Det är ett kännetecken för ett bra band när det klarar medlemsbyten som gör att bandet ändrar karaktär men ändå lyckas. Exempel är ovan nämnda, Thin Lizzy, Motörhead, Rainbow, och AC/DC.

Så rätt, så rätt.

Nu blir jag antagligen stämplad som mytoman här, men följande är faktiskt helt sant:
När jag jobbade som bastekniker på Glenns Europaturné i november så flög de in mig och monitorteknikern (också Västeråsare) till Leicester för att vi skulle finnas tillgängliga under repen. Dagen före turnéstart var Glenn inbjuden till Abbey Road för att agera rådgivare under remixningen (heter det så?) av ett par låtar på Stormbringer. Gissa vem som fick följa med.

Jävlar vilken känsla att stå i Abbey Road intill mastertaper från Queen, Deep Purple, U2 etc och lyssna på originaltaperna från Stormbringer med alla felspel (i den mån det nu fanns några), konversationer bandmedlemmarna sinsemellan osv.

Well, till saken: Jag kan lova att det var helt - jävla - sinnesjukt vad bra de taperna lät i originalskick. Sån närvaro, sån äkthet, så genuin spelglädje kan omöjligt existera i dagens sönderklippta och processade produktioner. Och jävlar vad gubbarna kan spela. Lyssna bara på "You can't do it right" från den plattan (helst remixen då). Skapliga sånginsatser också...

Stormbringer är verkligen riktigt snuskigt bra...
Man får tacka Johannes för att han väckte den till iv igen!

213 skrev: Jävlar vilken känsla att stå i Abbey Road intill mastertaper från Queen, Deep Purple, U2 etc och lyssna på originaltaperna från Stormbringer med alla felspel (i den mån det nu fanns några), konversationer bandmedlemmarna sinsemellan osv.

Nu känns det som om jag bara får röra vid din mantel...

Hur funkade det?
Glenn måste ju blivit grymt nostalgisk och skrattat som tusan,
när han fick höra alla kommentarer och snack som låg på mastern
som var drygt 30 år gammal?!

Oh ja, gubben var i sitt esse. Höjdpunkten var när vi hittade lite rester på sångspåret (som naturligtvis muteats bort på originalversionen) där Glenn står och klappar händer, nynnar och gör allmänt konstiga ljud i väntan på nästa sångparti. Vissa av dessa små "överraskningar" fick den här gången vara kvar och kan (om ingen satt sig på tvären i något senare skede) beskådas i all sin prakt på nysläppet av Stormbringer.

Spelade orgel med Glenn för något årsedan,Han spelar grymt svängigt,kanske inte det tajtaste....han fick spel varje gång det blev något solo.Har aldrig varit med om en bassist som spelat så starkt..Han är en bättre soul än hårdrocks snubbe tycker jag.En riktig cooling

bassicfun skrev:.Han är en bättre soul än hårdrocks snubbe tycker jag.En riktig cooling

Det tycker jag med! Speciellt när han sjunger Cool dude.

213 skrev:Nu blir jag antagligen stämplad som mytoman här, men följande är faktiskt helt sant:
När jag jobbade som bastekniker på Glenns Europaturné i november så flög de in mig och monitorteknikern (också Västeråsare) till Leicester för att vi skulle finnas tillgängliga under repen. Dagen före turnéstart var Glenn inbjuden till Abbey Road för att agera rådgivare under remixningen (heter det så?) av ett par låtar på Stormbringer. Gissa vem som fick följa med.

Jävlar vilken känsla att stå i Abbey Road intill mastertaper från Queen, Deep Purple, U2 etc och lyssna på originaltaperna från Stormbringer med alla felspel (i den mån det nu fanns några), konversationer bandmedlemmarna sinsemellan osv.

Well, till saken: Jag kan lova att det var helt - jävla - sinnesjukt vad bra de taperna lät i originalskick. Sån närvaro, sån äkthet, så genuin spelglädje kan omöjligt existera i dagens sönderklippta och processade produktioner. Och jävlar vad gubbarna kan spela. Lyssna bara på "You can't do it right" från den plattan (helst remixen då). Skapliga sånginsatser också...

Måste vara otroligt kul att kunna sololyssna basen på en sådan klassisk platta. En elbas har ju en förmåga att låta helt annorlunda när alla andra instrument lagts på jämfört med hur den låter när man spelar in den. En elgitarr t ex hör man ju hur den kommer att låta redan från början men med basen är det ju helt annorlunda. Jag har lyssnat mycket på mina egna inspelningar för att lära mig hur basen skall låta när man sololyssnar den för att slutreultatet sedan skall bli som jag vill. Sedan blir det ju alltid något helt annat i alla fall men jag har i alla fall försökt...

Ja om man har en idè hur basen ska låta,så får man överdriva den ide´n.Har man tur kan det då höras vad man var ute efter i slutändan.Det är lika med orgeldist,ska det höras så måste det braka rejält i lesliet.lite konstigt tycker jag.