PrataBas

Pris: 25 000:- Typ: Gitarr/Bas/Förstärkare Sollentuna: Visa var

Fender P-bas 1968
ser# 222077
En kanon bas som varit ute på dom amerikanska vägarna i över 40 år.
Ej orginalmickar utan tidiga 70-tals DiMarzio som låter kanon.
Förre ägaren lackade om basen och satte på nytt plektrumskydd+ mickarna nångång i mitten på 70-talet enl mina beräkningar.
Basen är vit med matchande huvud (se bilder).
Underbart lätt vikt och fett öppet ljud.
Inga kåpor eller orginalcase finns kvar. Dock basens själ och sound som är outstanding.Medföljer nytt flightcase.
Maila för fler bilder och info.



http://www.blocket.se/stockholm/Fender_ ... m?ca=8&w=3

25k för en omlackad 68:a med utbytt mick känns ganska ok tycker jag?

Hmm... Hittade den här bilden på neckheelen på Vendolin. Om det ser ut så här, skulle jag ha väldigt svårt att tänka mig att halsen är sjyst och då blir 25' plötsligt ganska mycket i sammanhanget




Anders

Muttern ser lite begagnad ut, men det finns ju spår kvar vad jag kan se. Stämpeln verkar ju vara i sin ordning iaf.

Det är väl snarare greppbrädan som oroar.

Jag tycker att priset är för högt med tanke på omlackering och att varken mik, kåpor eller case finns kvar. Men det är säkert en schysst player.

MikeO skrev:Det är väl snarare greppbrädan som oroar.

+1

Dessutom har det ju skruvats VÄLDIGT mycket på trussroden, vilket brukar betyda att trussen inte är riktigt OK eller att halsen helt enkelt är dålig.


Anders

man ska akta sig för omlackade p-basar med matching HS.. det kan vara fuffens på gång..

macahan skrev:man ska akta sig för omlackade p-basar med matching HS.. det kan vara fuffens på gång..

Ha ha,
Inget undgår era blickar märker jag.
Precis tillbaks efter USA sväng där jag införskaffade P-basen.
Har dock bestämt mig för att behålla den. Slängde nyss ut annonserna för att kolla var prisläget och intresset ligger i praktiken i dagens ngt kaosartade värdesättning och vintage hysteri.
Kan dock intyga att basen spelar kanon och att hals med truss fungerar utmärkt även om trussgängen kanske är lite sliten. Inga problem att skruva med rätt mejsel dock. Spikrak hals utan defekter dock och känslan är perfekt, därför behåller jag den trots att jag egentligen är en jazzbaskille. Bra komplement om man vill ha lite kött och potatisbas.
Att den är omlackad är ju synd men antagligen inget nån tänkte på runt -73 då basen ju var rätt ny och hysterin som skulle komma senare ej kunde förutspås. DiMarzio mickarna är av den tidiga 70-talssorten och även om det inte är orginalmickar så är dom ju i dagens läge när även 70-talsbasar ses som gamla vintage i sig. Dessutom gillar jag personligen såna mickar bättre än fenders orginal mickar. Fetare ljud och bättre möjlighet att justera balansen mellan strängarna med dom gängade magnetpolena. Men som alltid i såna här situationer är det ju mycket beroende på om man bryr sig om sound och spelbarhet eller rent mäklarmässigt ser till att allt ska vara så orginal och orört som möjligt. Dom orörda basarna har ju oftast inte varit med om så mycket så som musiker kan charmen sitta i att basen varit ute och spelat tusentals gig och utsatts för massa saker, men ändå hänger med fortfarande.
Sen kan jag ju undra vad du som skrev att man ska se upp för omlackade p-basar med matchande headstock menade? Är allt ärligt omnämnt och man kan kolla övriga saker gör väl inte själva omlackning ngt annat än tar bort orginaliteten. Basen i sig är väl fortfarande samma med serienummer och halsstämpel. Lite baspoliseri över det hela där tycker jag.
Prisläget jag la ut den för kan tyckas vara högt men betänker man vad diverse relickar i dagen läge kostar och hur dom känns och låter jämfört med den här är det ingen större fara. Sen är det ju upp till var och en att avgöra vad man tycker ett instrument är värt. Har man spelat på den i en riktig spelsituation och kunnat jämföra mot andra basar så säger det det mesta om det egentliga värdet. Har sjäv varit aktiv basist sen slutet på 70-talet så jag vet vad jag tycker nuförtiden iaf. Enligt officiella vintage guiden i USA ligger priset på en sån här bas på mellan 5500-7500$ beroende på skick och tar man då med omlackning och mickbyte tycker jag att nivån blir runt 3000$.
Men som sagt, håller med om rent generellt att prislägena på dom här äldre basarna är hysteriskt. Man betalar väldigt mycket för det faktum att dom är gamla, men kanske inte alltid bra. Den här är dock bra om inte orginal så den behålls.

Ha ha,
Inget undgår era blickar märker jag.
Precis tillbaks efter USA sväng där jag införskaffade P-basen.
Har dock bestämt mig för att behålla den. Slängde nyss ut annonserna för att kolla var prisläget och intresset ligger i praktiken i dagens ngt kaosartade värdesättning och vintage hysteri.
Kan dock intyga att basen spelar kanon och att hals med truss fungerar utmärkt även om trussgängen kanske är lite sliten. Inga problem att skruva med rätt mejsel dock. Spikrak hals utan defekter dock och känslan är perfekt, därför behåller jag den trots att jag egentligen är en jazzbaskille. Bra komplement om man vill ha lite kött och potatisbas.
Att den är omlackad är ju synd men antagligen inget nån tänkte på runt -73 då basen ju var rätt ny och hysterin som skulle komma senare ej kunde förutspås. DiMarzio mickarna är av den tidiga 70-talssorten och även om det inte är orginalmickar så är dom ju i dagens läge när även 70-talsbasar ses som gamla vintage i sig. Dessutom gillar jag personligen såna mickar bättre än fenders orginal mickar. Fetare ljud och bättre möjlighet att justera balansen mellan strängarna med dom gängade magnetpolena. Men som alltid i såna här situationer är det ju mycket beroende på om man bryr sig om sound och spelbarhet eller rent mäklarmässigt ser till att allt ska vara så orginal och orört som möjligt. Dom orörda basarna har ju oftast inte varit med om så mycket så som musiker kan charmen sitta i att basen varit ute och spelat tusentals gig och utsatts för massa saker, men ändå hänger med fortfarande.
Sen kan jag ju undra vad du som skrev att man ska se upp för omlackade p-basar med matchande headstock menade? Är allt ärligt omnämnt och man kan kolla övriga saker gör väl inte själva omlackning ngt annat än tar bort orginaliteten. Basen i sig är väl fortfarande samma med serienummer och halsstämpel. Lite baspoliseri över det hela där tycker jag.
Prisläget jag la ut den för kan tyckas vara högt men betänker man vad diverse relickar i dagen läge kostar och hur dom känns och låter jämfört med den här är det ingen större fara. Sen är det ju upp till var och en att avgöra vad man tycker ett instrument är värt. Har man spelat på den i en riktig spelsituation och kunnat jämföra mot andra basar så säger det det mesta om det egentliga värdet. Har sjäv varit aktiv basist sen slutet på 70-talet så jag vet vad jag tycker nuförtiden iaf. Enligt officiella vintage guiden i USA ligger priset på en sån här bas på mellan 5500-7500$ beroende på skick och tar man då med omlackning och mickbyte tycker jag att nivån blir runt 3000$.
Men som sagt, håller med om rent generellt att prislägena på dom här äldre basarna är hysteriskt. Man betalar väldigt mycket för det faktum att dom är gamla, men kanske inte alltid bra. Den här är dock bra om inte orginal så den behålls.

Lyckades för säkerhets skull skicka två svar...

basmicke skrev: Sen kan jag ju undra vad du som skrev att man ska se upp för omlackade p-basar med matchande headstock menade? Är allt ärligt omnämnt och man kan kolla övriga saker gör väl inte själva omlackning ngt annat än tar bort orginaliteten. Basen i sig är väl fortfarande samma med serienummer och halsstämpel. Lite baspoliseri över det hela där tycker jag.

Det handlar inte riktigt om att någon säger något som inte stämmer. Det handlar om att matching headstock i princip inte fanns på p-basar före 80-talet och att man därför ska kontrollera om det verkligen är en riktig hals. Eftersom dekaltrimning tyvärr är så vanligt idag så är det väl inte mer än rätt att kunna ifrågasätta äktheten på just den grunden. OM inte ägaren är originalägaren så kan man inte med säkerhet veta att det verkligen är som det ska. Stämplar finns även på andra fabrikat.

Ska man betala mycket pengar ska man absolut inte göra det för en hopplockad "original". Så visst, tyck jag är en baspolis och isåfall tycker jag du är överkänslig, men så sent som för ett halvår sedan var jag själv med om just en sån här incident.

P-bas med matching headstock= antagligen inte originalhals/dekaltrimmar eller överlackad originallogga och sedan dekaltrimmad..

ok,
Är också medveten om att det på dom här basarna inte är orginal matching headstock utan ngt ägaren gjort själv 1973, men det framgick ju också rätt tydligt i annonsen och var inget det heller hymlades med när jag köpte den. Så om du bedömer äkteheten på dekalen på huvudet så är det där största chansen att bli blåst sitter tror jag iaf. Den är rätt lätt att ersätta och sätta dit den man vill ha. Halsen i övrigt med datumstämpel, slitage, typ av lack plus plattan med F'et och serie numret är väl det du kan gå på. Annars fins ju alltid risken med vad du än köper att det är nån som gjort nån sorts kopia även om det inte skulle vara matchande headstock. Så det hela går ju ut på att man själv kollar och gör bedömningen men det är ju inget som görs via annons och sen köper man grisen i säcken utan en närmare fysisk inspektion och koll av detaljer behövs alltid vid såna här stora köp hur som helst. Men ndet betyder ju inte att man per automatik ska börja ifrågasätta äktheten på instrument via annons utan att ens ha varit i närheten av dom och kunnat kolla upp. Lite Besserwissefasoner där tycker jag. Ok för bra råd och tips till mer orutinerade kollegor men samtidigt bör dom vara balanserade.

Kan dock förstå om du varit med om en "incident" tidigare och därför är överkänslig.
Är ju en djungel. därför tycker jag alltid att man bör inspektera noga innan man köper och därefter skriva kvitto med ångermöjlighet om saker inte skulle visa sig stämma. Om priset skulle vara högt eller lagom på den här basen i fråga beror ju mest på om fakta som uppges stämmer eller inte.
Den låter och känns iaf 50 000:- för jag är och har varit ägare till ett antal såna gamla fendrar så frågan här är väl om man är ute efter basen som en investering typ konst eller som en bas att spela på. ska man spela å den säger ju vikt, spelbarhet, sound och den subjektiva känslan mest men ska man ha den som investeringsobjekt kanske man överhuvudtaget inte ska vara intresserad av "bastard basar" som blivit fixade med under årens lopp.

marcbass skrev:

macahan skrev:man ska akta sig för omlackade p-basar med matching HS.. det kan vara fuffens på gång..

basmicke skrev:ok,
Är också medveten om att det på dom här basarna inte är orginal matching headstock utan ngt ägaren gjort själv 1973, men det framgick ju också rätt tydligt i annonsen och var inget det heller hymlades med när jag köpte den. Så om du bedömer äkteheten på dekalen på huvudet så är det där största chansen att bli blåst sitter tror jag iaf. Den är rätt lätt att ersätta och sätta dit den man vill ha. Halsen i övrigt med datumstämpel, slitage, typ av lack plus plattan med F'et och serie numret är väl det du kan gå på. Annars fins ju alltid risken med vad du än köper att det är nån som gjort nån sorts kopia även om det inte skulle vara matchande headstock. Så det hela går ju ut på att man själv kollar och gör bedömningen men det är ju inget som görs via annons och sen köper man grisen i säcken utan en närmare fysisk inspektion och koll av detaljer behövs alltid vid såna här stora köp hur som helst. Men ndet betyder ju inte att man per automatik ska börja ifrågasätta äktheten på instrument via annons utan att ens ha varit i närheten av dom och kunnat kolla upp. Lite Besserwissefasoner där tycker jag. Ok för bra råd och tips till mer orutinerade kollegor men samtidigt bör dom vara balanserade.

Då antar jag att du är medveten om hur många icke-äkta fenders som cirkulerar där ute eftersom du verkar övertygad om att halsplattan inte går att flytta till andra basar.

Balansera och besserwisser och baspolis. Jaja, själv tycker jag att du verkar vara en dryg typ och jag skulle då inte köpa en bas av någon som agerar så där. Eftersom du utgår ifrån att jag är ett pucko som inte kan någonting om sånt här.

Mitt råd: lägg av nu!

I Sverige får man ca 50000kr (8000$) för en 65-66 PB i vettigt originalskick. En original 68 har ju plastlack och är inte alls lika eftertraktade som pre-67 (när de bytte till plastlack) så jag skulle i alla fall inte ge 8000$ för en (men det är ju jag).

Kanske en custom color i mint condition från 68 kan betinga 8000$ men inte en vanlig burst.

Glöm inte heller att de där "Vintage guide" magazinen är tryckta av folk som har intresse av att värdet pumpas upp. Och det viktigaste av allt: begärt pris är ytterst sällan det faktiska säljpriset på vintageyxor.

Pentastar skrev:I Sverige får man ca 50000kr (8000$) för en 65-66 PB i vettigt originalskick. En original 68 har ju plastlack och är inte alls lika eftertraktade som pre-67 (när de bytte till plastlack)

Är du säker på 67? Jag har för mig att de bytte under 1968

mvh/P

De började med det 67. Men det är precis som med stämskruvarna på Strator, Jazzmastrar, Jaguarer och Mustanger, de dök först upp på Jaguarer redan 65 men kom inte på Strator förrän 66-67.
Eftersom Fender satt ihop sina grejor av delar liggandes i lådor så är det ju inte ovanligt att man har en Fender som är daterad tex 67 på halsen, 68 på serienumret och 66 på potarna.

Pelham skrev:

Pentastar skrev:I Sverige får man ca 50000kr (8000$) för en 65-66 PB i vettigt originalskick. En original 68 har ju plastlack och är inte alls lika eftertraktade som pre-67 (när de bytte till plastlack)

Är du säker på 67? Jag har för mig att de bytte under 1968

mvh/P

Fan nästan popcorn läge på denna ju!

Pentastar skrev:De började med det 67.

[/quote]

Citat från http://www.provide.net/~cfh/fenderc.html:

What Did Fender Use after Lacquer in 1968?
Bob Gowan ran the Fender finish shop for Leo Fender and for CBS until he got sick of CBS and quit in the early 1970s. It was the decision of Bob and another gentlemen at Fender in 1968 to change to Aliphatic Urethane Coatings (aka "Poly") on the guitars. Fender immediately went from numerous coat application of clearcoat lacquer to *two* coats of Aliphatic Urethane. The decision was strictly a labor thing, but in the process, the decision essentially ruined Fender instruments!

Also it should be noted that 1968 and later Fenders are not entirely AUC (Aliphatic Urethane Coating). What Fender did was seal the body (as always), and then spray the sunburst colors with lacquer. Now instead of using lacquer as the clear coat over the sunburst, they just sprayed two coats of AUC. Also the face of the peghead stayed entirely lacquer, even though the rest of the neck was spray with AUC. This happened because the peghead "Fender" decal reacted with AUC. The problem occured because in 1968 Fender now clearcoated *over* the peghead decal for the first time.

Pelham skrev:

Pentastar skrev:De började med det 67.

Citat från http://www.provide.net/~cfh/fenderc.html:

What Did Fender Use after Lacquer in 1968?
Bob Gowan ran the Fender finish shop for Leo Fender and for CBS until he got sick of CBS and quit in the early 1970s. It was the decision of Bob and another gentlemen at Fender in 1968 to change to Aliphatic Urethane Coatings (aka "Poly") on the guitars. Fender immediately went from numerous coat application of clearcoat lacquer to *two* coats of Aliphatic Urethane. The decision was strictly a labor thing, but in the process, the decision essentially ruined Fender instruments!

Also it should be noted that 1968 and later Fenders are not entirely AUC (Aliphatic Urethane Coating). What Fender did was seal the body (as always), and then spray the sunburst colors with lacquer. Now instead of using lacquer as the clear coat over the sunburst, they just sprayed two coats of AUC. Also the face of the peghead stayed entirely lacquer, even though the rest of the neck was spray with AUC. This happened because the peghead "Fender" decal reacted with AUC. The problem occured because in 1968 Fender now clearcoated *over* the peghead decal for the first time.[/quote]

Jag har haft 67'or och sett 67'or med plastlack.
Det räcker som bevis för mig. Men visst, det kan ha varit 68'or som fick 67 hals och halsplatta. Det är ju teoretiskt sett absolut möjligt när det gäller Fender.

Jag hade även en 65'a Jaguar en gång som enligt experterna inte skulle ha flat-poles för de bytte till stagged redan sent 63. men likväl så hade min tidiga 65'a det. Också det är en typisk "Fendergrej".

Det höjer å andra sidan inte värdet på denna 68'an oavsett

Ps. Jag menar inte att du har fel eller att källan är blaha utan jag bara delar med mig av min erfarenhet av 60tals Fender.

Pentastar skrev:
Ps. Jag menar inte att du har fel eller att källan är blaha utan jag bara delar med mig av min erfarenhet av 60tals Fender.

Nej det verkar som fender plockade lite som dom ville. Min hals är från JAN 68 har pottar från 66 och mickar från 67, kroppen tror jag är nitro, hur ser man skillnaden på nitro och plast?

mvh/P

Pelham skrev:

Pentastar skrev:
Ps. Jag menar inte att du har fel eller att källan är blaha utan jag bara delar med mig av min erfarenhet av 60tals Fender.

Nej det verkar som fender plockade lite som dom ville. Min hals är från JAN 68 har pottar från 66 och mickar från 67, kroppen tror jag är nitro, hur ser man skillnaden på nitro och plast?

mvh/P

FÖr att vara helt säker så tar du lite aceton och applicerar det någonstans på basen. Fördelaktigen där det inte syns. Blir det mjukt och så är det cellulosa.

Pentastar skrev: FÖr att vara helt säker så tar du lite aceton och applicerar det någonstans på basen. Fördelaktigen där det inte syns. Blir det mjukt och så är det cellulosa.

Ok tack för info, ska prova...