PrataBas

http://www.blocket.se/malmo/Fender__74_ ... ?ca=14&w=3

Ser väldigt fin ut, men 27 papp var väl att ta i? Vad är ett rimligt pris egentligen, runt 20k eller? Har någon på forumet testat den kanske, och vad tyckte ni i så fall?

Var det inte den där basen de hade ute för ett ännu högre pris förut?
27k är ju mycket pengar naturligtvis.. men det börjar väl bli normalt för tidiga 70-talare numera

jag tycker den verkar ha ett skumt plektrumskydd som inte ser helt original ut, men det kan ju i högsta grad vara själva fotot som gör att det ser skumt ut.

Har jag missat något men var inte 70-talet Fenders absolut sämsta period? Det blev bättre sen på 80 och 90-talen så varför betalar man premium för en 70-talare?

midlifecrisis skrev:Har jag missat något men var inte 70-talet Fenders absolut sämsta period? Det blev bättre sen på 80 och 90-talen så varför betalar man premium för en 70-talare?

För att det är väldigt mycket coolare än en 80/90-talare....

midlifecrisis skrev:Har jag missat något men var inte 70-talet Fenders absolut sämsta period? Det blev bättre sen på 80 och 90-talen så varför betalar man premium för en 70-talare?

Här någonstans har du vintagehysterin i ett nötskal!

(Jag äger själv en J från stuttioåtta som uppvisar en av sjutttiotalsinstrumentens allra sämsta egenskaper, hög vikt. Men jag gillar alla 5,7 kilona!)

GurraG skrev:Jag äger själv en J från stuttioåtta som uppvisar en av sjutttiotalsinstrumentens allra sämsta egenskaper, hög vikt. Men jag gillar alla 5,7 kilona!

Mer bas för pengarna!

Min 78 P är ingen lättviktare det heller, säkert en bra bit över 5 kilo, men det är inget jag störs av!

Finns mycket bra 70-tals Fendrar förövrigt, dock är ojämnkvalité något som kännetecknar 70talets när det gäller Fender, det finns ex som är skit och de som är riktigt bra!

macahan skrev:jag tycker den verkar ha ett skumt plektrumskydd som inte ser helt original ut, men det kan ju i högsta grad vara själva fotot som gör att det ser skumt ut.

Den j-bass jag köpte ny 1974 (och tyvärr ej har kvar), var sunburst och hade svart plektrumskydd. Det kanske fanns olika kombinationer att få dock.
/T

blackparkas skrev:
midlifecrisis skrev:Har jag missat något men var inte 70-talet Fenders absolut sämsta period? Det blev bättre sen på 80 och 90-talen så varför betalar man premium för en 70-talare?

För att det är väldigt mycket coolare än en 80/90-talare....

Jag förstår... Eller gör jag det?

Fläppen skrev:
macahan skrev:jag tycker den verkar ha ett skumt plektrumskydd som inte ser helt original ut, men det kan ju i högsta grad vara själva fotot som gör att det ser skumt ut.
Den j-bass jag köpte ny 1974 (och tyvärr ej har kvar), var sunburst och hade svart plektrumskydd. Det kanske fanns olika kombinationer att få dock.
/T

Jag tror nog inte att det är original för hela trotoisen ser fel ut, och precis som du skriver är det nog helt sant att det ska vara svart plektrumskydd.

GurraG skrev:
midlifecrisis skrev:Har jag missat något men var inte 70-talet Fenders absolut sämsta period? Det blev bättre sen på 80 och 90-talen så varför betalar man premium för en 70-talare?
Här någonstans har du vintagehysterin i ett nötskal!

(Jag äger själv en J från stuttioåtta som uppvisar en av sjutttiotalsinstrumentens allra sämsta egenskaper, hög vikt. Men jag gillar alla 5,7 kilona!)

Många glömmer att Fender var ett företag som skulle tjäna pengar.
De snålade på det de kunde på redan på 50talet.

Första riktiga "snålgrejen" var fullerplasten som de började köra med i slutet av 64 för att kunna köpa in fulare trä (vilket är billigare än fint ådrat trä).
Fender i solida färger är de med fulast trä och ibland kan det vara en himla massa träbitar dolt under lacken.
Här är Jaguar 1966 med många bitar i kroppen
Bild

Jaguaren är en så kallad Fauxburst.
Bild

HAr din gamla Fender en vit grundlack så är sannolikheten stor att den har väldigt många träbitar i kroppen. En typisk "kvalitetsförsämring" som följde med CBS köp av Fender. Normalt sett 5-6 bitar i kroppen och fanér på fram och baksida.

67-68 började Fender med plastlack

ca72 bytte de frässtål så att fräsningarna är grovhuggna och inte så "sexiga" som de tidigare

Från 75 och fram till JV och Fullerton är Fender en lång pinsam historia med tunga instrument och jättetjock plastlack.
85 var amerikanska Fenderfabriken helt nedstängd och efter det så började Fender skärpa till sig.

Pentastar skrev:
GurraG skrev:
midlifecrisis skrev:Har jag missat något men var inte 70-talet Fenders absolut sämsta period? Det blev bättre sen på 80 och 90-talen så varför betalar man premium för en 70-talare?
Här någonstans har du vintagehysterin i ett nötskal!

(Jag äger själv en J från stuttioåtta som uppvisar en av sjutttiotalsinstrumentens allra sämsta egenskaper, hög vikt. Men jag gillar alla 5,7 kilona!)
Många glömmer att Fender var ett företag som skulle tjäna pengar.
De snålade på det de kunde på redan på 50talet.

Första riktiga "snålgrejen" var fullerplasten som de började köra med i slutet av 64 för att kunna köpa in fulare trä (vilket är billigare än fint ådrat trä).
Fender i solida färger är de med fulast trä och ibland kan det vara en himla massa träbitar dolt under lacken.
Här är Jaguar 1966 med många bitar i kroppen

Jaguaren är en så kallad Fauxburst.

HAr din gamla Fender en vit grundlack så är sannolikheten stor att den har väldigt många träbitar i kroppen. En typisk "kvalitetsförsämring" som följde med CBS köp av Fender. Normalt sett 5-6 bitar i kroppen och fanér på fram och baksida.

67-68 började Fender med plastlack

ca72 bytte de frässtål så att fräsningarna är grovhuggna och inte så "sexiga" som de tidigare

Från 75 och fram till JV och Fullerton är Fender en lång pinsam historia med tunga instrument och jättetjock plastlack.
85 var amerikanska Fenderfabriken helt nedstängd och efter det så började Fender skärpa till sig.

Seriöst och kunnigt svar! Mao är det bara "suckers" som betalar bra för Fenders från den epoken?

midlifecrisis skrev:
Pentastar skrev:
GurraG skrev:
midlifecrisis skrev:Har jag missat något men var inte 70-talet Fenders absolut sämsta period? Det blev bättre sen på 80 och 90-talen så varför betalar man premium för en 70-talare?
Här någonstans har du vintagehysterin i ett nötskal!

(Jag äger själv en J från stuttioåtta som uppvisar en av sjutttiotalsinstrumentens allra sämsta egenskaper, hög vikt. Men jag gillar alla 5,7 kilona!)
Många glömmer att Fender var ett företag som skulle tjäna pengar.
De snålade på det de kunde på redan på 50talet.

Första riktiga "snålgrejen" var fullerplasten som de började köra med i slutet av 64 för att kunna köpa in fulare trä (vilket är billigare än fint ådrat trä).
Fender i solida färger är de med fulast trä och ibland kan det vara en himla massa träbitar dolt under lacken.

Här är Jaguar 1966 med många bitar i kroppen

HAr din gamla Fender en vit grundlack så är sannolikheten stor att den har väldigt många träbitar i kroppen. En typisk "kvalitetsförsämring" som följde med CBS köp av Fender. Normalt sett 5-6 bitar i kroppen och fanér på fram och baksida.

67-68 började Fender med plastlack

ca72 bytte de frässtål så att fräsningarna är grovhuggna och inte så "sexiga" som de tidigare

Från 75 och fram till JV och Fullerton är Fender en lång pinsam historia med tunga instrument och jättetjock plastlack.
85 var amerikanska Fenderfabriken helt nedstängd och efter det så började Fender skärpa till sig.
Seriöst och kunnigt svar! Mao är det bara "suckers" som betalar bra för Fenders från den epoken?

Köper man en bas/gura från 60talet så är man ute efter mer än ett instrument. Det handlar om bla en ekonomisk investering, känslan av att instrumentet har "själ" och historia.
Var och en har sina orsaker och tycker jag att en 65 PB är bättre än en ny för att 65an har historia så är den ju bättre enligt mig ochgör mig förhoppningsvis gladare än om jag köpt en ny.
Själv så ser jag gamla instrument enbart som ekonomisk investering och vackra att titta på. Jag har lärt mig sedan länge att de inte är ett dugg bätte att spela på

midlifecrisis skrev:Har jag missat något men var inte 70-talet Fenders absolut sämsta period? Det blev bättre sen på 80 och 90-talen så varför betalar man premium för en 70-talare?

Nu var ju priset på Rumpeldunken länk inte realistiskt, men ja du har missat nåt... Nämligen att testa en riktigt bra 70's jazz.

BB3000S skrev:
midlifecrisis skrev:Har jag missat något men var inte 70-talet Fenders absolut sämsta period? Det blev bättre sen på 80 och 90-talen så varför betalar man premium för en 70-talare?
Nu var ju priset på Rumpeldunken länk inte realistiskt, men ja du har missat nåt... Nämligen att testa en riktigt bra 70's jazz.

Sådana finns säkert men de var väl (relativt) ovanliga?

rumpeldunken skrev:Vad är ett rimligt pris egentligen?

rumpeldunken skrev:
rumpeldunken skrev:Vad är ett rimligt pris egentligen?

Tja, låt säga att en ny, bra, jazzfender går på ca 15 papp. Sen lägger man på vintagevärdet, som varierar från person till person, på ca 0 till 10 papp.... Jag vet inte.

Om denna låter lika annorlunda som min ubertunga 78:a (P-bas dock) så skulle jag nog betala mer än för en ny som kanske låter mer anonymt.

Jag säger bara: Tunga, prismedvetet kassa instrument som har fått mogna ett tag, kan faktiskt generera ett ljud som skiljer sig ganska markant från nya, bättre byggda fast omogna instrument.

bas

Okej, tack. Skickade ett mail och ställde några frågor samt gav min prisuppfattning, så får vi se vad dom säger... Bad vänligt om ett par bilder också, helbild framifrån och bakifrån vore fint.

midlifecrisis skrev: Seriöst och kunnigt svar! Mao är det bara "suckers" som betalar bra för Fenders från den epoken?

Ja, kanske det.
Eller de som tycker de låter tillräckligt bra FÖR DERAS ÖRON och/eller tycker att ett äldre instrument känns roligare att äga/spela på och som i mitt fall, även tycker att det är både snyggare och ballare.

När det gäller just Jazzbas så tycker jag 70-talet är lite vanskligt.
Många 70-talare (även tidiga runt 70-71) har jag upplevt som stumma och bängliga medans jag inte alls stött på lika många P-basar från samma årtioende som känts ruttna utan tvärtom riktigt bra.

Personligen skulle jag välja en 70-tals P-bas för i princip vilken nytillverkad som helst.
De flesta låter kanon i mina öron och är sköna att lira på, trevliga halsar.
+ Att de oftast är mycket snyggare med lite gulnad lack på kropp och hals + ev. naturligt slitage som för min del förhöjer känslan i ett instrument.

Ang priset Rumpan så måste du testa den först och främst.
Kulör och greppbräda etc spelar in tycker iaf jag personligen på vad man ska betala för den.
Men en jazz från 74 får man väl nästan räkna med att betala någonstans mellan 20-25 iaf i dagsläget som det ser ut.
Finns ju inte så många av dem heller som det verkar.

Oj
Klickade på länken precis och det var ju en riktig läckerböna!!
Ajajaj.... Det här var inte bra..
Tur att den inte var mer sliten!

Ja, testa måste man ju om man ska handla sånt här. Okej... har första tjing på en annan gammal jazzbas. Men för 25k tänker jag inte köpa nån sjuttiotals-jazz. På sin höjd 20k om jag har pengarna. Annars är Fender JV ett hett alternativ. Fast jag avvaktar nog lite, har lite is i magen... är ganska nöjd med nuvarande jazzbas, så det är ingen panik. Måste helt klart testa om jag ska köpa!

rumpeldunken skrev:Okej, tack. Skickade ett mail och ställde några frågor samt gav min prisuppfattning, så får vi se vad dom säger... Bad vänligt om ett par bilder också, helbild framifrån och bakifrån vore fint.

Fick svar att den var såld.

Om någon köpte den här för 27k har de visserligen gjort än bättre deal än när den låg ute för 32, men det är ju fortfarande ett ganska grovt överpris.

PrataBas

Fender Jazz '74 på Blocket/Musikbörsen Malmö

Fender Jazz '74 på Blocket/Musikbörsen Malmö

Re: Fender Jazz '74 på Blocket/Musikbörsen Malmö

Re: Fender Jazz '74 på Blocket/Musikbörsen Malmö

Re: Fender Jazz '74 på Blocket/Musikbörsen Malmö

Re: Fender Jazz '74 på Blocket/Musikbörsen Malmö