Metallurgi - trött "krom".

[MagnusP]

Dagens kemilektion - åldring av förkromade detaljer.

Krom är ett metalliskt grundämne som är mycket beständigt mot oxidation. Anledningen att
förkroma metalldelar är att få ett ytskikt som är beständigt och inte "åldras" överhuvudtaget.
Metoden blev populär kring 1920, innan dess använde man sig av förnickling. Nickel är också
ett metalliskt grundämne men det är inte alls lika kemiskt stabilt som krom.

Det klassiska sättet att förnickla är att utgå från en kopparlegering (läs mässing, brons) eller koppar.
Stål som ska förnicklas börjar med att förkoppras. Detta görs i ett elektrolytbad, där stålet kopplas till katoden,
med en anod i koppar, och i ett bad av natriumhydroxid och kopparsulfat. Kopparn som fällt ut på katoden (detaljen) har en sagolik förmåga att kleta fast på nästan vilken metall som helst.
På detta skikt läggs sedan nickel, genom att föremålet ansluts till katoden och sänks ner i ett bad med nickelklorid och natriumhypofosfit, men nickelanoder. Nickel hamnar överallt där det finns koppar, i varenda skrymsle och vrå.
Där slutade man 1920. och det är egentligen vad man skulle vilja göra om man vill patinera metall. Nickel får med tiden
en ganska kraftig patina, den blir gulaktigt matt.

Just för att slippa detta, började man lägga ett kromskikt på nicklet, med elektrolys, där man bl.a. använder kromsyra-bad. (Don't try this at home kids, för kromsyra är asgiftigt. Förkoppring och förnickling kan man göra i köket, även om man ska vara försiktig och ger fan i att hälla ut gamla elektrolysbad i avloppet).

Kromet åldras inte alls. Titta på gamla bilvrak - det som händer är att stålet under kopparskiktet rostar, och rosten tränger upp genom alla elektrolytskikten ("pits" som man säger). Men kromet är lika blankt och fint! Till slut släpper den understa kopparskiktet från det korroderande stålet och hela ytbehandlingen flagnar av.

Det luriga med att lägga elektrolytiska kromskikt är att krom är dåligt på att täcka. Man får kräma på med många ampere och se till att föremålen inte har alltför komplicerade former.

Dessutom vill du, om du relice:ar, inte ha nåt kromskikt, egentligen.

Vad som händer med gamla gitarrdelar är att kromet nöts bort rent mekaniskt, så att nickelskiktet tittar fram, och då händer det grejor! Nickel korroderar med tiden. Sedan var man kanske inte alltför noga med förkromning heller, kromet täcker helt enkelt dåligt och då låg också nicklet öppet, med samma grågula resultat.

En sak tål inte krom, och det är saltsyra. Det går att strippa förkromade detaljer genom att de får stå i saltsyraångor
lagom länge. Står de för länge strippar man av nicklet också.

Nickel, kan man patinera det då? Ja, till skillnad från krom går det utmärkt. Ett par dagar i ammoniakångor brukar få
nickel att se rätt trött ut.

En annan synpunkt på att kemiskt strippa krom: Jag är faktiskt lite tveksam till metoden, för kromade gitarrdelar blev förmodligen schabbiga genom att kromet NÖTTES bort på vissa ytor, inte att det försvann rakt av från hela detaljen. Jag har faktiskt en sådan "nötningsskada" på det kromade plektrumskyddet på min P-78:a, där ser man ända ner till kopparskiktet. Där är där jag sätter tummen. I mitten mässing (grundplåten, behövs ingen förkoppring), utanför denna en gråaktig nickel-zon, sedan kromet.

Sen är jag inte säker på att gamla vintageinstrument var förkromade, de kan ha varit förnicklade och då lär hela delen mattas av med tiden. Då skulle en syrastrippning vara motiverad.

[MagnusP]

Går att förnickla hemma! Läs detta, båtbyggare som ville ha förnicklade prylar till båten.

http://www.tyler.net/drspiff/HSM/nickel_plating.htm" onclick="window.open(this.href);return false;

[Kale]

Härligt, jättekul att få läsa om förkromning. Jag tjatade väldigt mycket på min kemilärare för att hon skulle visa mig hur man gör. Hon tog så småningom reda på hur det skulle gå till och sa sen resolut nej pga olycksrisken. Detta var ca 1982 och jag minns inte vad det var jag ville kroma...

Jag köper bara nickelhardware till mina basar. Det patineras, som du skriver, mycket snyggare.

Ps. Nitrocellulosatråden var minst lika intressant. Kommer det en tråd om trä nästa gång

/Kale

[MagnusP]

Krom patineras inte alls, det är liksom det som är poängen med det.

Det går att förkroma hemma, ovanpå förnickling, men det är ganska äckligt. Det finns två anledningar att man förkromar, och det är två olika processer:
Hårdförkromning - tjocka nötningsbeständiga lager till ventilsäten, cylinderfoder m.m. Krom är hårt och snorhalt. Riktigt ruggig process som innefattar kopparcyanid (ap-giftigt!!), kromsyra m.m.
Tunnförkromning - som läggs på nickel. Väldigt tunna skikt. Inte så trevligt det heller, för man använder ett elektrolysbad med kromsyraanhydrid (kromtrioxid) och svavelsyra. Kromtrioxid är cancerframkallande, oxiderande, giftigt och bildar en starkt frätande syra när det reagerar med vatten. Å så lite svavelsyra på det då...

(För keminördar - CrO3 ger oxidationstalet +6 på kromet, eftersom varje syre har 2-. Sexvärt krom alltså, något man absolut inte vill pyssla med p.g.a. giftigheten)

Hemförkromning. Innan ni läser länken, läs vad det står under:
http://freepages.pavilion.net/nickfull/chrome.htm" onclick="window.open(this.href);return false;

På denna sajt beskrivs förkromning hemma. Flera mycket hälsofarliga kemikalier tas upp, utan att författaren nämner det. Läs:

"5% Hydrofluoric acid" = floursyra, väteflourid. Ger mycket svåra och djupa brännskador, orsakar benröta i såren, bedövande så man känner inte skadorna förrän det är försent. Fräter sönder glas (lagras i stenkärl), gaserna (vätefluorid) förstör lungorna på nolltid, misstänkt cancerogent. Riktigt otäckt helvete.

"5% nitric acid". Salpetersyra. Ger svåra frätskador, bildar farliga nitrösa gaser ihop med många metaller.

"Sulphuric acid". Svavelsyra. Fräter, man brukar dock känna det omedelbart. Äter kläder.

"Sodium hydroxide". Natriumhydroxid, natronlut. Fräter på organiskt material speciellt när det är en varm lösning.

"Chromic acid". Kromsyra, resultatet av att lösa upp kromtrioxid i vatten. Redan skrivit om ovan.

"Barium acetat". Tja, bariumacetat. Alla bariumsalter är giftiga.

"Peroxide". Väteperoxid är väl inte dödsfarligt, men det är starkt oxiderande och och det sönderfaller i vatten och syrgas så ihop med brännbara ämnen är det inte så kul.

"Hydrogen". Väte. Bildas vid elektroderna vid någon del av processen. Skribenten har varnat, det gör jag också. Vätgas är högexplosivt och hamnar uppe under taket. Tänk vätgas + elektrisk belysning eller nåt lika lyckat. VENTILERA och Ex-godkända armaturer... Vätgas är däremot inte giftigt eller vådligt i sig.

"Muriatic acid". Mättad saltsyra. Saltsyra är gasen väteklorid löst i vatten, max löslighet är 36%. Man kan "tvångslösa" lite mer väteklorid, men då ångar vätekloriden bort - och reagerar med fukten i bronker, lungor, luften i rummet, fukten på hud, på ögon m.m. Då bildas saltsyra där, och det vill du inte. Väteklorid användes som stridsgas under första världskriget, men man slutade för vapnen rostade ihop...
Ångorna kan användas för att strippa bort krom och nickel.

[MagnusP]

Inte lika äckligt som förkromning. Bildas dock vätgas och "sulfuric gases" (svavelväte? Giftigt, luktar ruttna ägg) så VENTILERA.

http://freepages.pavilion.net/nickfull/anodise.htm" onclick="window.open(this.href);return false;

http://www.thefintels.com/aer/homealuminumanodizing.htm" onclick="window.open(this.href);return false;

Aluminium är väl inte så vanligt på instrument, enda jag kommer på är gamla P-bas pleckor från 57-58, och Kramer-halsar.

Jaha, vad ska vi hitta på nu? Koka LSD och lyssna på Grateful Dead

[Mr Spock]

Jaha, vad ska vi hitta på nu? Koka LSD och lyssna på Grateful Dead

[MagnusP]

Gamla icke-elektrolytiska metoder för att fejka ärg på mässing och brons:

http://www.sciencecompany.com/-W160.aspx" onclick="window.open(this.href);return false;

"Lead acetate". Blyacetat. Giftigt. Alla blysalter är giftiga.
"Nitric acid". Salpetersyra, redan tagit upp
"Ferric nitrate". Järn(III)nitrat, lite svagt oxiderande. Går förresten att "gråa ner" trä med.
"Bismut nitrate". Vismutnitrat. Smågiftigt, oxiderande.
"Oxalic acid". Oxalsyra. Giftigt. Ettrigt mot aluminium!

[MagnusP]

http://www.ehow.com/how_5024005_electro ... ilver.html" onclick="window.open(this.href);return false;

Fast...silvercyanid och natriumcyanid vill du INTE hålla på med!! Bildar cyanväte om det blir surt, och det är förmodligen det sista man är med om här i livet. Tänk Auschwitz...

Har sett beskrivningar på elektrolytisk försilvring med silvernitratbad, och silvertrådsanod, det verkar i alla fall inte livsfarligt.
Vet inte hur det funkar dock. "Branschstandard" är cyanidmetoden, och man har inte hittat når bra ersättning för den.