Musikers kreativa topp - vid vilken ålder?

[midlifecrisis]

Om vi tittar på andra kreativa verksamheter först: matematiker brukar peaka väldigt tidigt runt20. Inom biologi/medicin brukar det ske betydligt senare. Bildkonstnärer brukar göra sina mest kreativa insatser i medelåldern. Mitt intryck är att ytterst få musiker gör sitt bästa arbete efter 30. Vad säger ni? Hur kommer detta sig?

[kmo]

Lathet..

[200071]

Jag tror frågan ska delas upp i två delar. (För att rädda oss som hör till de äldre)
Ta exemplet Sting och Paul Simon. Låtarna som satte dem på kartan gjordes för mycket länge sedan, men musikaliskt är de på topp vid 63 resp 72 års ålder. Eller?

[Taurus]

Jag tror frågan ska delas upp i två delar. (För att rädda oss som hör till de äldre)
Ta exemplet Sting och Paul Simon. Låtarna som satte dem på kartan gjordes för mycket länge sedan, men musikaliskt är de på topp vid 63 resp 72 års ålder. Eller?

Håller med. Jag tror att musiker, precis som många andra yrkesgrupper, blir bättre på sitt jobb med åren. Tror inte det är många instrumentalister som blir sämre med tiden, tvärtom. Men när det gäller låtskriveri - åtminstone när det gäller populärmusik - så är det möjligt att de flesta peakar tidigt i karriären. Sen finns det självklart duktiga yrkesmän som spottar ur sig listhits trots att de är pensionsmässiga, men nu snackar vi ju generellt.

När det gäller mer "seriös" musik så verkar det inte finnas någon åldersgräns uppåt i låtskriveriet. Jag tror inte att det finns någon åldersgräns för musikalisk kreativitet, men när det gäller nyskapande pop och rock så är väl halva grejen att man själv är ung och en del av den målgrupp man skriver för, snarare än en gubbe som antingen är passé och skriver mossigt material eller försöker skriva låtar för en kultur man står utanför och inte förstår på djupet.

Det är tur att jag nöjer mig med att vara cover- och komphjon, då spelar inte de grå tinningarna någon roll *puh*!

[Tarzan08]

Mellan 22:00 och 01:30 ungefär.

[Body&Soul]

Mellan 22:00 och 01:30 ungefär.

[midlifecrisis]

Jag tror att man peakar som musiker långt senare än 30 men vad det gäller nyskapande verkar det ske tidigare. Miles Davis var väl iofs ett undantag.
Undrar om detta kan bero på att det är än "mättnad" som infinner sig? Eller kanske lättja? Eller att man blivit fastlåst i tidigare mönster?

[Enbasist]

Beror nog på när man började... och högst individuellt.

[Body&Soul]

Jag tror att man peakar som musiker långt senare än 30 men vad det gäller nyskapande verkar det ske tidigare. Miles Davis var väl iofs ett undantag.
Undrar om detta kan bero på att det är än "mättnad" som infinner sig? Eller kanske lättja? Eller att man blivit fastlåst i tidigare mönster?

[Body&Soul]

Knepigt, bara citatet kom med ovan.

Det som skulle stå var att jag skulle skriva Miles Davies när jag såg citatet ovan. Miles ständiga reformism lär inte sluta nu efter att han har dött. Bara han fick trumpeten med sig i graven. Nån borde avlyssna kyrkogården...

Annars är mitt nyckelord "Entusiasm".
Efter att ha haft uppehåll så spirar entusiasmen igen nu. Det är som vårkänslor. Liksom en grodd som söker sig mot vårsolen, vill växa, blomma. Tyvärr så ligger skarsnön kall och tjock i närområdet.

Finns det hopp för perenner?

[bootsy]

Kolla Neil Young. Han må ha haft ett grymt flow mellan 25-30, men har knappast stått still senare. Han har haft många, många toppar och levererade riktiga klassiker så sent som i början av 00-talet, då han närmade sig 60.
Miles höll sig på tårna genom hela livet men han peakade nog rent kreativt mellan 68-73. Då var han mellan 42 och 47. Ingen lillgrabb, således.

[bootsy]

Sinatras absoluta storhetsperiod som artist inleddes f.ö. när han fyllde 40.

[Tarzan08]

När Mozart var 42 (som jag är) så hade han skrivit högvis med symfonier, operor och konserter. På flera språk. Dessutom hade den jäveln hunnit vara död i sju år!

[Fluktbas]

Jag tycker det verkar som att den konstnärliga kreativiteten ligger på dryga tio år. Femton kanske. Sen går det utför. Exempel är väl Paul McCarney och Michael Jackson, som ju båda är/var gudabenådade musiker. Andra exempel kan väl vara George Clinton, Ulf Lundell, m.fl. Tycker att det verkar passa på vetenskap också. Einstein, Hawkins, matematiker i allmänhet med undantag från Gauss.

Fast det är klart att det finns undantag. Miles Davis nämnde någon höll väl igång kreativiteten i trettio år? Beethoven var väl också aktiv i trettio år?

Nä, jag vet inte riktigt.,

[basmartin]

Är väl lite genreberoende. Popmusik är ju ungdomsmusik där ungdomarna lyssnar på artister som är bara några år äldre än de själva. Om artisterna sedan fortsätter producera musik av samma slag resten av sina karriärer så kommer den musiken att kännas rätt mossig efter ett tag...

I andra genrer än pop, så hittar iaf jag många exempel på äldre musiker som bara blir bättre. John Scofield t ex. Renaud Garcia Fons...

[midlifecrisis]

Är väl lite genreberoende. Popmusik är ju ungdomsmusik där ungdomarna lyssnar på artister som är bara några år äldre än de själva. Om artisterna sedan fortsätter producera musik av samma slag resten av sina karriärer så kommer den musiken att kännas rätt mossig efter ett tag...

I andra genrer än pop, så hittar iaf jag många exempel på äldre musiker som bara blir bättre. John Scofield t ex. Renaud Garcia Fons...

Att musiker blir bättre med åren, det håller jag med om. Men det kreativa/originella brukar ske ganska tidigt. Och inte är väl pop som genre ungdomsmusik numera?

[Taurus]

Är väl lite genreberoende. Popmusik är ju ungdomsmusik där ungdomarna lyssnar på artister som är bara några år äldre än de själva. Om artisterna sedan fortsätter producera musik av samma slag resten av sina karriärer så kommer den musiken att kännas rätt mossig efter ett tag...

I andra genrer än pop, så hittar iaf jag många exempel på äldre musiker som bara blir bättre. John Scofield t ex. Renaud Garcia Fons...

Att musiker blir bättre med åren, det håller jag med om. Men det kreativa/originella brukar ske ganska tidigt. Och inte är väl pop som genre ungdomsmusik numera?

Pop som inte är mossig musikhistoria eller retro är i huvudsak ungdomsmusik. Vi är väl båda runt 50 och jag vet inget om dina lyssnarvanor, men nyskriven musik som jag själv går igång på är inte riktigt sånt som spelas på P3 eller ligger på digilistan. Den pop som jag gillar är sånt som spelades när jag själv var ung, medan jag får blödningar ur kroppsöppningarna om jag lyssnar på topplistorna idag, och jag tror inte jag är unik.

[basmartin]

Är väl lite genreberoende. Popmusik är ju ungdomsmusik där ungdomarna lyssnar på artister som är bara några år äldre än de själva. Om artisterna sedan fortsätter producera musik av samma slag resten av sina karriärer så kommer den musiken att kännas rätt mossig efter ett tag...

I andra genrer än pop, så hittar iaf jag många exempel på äldre musiker som bara blir bättre. John Scofield t ex. Renaud Garcia Fons...

Att musiker blir bättre med åren, det håller jag med om. Men det kreativa/originella brukar ske ganska tidigt. Och inte är väl pop som genre ungdomsmusik numera?

Ja absolut, fast blir då två olika diskussioner; för att synas som artist måste man ha något som är originellt från start typ, men innebär ju inte att de gör sina bästa verk tidigt. Det blir en kreativa toppen måste väl definieras som den tidpunkten då det inte blir bättre än vad det har varit.

Popmusik ser jag inte i detta fallet som en egen genre, utan som ett samlingsbegrepp för all musik som är populär vid en given tidsepok. Popmusiken har sedan efterkrigstiden varit ungdomsriktad, med några undantag såklart.