Fruktansvärt bra om föräldraskap anno 2015!!

[James Bond]

Jag saxar in en beskrivning från en bokhandlare

"Det mesta av det som vi betraktar som uppfostran är både överflödigt och direkt skadligt."

I Ditt kompetenta barn gör den välkände danske familjeterapeuten Jesper Juul upp med många traditionella uppfattningar och värderingar inom barnuppfostran. Här presenterar han ett helt nytt sätt för barn och vuxna att umgås på, som varken bygger på gamla tiders auktoritära maktutövning eller demokratisk tyranni utan på jämlikhet och lyhördhet. "Lyssna på era barn", uppmanar Jesper Juul. "Lita på att deras reaktioner är kompetenta!"

[James Bond]

Här är en gammal artikel
http://www.viforaldrar.se/faktabanken/j ... far-makten" onclick="window.open(this.href);return false;

[GandhiMK2]

Här är en gammal artikel
http://www.viforaldrar.se/faktabanken/j ... far-makten" onclick="window.open(this.href);return false;

Det där är ju inga konstigheter.
Vill minnas att jag sett honom i tv varandes sådär GW-ofräsch vilket får mej att känna viss skepsis ... Image is everything!!

[GandhiMK2]

En annan sak som jag tycker är HELT outhärdligt är när en vän/släkting får barn och bara foooorttter att bete sej som att ALLT annat måste åsidosättas till barnets (vad man tydligen tror) fromma...
Om man har ett samtal vuxna emellan så måste det avbrytas mitt i en mening för att barnet plötsligt dyker upp runt ett hörn ,vill något tämligen o-det brinner vi måste UT HÄRIFRÅN-aktigt och man då DIREKT måste ge sin fuuuulla uppmärksamhet.
Ännu sjukare är när barnet dyker upp runt hörn,vill inget men mamman avbryter sej mitt i en mening och börjar prata gullispullis-nonsense med hög och kvittrig röst...
Vaffan är det?? Vad lär man sitt barn? Jo, att det är helt ok att avbryta alla andra mitt i samtal eller annan aktivitet och man kan då förvänta sej full uppmärksamhet. För så funkar det i världen... NEJ JUST det... Så funkar det INTE utanför hemmets väggar... Så varför ska man då lära barnet det?? Ngt som inte finns egentligen? Vänta på sin tur... Är det en bra grej? Respektera andras samtal? Också viktiga delar av hur man passar in i ett samhälle...
Att ,som polare till mej,tillåta barnen att slicka på godis för att sen lägga tillbaka det i godisskålen eller bara lägga godis på hyllor,bord,golv var som helst där det inte ska vara ... Vaffan ska DET vara bra för? Funkar sålt beteende ngn annan stans? Nä. Varför då ha det så hemma? Vem är det bra för?
Huvva... Borde inte en enkel regel vara "funkar detta att göra ute i samhället? Nehepp... Då kanske vi inte ska hålla på med det hemma heller" ?

//Surpappan

[blackparkas]

Du.

JAG är surpappan.


Sådetså!

[GandhiMK2]

Du.

JAG är surpappan.


Sådetså!

Pah! Du pratar i falsett på Coop,tom! Plyschbyx-man!

[blackparkas]

Nä, jag GROWLAR på Coop.....!!!

[fieldflower]

JAG är surpappan!

[Body&Soul]

När min grabb gick i femman så samlade alla smågrabbar på hockeybilder. Alla hade en pärm, bytte bilder med varann och trodde att samlingen skulle bli värd en förmögenhet... ja ni vet.
Två pojkar stal pärmen från min grabbs skåp i skolan och han blev förstås mycket ledsen. Vi pratade med skolan och deras lärare informerade föräldrarna om stölden. Snart ringde en mamma och berättade att på bussen hade två pojkar haft en pärm som de sa sig hittat och från vilken de frikostigt delat ut bilder till andra pojkar på bussen. Det här berättade vi för läraren och han frågade ut grabbarna. Den ena blånekade men den andra erkände stölden ur skåpet direkt, grinade och var ångerfull.

Det som senare hände var ett exempel på två sätt att hantera situationen. Skolan skulle reda ut alltsammans och tog kontakt med pojkarnas föräldrar.
Exempel 1:
Den ena pojken blånekade ju, trots att han var igenkänd på bussen samt att den andra pojken "skvallrade" att han också varit med och sa att han dessutom tagit initiativet, dessutom hade hans bildsamling ökat rejält över en natt utan förklaring. Hans föräldrar försvarade sin son, vägrade överhuvudtaget prata om saken med skolan och ifrågasatte att någon känt igen honom på bussen, det var ett misstag. Den andra grabben bara ljög för att dra in deras son i något han var oskyldig till. Att han plötsligt fått fler bilder berodde på att pojken var skicklig att byta bilder. Allt annat var bara förtal och i så fall fick man polisanmäla och komma upp med bättre bevis.

Exempel 2:
Den andra pojkens pappa ringde mig och var olycklig. Han undrade om han och hans son kunde hälsa på oss och försöka reda ut vad sonen ställt till med. De kom och pojken hade med sig sin egen hockeybild-pärm för att ersätta den som han och den andre stulit. Nu var det fler bilder än vad som stulits i den (hans egna och en del av min sons) så pojkarna satte sig på golvet och hjälptes åt att få till en motsvarande samling till den som stulits. Pojken och hans pappa hade talat om saken och rett ut det där med rätt och fel osv. och bägge bad om ursäkt för det inträffade. Jag intog en lagom bister hållning inför pojken men lättade upp det med att berömma honom för att han i slutändan ändå agerat hederligt när han insett att han gjort fel och sedan ansträngt sig för att rätta till vad han ställt till med.

Pappan var lättad över bemötandet och även han fick beröm av mig för sitt sätt att agera. Vi satt länge och pratade om ditt och datt i mitt kontorsrum. Där var en del kartor och ortofoton och sånt, jag jobbar med lantmäteri. Så slutet blev att jag i min tur besökte deras hem och redde ut en tvist de hade med en granne kring en enskild väg. Det gjorde jag gärna och gratis som tack för den lektion som även min son fick i ämnet rätt, fel, och konsekvenser.

[GandhiMK2]

Skoja inte om jag fick förklaringen till varför en unge i min dotters förra klass var HELT SAGOLIKT JÄVLA VIDRIG efter att jag mailat mamman och bett henne säga åt sin son att han kanske kunde ge fan i att be min unge att gå hem och begå självmord och fått svaret "Vi tolererar inte att du hotar oss elller vår son på det här viset. Vi kommer att polisanmäla om du blah blah..."
Då hade kag bett henne förklara att det går bort att göra sånt och även bett henne att se till att han inte gav sej på min dotter som straff för att jag kontaktat henne...
There u go...
Vad händer när ett sånt barn blir 14?...

[fieldflower]

Det som är värst är att de föräldrarna skapar så himla dåliga nya människor.
Det är ju synd om barnen att krystas in i ett beteende där de kommer fälla sig själva genom hela livet, genom asocialt eller rent kriminellt beteende. Och det är ju tyvärr ganska troligt att de därigenom kommer skapa helt nya dåliga människor, om de inte får en näsbränna och vaknar upp nånstans längs vägen.

[inber]

När min grabb gick i femman så samlade alla smågrabbar på hockeybilder. Alla hade en pärm, bytte bilder med varann och trodde att samlingen skulle bli värd en förmögenhet... ja ni vet.
Två pojkar stal pärmen från min grabbs skåp i skolan och han blev förstås mycket ledsen. Vi pratade med skolan och deras lärare informerade föräldrarna om stölden. Snart ringde en mamma och berättade att på bussen hade två pojkar haft en pärm som de sa sig hittat och från vilken de frikostigt delat ut bilder till andra pojkar på bussen. Det här berättade vi för läraren och han frågade ut grabbarna. Den ena blånekade men den andra erkände stölden ur skåpet direkt, grinade och var ångerfull.

Det som senare hände var ett exempel på två sätt att hantera situationen. Skolan skulle reda ut alltsammans och tog kontakt med pojkarnas föräldrar.
Exempel 1:
Den ena pojken blånekade ju, trots att han var igenkänd på bussen samt att den andra pojken "skvallrade" att han också varit med och sa att han dessutom tagit initiativet, dessutom hade hans bildsamling ökat rejält över en natt utan förklaring. Hans föräldrar försvarade sin son, vägrade överhuvudtaget prata om saken med skolan och ifrågasatte att någon känt igen honom på bussen, det var ett misstag. Den andra grabben bara ljög för att dra in deras son i något han var oskyldig till. Att han plötsligt fått fler bilder berodde på att pojken var skicklig att byta bilder. Allt annat var bara förtal och i så fall fick man polisanmäla och komma upp med bättre bevis.

Exempel 2:
Den andra pojkens pappa ringde mig och var olycklig. Han undrade om han och hans son kunde hälsa på oss och försöka reda ut vad sonen ställt till med. De kom och pojken hade med sig sin egen hockeybild-pärm för att ersätta den som han och den andre stulit. Nu var det fler bilder än vad som stulits i den (hans egna och en del av min sons) så pojkarna satte sig på golvet och hjälptes åt att få till en motsvarande samling till den som stulits. Pojken och hans pappa hade talat om saken och rett ut det där med rätt och fel osv. och bägge bad om ursäkt för det inträffade. Jag intog en lagom bister hållning inför pojken men lättade upp det med att berömma honom för att han i slutändan ändå agerat hederligt när han insett att han gjort fel och sedan ansträngt sig för att rätta till vad han ställt till med.

Pappan var lättad över bemötandet och även han fick beröm av mig för sitt sätt att agera. Vi satt länge och pratade om ditt och datt i mitt kontorsrum. Där var en del kartor och ortofoton och sånt, jag jobbar med lantmäteri. Så slutet blev att jag i min tur besökte deras hem och redde ut en tvist de hade med en granne kring en enskild väg. Det gjorde jag gärna och gratis som tack för den lektion som även min son fick i ämnet rätt, fel, och konsekvenser.

Jäkla bra inlägg. Minst lika bra som artikeln som hela tråden började med.

[GandhiMK2]

Det som är värst är att de föräldrarna skapar så himla dåliga nya människor.
Det är ju synd om barnen att krystas in i ett beteende där de kommer fälla sig själva genom hela livet, genom asocialt eller rent kriminellt beteende. Och det är ju tyvärr ganska troligt att de därigenom kommer skapa helt nya dåliga människor, om de inte får en näsbränna och vaknar upp nånstans längs vägen.

Verkligen.
Huvva….

[GandhiMK2]

http://www.expressen.se/sport/starka-re ... ns-utspel/" onclick="window.open(this.href);return false;

Ang den här artikeln så är SEXY-BARN (typ 11-12-åringar med föräldra-endorsed smink,urringning och bara magar etc) så otroligt mögligt… Varför i helvete skulle jag som förälder acceptera att mitt barn försöker vara säxxigt?!? Jag hör ibland idiotiska kommentarer fr föräldrar i stil med "åh hon är så söt i kort-kort" precis innan 13-åringen drar iväg för valborgskvällen….WTF?!?
jag är säkert bara gammeldags och pryd….