Jag köpte ett par stallämnen i ben, två för säkerhets skull, då jag aldrig bearbetat ben förr. Det skulle vara retligt om ämnet sprack. Med det gamla av plast plus tändstickebiten som mall för att få rätt höjd, form och fason, började gnetet. Vad att använda? Fil? Ja - jag filade och filade och filade, men inget hände. Nä - rejält grovt slippapper och den berömda klossen: ack så fint det gick. Sen det lilla otäcka momentet med bågfilen för att kapa ämnet. Det gick väl!
Lite finfint papper att bearbeta radier och kurvor med, sen juvelerarfilen för att antyda skåror för strängarna. En timmes jobb var över, strängarna på och... det låter FANTASTISKT FINT akustiskt. Plast suger! Ben är grejen, förutom att det blir en lukt som påminner om när man slipar bort förhårdnader längst ner på den del av kroppen som står på marken.
Okej, inkopplad då? Jag var nervös för att obalansen i volym mellan strängarna skulle kvarstå. Icke! Perfekt! Det är den bäst klingande inkopplade ackebas jag någonsin spelat på. Tacoma Thunderchief inräknad. (Fast Tacomas akustiska ton är svår att slå...) Spelklar och spelbar! Så här blev det; jag ser på bilden att sadeln ser lite "kantig" ut vid G-strängen, men det är bara i den vinkeln. Annars är den rund och fin. Första gången, och det blev bra.
