Jag ska bara dra en kort förklaring som kanske drar undan den mörka slöjan en aning.
Ett instrument som kostar 20.000 i butik får butiken egentligen 16.000 för eftersom momsen ska betalas. Butiken har i sin tur kanske betalat 10.700 för (i normalfall).
Förr i tiden fick en näringsidkare (företagare) dra s k "fiktiv moms", alltså dra av momsen när man köpte från en privatperson, det får man inte längre. Däremot måste man som företagare redovisa och betala momsen när man säljer ett begagnat instrument.
Hur blir det då... Jo, du köper ett instrument för 20' . Efter ett år vill du köpa nytt och byta in ditt instrument. Betänk då att butiken har betalat 10.700 (plus moms) vilket innebär att allt över det är en ren förlust, och varför skulle han betala 10.700 i inbyte när han kan köpa ett nytt instrument för det? En ny köpare kanske bara vill betala halva nypriset vilket motsvarar 8.000 plus moms. Om handlaren vill ha 1/3 marginal (50% pålägg) kan han alltså betala max 5.350 + moms = 6.700 för det instrumentet du gav 20.ooo för. Du tycker att handlaren är en snål jävel men handlaren har gett dig högsta möjliga inbytespris för att affärerna ska gå runt. Sug på den ni
Detta är en av anledningarna till att jag själv ofta har svårt att ta inbyten. Ger jag dig 10.000 i inbyte måste jag sälja den för minst 12.500 för att inte förlora en krona, detta på grund av momsen.
Satte jag miljoner myror i skallen på er nu
(och behåll dem)