Några här som lever på musiken.

[Masayo]

Rent ekonomiskt lever jag inte på musiken, men den krävs för att hålla mig vid liv.

[Basmagnus]

Det som slagit mig under mina spelningar är hur olika man tas emot som musiker som ska göra ett jobb. På vissa ställen så får man inte ens en vettig loge att husera i utan man kan få byta om i en korridor där servisen springer fram och tillbaka och är irriterad. Load-in genom kök brukar inte heller vara uppskattat. Jobb med mer etablerade artister innebär förhoppningsvis att ni slipper sånt.

Ja, det kan vara olika beroende på vem man spelar med tyvärr.
En kollega spelade på en vinterort med en etablerad artist och fick kanonservice på allt-mat, boende, leenden m.m
Bara ett par dagar senare kom han tillbaka till samma ställe när han vickade i ett coverband, då var allt helt annorlunda. En slev mat och en smäll på käften, typ.

Fast jag tycker om kontraster, ena dan sitter man i fin loge för att nästa sitta i en sunkig källare. Det är ju ändå för musiken man håller på!

[fieldflower]

Rent ekonomiskt lever jag inte på musiken, men den krävs för att hålla mig vid liv.

Nästan samma - fast att jag musicerar håller nog mest andra vid liv...

Musicerandet inbringar nog ca 1% av årsinkomsterna...

[Basmagnus]

Rent ekonomiskt lever jag inte på musiken, men den krävs för att hålla mig vid liv.

+1 på den!

[GandhiMK2]

Jag är glad
Fast på ett sätt så är kanske deltid bättre för som heltidsmusiker kan man kanske inte alltid välja och vraka mellan jobb utan är ibland tvungen att ta jobb bara för pengarnas skull.
Tyvärr finns det en vanlig jargong bland yrkesmusiker att klaga på giget man har, " fan vilken jävla skitmusik det här är, fan vilken jävla artist, fan vad pissigt betalt det är..." m.m
Men jag tycker att har man tagit giget så stå för det! Var glad att du kan leva på musiken! Om du nu har det så jävla taskigt så skaffa ett annat jobb!!
Jag försöker, oavsett vem jag spelar med, att försöka hitta spelglädjen som var anledningen till att jag började med musik. Finns inte den gör jag hellre ngt annat!

Jag håller verkligen med.
Det har alltid funnits nåt i musiken på iaf alla turnéer jag gjort som har utmanat mej....tex när jag -95 spelade med Pandora, av alla jävla artister, så gav jag mej FAN på att det SKULLE gå att få dom där as-snabba,as-konstiga skitbasgångarna att svänga...det gick till slut...men efter att ha turnerat i typ 4 månader så hade jag bra svårt att hitta inspirationen och detta särskilt efter att ha gjort ett rep och ett kortgig med Louise Hoffsten som jag skulle turnera med senare samma år....när vi repat i 3 minuter så kände jag att JA JUST DET!!!! Det är SÅHÄR det känns att spela MUSIK....
Anyway så ska man tacka nej om man inte kan ge benet för den artist som anlitat en....Ge ngn annan platsen om du inte pallar att stämpla in.

Jag har levt på musik sen -91. fram till 2002 så var det mycket basism. Från -98 har det blivit mer och mer låtskrivande och producerande och nu är det väl det som ger mej mest pengar.
Just nu håller jag på att skriva och spela in med Emilia...är det någon som är bra på att skriva Supremeslåtar så är det bara att skicka ett pm...jag har lite inspirationstorka just nu...

[a-row]

Rent ekonomiskt lever jag inte på musiken, men den krävs för att hålla mig vid liv.

+1

[dereborn]

Magnus och Dereborn

Antar att man som etablerad frilansare till slut kan välja sina gig för att slippa de värsta sömnpillren. Eller är det som i många andra brancher att man aktar sig för att tacka nej, med risk för att bli betraktad som pretentiös eller ointresserad, och till sist inte blir tillfrågad längre?

japp. precis så!

Öhh.. jaha!?

[GandhiMK2]

??...

[GandhiMK2]

??...det är väl rätt så enkelt egentligen....varje gång jag tackar nej så ger jag ju jobbet till ngn annan som eventuellt gör ett skitbra jobb....och detta kan ju knappast vara bra för mina chanser till jobet nästa gång....

[TDHP]

Å andra sidan kan det ju ibland vara bättre att tacka nej än att åka och göra ett halvdant jobb. Är man lite innovativ är det ju inte så svårt att komma med en ok anledning att tacka nej. Och om man tappar erbjudanden på den typ av jobb man egentligen inte vill ha så är det väl inte så farligt. Om man har så det räcker ändå alltså.
Har en känsla av att det är som för vilka hantverkare som helst, alla är rädda att tappa jobb så man tackar ja till precis allt fast man varken har tid eller ork egentligen och så blir det pannkaka av hälften. Bättre tacka artigt nej ibland.

[GandhiMK2]

Jag kan bara tala för mej själv men hur jobbigt är det egentligen att spela bas?!?
Jag skulle vilja sticka ut skallen och påstå att dom gånger jag känner att jag inte gjort ett bra jobb så har det hängt på att tex dom jag vikat med inte har ngn som helst musikalisk självbevarelsedrift...tex för ngn månad sen då jag spelade hoppade in med en trubadur och en trummis på två bröllop....Trummisen gjorde inte ett jävla skit för att spela musik...han spelade fel tempon...sket helt i dynamik och sväng...spelade så fruktansvärt ointresserat att jag knappt trodde att det var sant...efter ngn timme av det under första kvällen så tappade jag skärpan, det ska medges....jag gav allt i början av nästa kväll också men det var samma miseria....
I övrigt så har jag en enorm fördel av att jag har ett grymt gehör och kan oftast skriva ned en fullt spelbar kladd under en genomlyssning så om det inte är ett chick corea-covergig jag ska göra så är det inte värst ansträngande, även om jag jävligt ogärna står och läser på gig av ren respekt för dom jag ska försöka underhålla.
Så jag vet inte....vilka jobb är det jag absolut inte vill ha och hur vet jag vad dom jobben leder till?
Min ingång i Sthlm skedde via ett riktigt jävla stinkargig som jag gjorde med en av våra mindre begåvade inflyttade kulörta amerikaner där Staffan Astner råkade komma förbi och tyckte att jag var kanon vilket ledde till att jag, i förlängningen , fick en turné med Louise Hoffsten...Dom allra flesta gigen jag haft har lett till nästa på något sätt...

Nästa gång trubaduren ringer ...tackar jag nej då?....nä....för det första....hur jobbigt kan det vara egentligen? en kvälls horande....är det värre att spela bas än att stå vid en maskin på Volvo? Hur lång tid på volvo tar det innan jag får 3 lök i fickan?

//Mannen som aldrig sa nej...

[TDHP]

Lite därför jag inte har försökt göra ett jobb av att spela, jag kan fortfarande välja att bara göra det jag tycker är kul!

[GandhiMK2]

Jag önskar att jag kunde komma på ngt som är lika smärtfritt som att spela musik som jag skulle kunna tjäna pengar på.....men vad skulle det vara?

[TDHP]

Nä, det är nog inte mycket!
(Om man - som du tex - är tillräckligt bra dvs!)
Dock är det rackarns svårt att kombinera heltidsmusicerande med familj.
I mitt fall skulle det betyda att jag skulle få sitta och trubadura på konferenser i veckorna och spela dansband på helgerna eller nåt, och då har jag hellre det ganska ok dagjobb jag har och spelar på lägre nivå.
Men visst skulle det vara roligast om man kunde köra heltid på ett sätt som funkade för en själv.

[Svensson]

Man får väl använda magkänslan, så länge det känns att man gör rätt val så är det ju okej. Det är klart att man funderat på/drömt om att kunna leva på musiken. Hur många gånger har man inte stött på medmusiker och bandmedlemmar som efter två rep. har sinnessjukt högt flygande planer samtidigt som samma människor har såå svårt att komma loss till rep etc. Det är antingen eller, vill man satsa så får man självklart vara beredd på att det kostar tid och energi. Jag har ett helt okej jobb idag som jag inte under några omständigheter skulle byta mot ständiga after ski- och krog-gig t.ex. Det behöver ju faktiskt inte vara så att ett "vanligt" jobb per automatik är ett hjärndött löpande bandet kneg med skitlön. För er som är etablerade är det ju en annan grej, som Figge säger, ni har gjort den där resan och jag antar att "öken-gigen" trots allt är en mindre del i det ni fyller era veckor med.

[fieldflower]

Jag är för lat och har för bra lön...
Skulle aldrig kunna se mig själv springades för att få ihop till hyran när jag har så kul jobb idag som jag tjänar bra på, och dessutom får spela musik på fritiden.

Nog för att jag sliter på mitt jobb, men det känns som en något säkrare inkomst varje månad än musiksvängen (om man inte hastigt blir "stor" vilket inte känns som det skulle hända mig).

Sedan fungerar turnéhistorierna klart mer avskräckande än lockande för mig... För lat...

[B-Å Åhs]

Jag är för lat och har för bra lön...
Skulle aldrig kunna se mig själv springades för att få ihop till hyran när jag har så kul jobb idag som jag tjänar bra på, och dessutom får spela musik på fritiden.

Nog för att jag sliter på mitt jobb, men det känns som en något säkrare inkomst varje månad än musiksvängen (om man inte hastigt blir "stor" vilket inte känns som det skulle hända mig).

Sedan fungerar turnéhistorierna klart mer avskräckande än lockande för mig... För lat...

Håller helt med , jag finner det osannolikt att jag skulle komma i närheten av min nuvarande lön i musiksvängen. Och har man villa m.m. i Stockholmnsområdet så behöver man lite omsättning för att få det att gå runt. Dessutom har jag svårt för att lira saker som jag inte tycker om.

[Basmagnus]

Jag kan bara tala för mej själv men hur jobbigt är det egentligen att spela bas?!?
Jag skulle vilja sticka ut skallen och påstå att dom gånger jag känner att jag inte gjort ett bra jobb så har det hängt på att tex dom jag vikat med inte har ngn som helst musikalisk självbevarelsedrift...tex för ngn månad sen då jag spelade hoppade in med en trubadur och en trummis på två bröllop....Trummisen gjorde inte ett jävla skit för att spela musik...han spelade fel tempon...sket helt i dynamik och sväng...spelade så fruktansvärt ointresserat att jag knappt trodde att det var sant...efter ngn timme av det under första kvällen så tappade jag skärpan, det ska medges....jag gav allt i början av nästa kväll också men det var samma miseria....

När folk frågar mig vilken musik jag helst spelar så brukar jag svara att stilen spelar mindre roll än medmusiker. Spelar hellre mindre kul musik med bra folk istället för tvärtom.
Bra musiker kan ju göra musik av mindre kul musik, som t.ex Pandora.
(fast Anneli är väldigt trevlig)

Så jag vet inte....vilka jobb är det jag absolut inte vill ha och hur vet jag vad dom jobben leder till?

Det där är ju ett av de dilemman som finns som musiker.
Man vet aldrig vad nästa gig kan leda till, därför kan det vara svårt att säga nej.
Det största dilemmat är ju att försöka få ihop det här märkliga livet med familj/sambo/partner.......
Men jag är fantastiskt glad för att kunna leva på att spela bas

[GandhiMK2]

(fast Anneli är väldigt trevlig)

Absolut! Vi lärde känna varandra i gymnasiet. Jag gjorde hennes musikteoriläxor med vänsterhanden, typ...

[Mike]

[Vi lärde känna varandra i gymnasiet. Jag gjorde hennes musikteoriläxor med vänsterhanden, typ...

Jag vet vad du gjorde under din gynasieperiod.
*Väntar med spänning på budet för min tystnad.

[Basmagnus]

(fast Anneli är väldigt trevlig)

Absolut! Vi lärde känna varandra i gymnasiet. Jag gjorde hennes musikteoriläxor med vänsterhanden, typ...

Hmm....vart var högerhanden?? Fiiiiiiiiggeeeee......

[Jan Hellman]

(fast Anneli är väldigt trevlig)

Absolut! Vi lärde känna varandra i gymnasiet. Jag gjorde hennes musikteoriläxor med vänsterhanden, typ...

Hmm....vart var högerhanden?? Fiiiiiiiiggeeeee......

Ehe.....

//J

[GandhiMK2]

(fast Anneli är väldigt trevlig)

Absolut! Vi lärde känna varandra i gymnasiet. Jag gjorde hennes musikteoriläxor med vänsterhanden, typ...

Hmm....vart var högerhanden?? Fiiiiiiiiggeeeee......

Den höll nog på med ngt väldigt mycket vettigare....typ drack bira...=)

[Jan Hellman]

(fast Anneli är väldigt trevlig)

Absolut! Vi lärde känna varandra i gymnasiet. Jag gjorde hennes musikteoriläxor med vänsterhanden, typ...

Hmm....vart var högerhanden?? Fiiiiiiiiggeeeee......

Den höll nog på med ngt väldigt mycket vettigare....typ drack bira...=)

Har din högerhand en mun? No pics, no mun på högerhanden!!

//J

[adde_johansson]

Tja, jag sålde en demokassett en gång. -98 tror jag det var.