oskalad fråga
- Salsaslas
- Medlem
- Inlägg: 326
- Blev medlem: ons 16 dec 2009, 18:25
- Ort: Mamle & Hessle
oskalad fråga
Jag var ute och gick, fåglarna kvintrade och parellellt med stigen växte gräset mycket grönt pga av den särskilda mollen i marken. Tänkte på allt möjligt men en fråga var dominant. Väl hemma frågade jag mig själv, ters jag ställa frågan till Pratabas? Jo, jag tror jag helt tonika tar och gör det:
Spelar i C-dur och antar att jag då solar i c-durskala eller kanske c-penta. Men i c-dur kan man spela ett antal ackord, typ F och G och A-moll osv. Bör man fortsätta i c-durskalan vid ackordskiften eller bör man byta skala?
Spelar i C-dur och antar att jag då solar i c-durskala eller kanske c-penta. Men i c-dur kan man spela ett antal ackord, typ F och G och A-moll osv. Bör man fortsätta i c-durskalan vid ackordskiften eller bör man byta skala?
Grundtoner, räcker inte det? OK kvintar också, mer ters jag inte!
Squier P-bas (från Indonesien)
Yamaha BB 405 (nyfixad av Christian)
Bandlös Eagle fyra
Marshall Bassstate B30 (inte många watt där)
Hughes & Kettner Bassforce 100W
Squier P-bas (från Indonesien)
Yamaha BB 405 (nyfixad av Christian)
Bandlös Eagle fyra
Marshall Bassstate B30 (inte många watt där)
Hughes & Kettner Bassforce 100W
- edvin
- Medlem++
- Inlägg: 4563
- Blev medlem: tis 16 okt 2007, 23:53
- Ort: Malmö
-
- Medlem++
- Inlägg: 5500
- Blev medlem: lör 05 maj 2007, 22:26
- Ort: Uppsala
+1edvin skrev:man bör inget, men man kan!
En sak du kan notera också; A-moll är samma sak som C-dur. Titta på a-mollskalan och c-durskalan så ser du att det är samma toner. Samma sak gäller alla molltersintervall, t.ex. D > Bm, E>C#m, F>Dm osv!
Väl talat. Man gör det man känner för stunden.
Något jag gärna dock undviker är att betona säg C på första slaget i takten när grundackordet t.ex. är A-moll. Tycker det kan ge lite sura vibbar, spec. om man tar ett lågt C.
Hoppas jag lyckades göra mig förstådd.
- Salsaslas
- Medlem
- Inlägg: 326
- Blev medlem: ons 16 dec 2009, 18:25
- Ort: Mamle & Hessle
Jo men jag tror jag förstår. Det är bra tips.
Fast jag fortsätter min fundering om hur ni som är bra på att sola bruka tänka i den stunden. Dvs t ex C-dur C-ackord och Cdurskal och så ackordskifte till t ex g-dur, fortsätter ni i c-skalan (=box) eller bytar ni skala till g-dur (ny box)?
Fast jag fortsätter min fundering om hur ni som är bra på att sola bruka tänka i den stunden. Dvs t ex C-dur C-ackord och Cdurskal och så ackordskifte till t ex g-dur, fortsätter ni i c-skalan (=box) eller bytar ni skala till g-dur (ny box)?
Grundtoner, räcker inte det? OK kvintar också, mer ters jag inte!
Squier P-bas (från Indonesien)
Yamaha BB 405 (nyfixad av Christian)
Bandlös Eagle fyra
Marshall Bassstate B30 (inte många watt där)
Hughes & Kettner Bassforce 100W
Squier P-bas (från Indonesien)
Yamaha BB 405 (nyfixad av Christian)
Bandlös Eagle fyra
Marshall Bassstate B30 (inte många watt där)
Hughes & Kettner Bassforce 100W
- GurraG
- Medlem++
- Inlägg: 5670
- Blev medlem: tis 20 mar 2007, 09:50
- Ort: Lund
Det beror delvis på vilket ackord som kommer sen. Om C och G följs av exempelvis Am så kan man anta att låten går i C dur och då är det ju "safe" att köra på med C-dur skala, men om ackord följden är C,G,D så är man nog snarare i G-dur, och kan då med fördel spela G-durskala över hela ackordföljden.Salsaslas skrev:Jo men jag tror jag förstår. Det är bra tips.
Fast jag fortsätter min fundering om hur ni som är bra på att sola bruka tänka i den stunden. Dvs t ex C-dur C-ackord och Cdurskal och så ackordskifte till t ex g-dur, fortsätter ni i c-skalan (=box) eller bytar ni skala till g-dur (ny box)?
Man kan väl säga att det ofta är bättre att hitta "sjok" av ackord som hör till en viss tonart och spela den tonartens relaterade skala över hela ackordföljden snarare än att behandla varje ackord för sig.
When in doubt, LÄS PÅ! -Chriller
Ja, jag har en keps som det står "besserwisser" på.
www.myspace.com/parisdakarmusic
Ja, jag har en keps som det står "besserwisser" på.
www.myspace.com/parisdakarmusic
- magstorm
- Medlem+
- Inlägg: 620
- Blev medlem: tis 23 feb 2010, 14:30
- Ort: Bohus (Göteborgstrakten)
Nån får gärna fylla i lite i ämnet eftersom de duktiga gitarrister jag spelat med har ett helt annat "sound" när de känner till ackordföljden än när vi har jammat. Jag tycker att ursprungsfrågan är mycket intressantGurraG skrev:Det beror delvis på vilket ackord som kommer sen. Om C och G följs av exempelvis Am så kan man anta att låten går i C dur och då är det ju "safe" att köra på med C-dur skala, men om ackord följden är C,G,D så är man nog snarare i G-dur, och kan då med fördel spela G-durskala över hela ackordföljden.Salsaslas skrev:Jo men jag tror jag förstår. Det är bra tips.
Fast jag fortsätter min fundering om hur ni som är bra på att sola bruka tänka i den stunden. Dvs t ex C-dur C-ackord och Cdurskal och så ackordskifte till t ex g-dur, fortsätter ni i c-skalan (=box) eller bytar ni skala till g-dur (ny box)?
Man kan väl säga att det ofta är bättre att hitta "sjok" av ackord som hör till en viss tonart och spela den tonartens relaterade skala över hela ackordföljden snarare än att behandla varje ackord för sig.
Crippa skrev:...vad fan e GAS för nåt?fieldflower skrev:Som böldpest fast skönt.
-
- Nykomling
- Inlägg: 8
- Blev medlem: ons 24 mar 2010, 23:12
Er inta ekspert på området, men prøver alligevel at besvare Håber det går på dansk.
Alle akkorderne C, F, G och A-moll kan dannes ud fra c-durskalan. Derfor kan du godt fortsätta i c-durskalan.
Typisk vil man dog skifte skala ved hver akkord, fx ved at bruge kyrkotonarterne (http://www.musikipedia.se/skalor#6).
På C vil man spille c-jonisk, på F f-lydisk, på G g-mixolydisk och på A-moll a-eolisk.
Du vil nok bemærke at disse skalaer kun består af hvide tangenter - i princippet kan man derfor lige så godt bruge durskalan.
Grunden til at man bruger forskellige skalaer, er fordi nogle toner er vigtigere end andre. Fx kan tersen og septimaen i skalaen være vigtig, men hvis akkorden skifter, lyder septimaen måske lige pludseligt ikke godt længere (fx hvis man spiller tonen b (stor septima i C) over en F-dur). Derfor skifter man skala, og så kan man bruge tersen og septimaen i den nye skala.
Jeg ville ikke skifte skala fra en dur-skala til en anden (fx spille G-dur skala over en G ackord). En ny skala indikerer ofte en ny toneart, så hvis du begynder at ændre fortegnene, kan du godt bryde tonartsfornemmelsen.
Selv om du spiller g-mixolydisk (hvide tangenter fra g til g) kan du dog sagtens bruge tex et f#, hvis det blot er som kort ledetone til g.
Teori er én ting - øvelse og hvad der rent faktisk lyder godt er noget andet. Trial and error..
Alle akkorderne C, F, G och A-moll kan dannes ud fra c-durskalan. Derfor kan du godt fortsätta i c-durskalan.
Typisk vil man dog skifte skala ved hver akkord, fx ved at bruge kyrkotonarterne (http://www.musikipedia.se/skalor#6).
På C vil man spille c-jonisk, på F f-lydisk, på G g-mixolydisk och på A-moll a-eolisk.
Du vil nok bemærke at disse skalaer kun består af hvide tangenter - i princippet kan man derfor lige så godt bruge durskalan.
Grunden til at man bruger forskellige skalaer, er fordi nogle toner er vigtigere end andre. Fx kan tersen og septimaen i skalaen være vigtig, men hvis akkorden skifter, lyder septimaen måske lige pludseligt ikke godt længere (fx hvis man spiller tonen b (stor septima i C) over en F-dur). Derfor skifter man skala, og så kan man bruge tersen og septimaen i den nye skala.
Jeg ville ikke skifte skala fra en dur-skala til en anden (fx spille G-dur skala over en G ackord). En ny skala indikerer ofte en ny toneart, så hvis du begynder at ændre fortegnene, kan du godt bryde tonartsfornemmelsen.
Selv om du spiller g-mixolydisk (hvide tangenter fra g til g) kan du dog sagtens bruge tex et f#, hvis det blot er som kort ledetone til g.
Teori er én ting - øvelse og hvad der rent faktisk lyder godt er noget andet. Trial and error..
- Salsaslas
- Medlem
- Inlägg: 326
- Blev medlem: ons 16 dec 2009, 18:25
- Ort: Mamle & Hessle
Tack Tritonus
jag har inga problem med din danska, men jag måste grunna på innehållet. Får väl läsa din musikipediasida och se om jag lyckas få ihop det
jag har inga problem med din danska, men jag måste grunna på innehållet. Får väl läsa din musikipediasida och se om jag lyckas få ihop det
Grundtoner, räcker inte det? OK kvintar också, mer ters jag inte!
Squier P-bas (från Indonesien)
Yamaha BB 405 (nyfixad av Christian)
Bandlös Eagle fyra
Marshall Bassstate B30 (inte många watt där)
Hughes & Kettner Bassforce 100W
Squier P-bas (från Indonesien)
Yamaha BB 405 (nyfixad av Christian)
Bandlös Eagle fyra
Marshall Bassstate B30 (inte många watt där)
Hughes & Kettner Bassforce 100W
- Salsaslas
- Medlem
- Inlägg: 326
- Blev medlem: ons 16 dec 2009, 18:25
- Ort: Mamle & Hessle
Nej, f-n jag kör fast på Tritonus förklaring. Jag blir helt lost bara man kommer in på de där joniska, mikrolykriska skalorna. Jag får svettning, oroskänslor och nervösa ryckningar redan när jag tänker på namnen, som verkar vara från en helt annan verklighetsuppfattning. Kyrkotonarter från 1600-talet men det gör det ännu mer till rena grekiskan. F-n jag får försöka igen, för det väl finns väl någon slags hemlig kunskap där längst inne
Grundtoner, räcker inte det? OK kvintar också, mer ters jag inte!
Squier P-bas (från Indonesien)
Yamaha BB 405 (nyfixad av Christian)
Bandlös Eagle fyra
Marshall Bassstate B30 (inte många watt där)
Hughes & Kettner Bassforce 100W
Squier P-bas (från Indonesien)
Yamaha BB 405 (nyfixad av Christian)
Bandlös Eagle fyra
Marshall Bassstate B30 (inte många watt där)
Hughes & Kettner Bassforce 100W
- magstorm
- Medlem+
- Inlägg: 620
- Blev medlem: tis 23 feb 2010, 14:30
- Ort: Bohus (Göteborgstrakten)
Man kommer ganska långt med pentanSalsaslas skrev:Nej, f-n jag kör fast på Tritonus förklaring. Jag blir helt lost bara man kommer in på de där joniska, mikrolykriska skalorna. Jag får svettning, oroskänslor och nervösa ryckningar redan när jag tänker på namnen, som verkar vara från en helt annan verklighetsuppfattning. Kyrkotonarter från 1600-talet men det gör det ännu mer till rena grekiskan. F-n jag får försöka igen, för det väl finns väl någon slags hemlig kunskap där längst inne
Crippa skrev:...vad fan e GAS för nåt?fieldflower skrev:Som böldpest fast skönt.
- Salsaslas
- Medlem
- Inlägg: 326
- Blev medlem: ons 16 dec 2009, 18:25
- Ort: Mamle & Hessle
Jo pentan är mer greppbar än nymixade, joniska skalor i lycramagstorm skrev:Man kommer ganska långt med pentanSalsaslas skrev:Nej, f-n jag kör fast på Tritonus förklaring. Jag blir helt lost bara man kommer in på de där joniska, mikrolykriska skalorna. Jag får svettning, oroskänslor och nervösa ryckningar redan när jag tänker på namnen, som verkar vara från en helt annan verklighetsuppfattning. Kyrkotonarter från 1600-talet men det gör det ännu mer till rena grekiskan. F-n jag får försöka igen, för det väl finns väl någon slags hemlig kunskap där längst inne
Grundtoner, räcker inte det? OK kvintar också, mer ters jag inte!
Squier P-bas (från Indonesien)
Yamaha BB 405 (nyfixad av Christian)
Bandlös Eagle fyra
Marshall Bassstate B30 (inte många watt där)
Hughes & Kettner Bassforce 100W
Squier P-bas (från Indonesien)
Yamaha BB 405 (nyfixad av Christian)
Bandlös Eagle fyra
Marshall Bassstate B30 (inte många watt där)
Hughes & Kettner Bassforce 100W
- MartinB
- Medlem+
- Inlägg: 1359
- Blev medlem: fre 29 aug 2008, 18:45
- Ort: Göteborg
alltså, det är just i denna situation som kyrktonarterna kommer in i bilden. tar du ett G i C-dur så kan du räkna avståndet i skalan; C,D,E,F,G, dvs kvint, eller fem. alltså kan du spela med den femte skalan, vilken är Mixolydisk. C-mixolydisk är i korta drag samma förtecken som i C-dur, men man spelar från G till G. kyrkotonarterna är förskutningar av/i durskalan, och där Aeolisk (nr 6) är mollskalan.
alternativs spelar du i samma box, allting kommer egentligen fram till örat och vad som låter bra.
alternativs spelar du i samma box, allting kommer egentligen fram till örat och vad som låter bra.
/Martin
- Pyssling
- Medlem+
- Inlägg: 1004
- Blev medlem: fre 24 aug 2007, 16:59
- Ort: Gotland
Aj! Du menar nog att G-mixolydisk har samma förtecken som C-durskalan, men spelad från G till G.Gunship skrev:alltså, det är just i denna situation som kyrktonarterna kommer in i bilden. tar du ett G i C-dur så kan du räkna avståndet i skalan; C,D,E,F,G, dvs kvint, eller fem. alltså kan du spela med den femte skalan, vilken är Mixolydisk. C-mixolydisk är i korta drag samma förtecken som i C-dur, men man spelar från G till G. kyrkotonarterna är förskutningar av/i durskalan, och där Aeolisk (nr 6) är mollskalan.
alternativs spelar du i samma box, allting kommer egentligen fram till örat och vad som låter bra.
- basmartin
- Medlem+++
- Inlägg: 18148
- Blev medlem: tis 08 maj 2007, 23:35
- Ort: Göteborg
1600-talet? Nä, de är äldre än så. För att göra den ännu enklare; kyrkotonarterna är uppbyggda av tetracord, vilket helt enkelt är en serie med fyra toner. Först har vi det joniska tetracordet, t ex C, D, E, F, sedan det aeoliska, t ex A, B, C, D, det frygiska, t ex E, F, G, A och tills sist det lydiska, t ex F, G, A, B. Genom att kombinera dessa olika tetracord så får vi olika skalor. Den joniska skalan får man fram genom att kombinerar två stycken joniska tetracord på varandra. Det första från C(C, D, E, F) och det andra från G(G, A, B, C). Kombinerar man det joniska tetracordet från C med det aeoliska från G, så blir det en mixolydisk skala. Alltså först C, D, E, F och sedan G, A, Bb, C. Kyrkotonarterna är inget att uppröras över, bara att lära sig vad de heter och vad det är som skiljer dem åt, så släpp det sedan. Det är inget man har så mycket nytta av i praktiken, annat än om man har dåligt gehör och inte hör att det låter lite illa att ligga och mata på tonen F# under ett G7.Salsaslas skrev:Nej, f-n jag kör fast på Tritonus förklaring. Jag blir helt lost bara man kommer in på de där joniska, mikrolykriska skalorna. Jag får svettning, oroskänslor och nervösa ryckningar redan när jag tänker på namnen, som verkar vara från en helt annan verklighetsuppfattning. Kyrkotonarter från 1600-talet men det gör det ännu mer till rena grekiskan. F-n jag får försöka igen, för det väl finns väl någon slags hemlig kunskap där längst inne
Hur man övar på skalorna kan dock vara lite viktigt. Skalorna ser ju ut så här:
C Jonisk: C D E F G A B C
D Dorisk: D E F G A B C D
E Frygisk: E F G A B C D E
F Lydisk: F G A B C D E F
G Mixolydisk: G A B C D E F G
A Aeolisk: A B C D E F G A
B Lokrisk: B C D E F G A B
Om man övar dem genom att spela dem i den ordningen ovanför, så blir det nog lätt så att man är kvar i C-dur i gehöret, så att alla skalor låter som C-dur skalan fast man börjar på olika ställen. Så ett tips för att lära sig hur skalorna låter, är att hela tiden spela dem från samma grundton. Då blir det så här:
Jonisk: C D E F G A B C
Dorisk: C D Eb F G A Bb C
Frygisk: C Db Eb F G Ad Bb C
Lydisk: C D E F# G A B C
Mixolydisk: C D E F G A Bb C
Aeolisk: C D Eb F G Ab Bb C
Lokrisk: C Db Eb F Gb Ab Bb C
Vilka skalor ska spelas på vilka ackord? Håller sig låten man spelar på i en och samma tonart så behöver man inte tänka en ny skala för varje ackord, utan tänk så är att skalan får en lite annan funktion beroende på var man börjar spela den. På samma sätt som olika ackord i en tonart. Om en låt går i C-dur och ackordföljden är t ex C, F, G så byter ju inte låten tonart för varje ackord utan man är fortfarande kvar i C, men ackorden i sig har lite olika funktioner. Detta kallas för funktionsanalys http://sv.wikipedia.org/wiki/Funktionsanalys
Så man kan behandla kyrkotonarterna som olika funktionsskalor när det gäller tonal musik. Med tonal musik menas med tonartsbegränsad musik, alltså att man hör att låten går i en tonart och byter ackord inom tonarten lite då och då.
Martinus Olai Gothenburgiensis
https://www.facebook.com/martinolssonbass/" onclick="window.open(this.href);return false;
http://www.reverbnation.com/basmartin" onclick="window.open(this.href);return false;
Presentation: http://www.pratabas.se/viewtopic.php?t=1670" onclick="window.open(this.href);return false;
https://www.facebook.com/martinolssonbass/" onclick="window.open(this.href);return false;
http://www.reverbnation.com/basmartin" onclick="window.open(this.href);return false;
Presentation: http://www.pratabas.se/viewtopic.php?t=1670" onclick="window.open(this.href);return false;
- MartinB
- Medlem+
- Inlägg: 1359
- Blev medlem: fre 29 aug 2008, 18:45
- Ort: Göteborg
- Berntsson
- Medlem+
- Inlägg: 742
- Blev medlem: tor 31 jan 2008, 23:01
- Ort: Göteborg
Ville bara kolla så att jag fattat det där med tetracord rätt. Stämmer detta(skalan till vänster om likhetstecknet, tetracorden till höger om likhetstecknet)?basmartin skrev:1600-talet? Nä, de är äldre än så. För att göra den ännu enklare; kyrkotonarterna är uppbyggda av tetracord, vilket helt enkelt är en serie med fyra toner. Först har vi det joniska tetracordet, t ex C, D, E, F, sedan det aeoliska, t ex A, B, C, D, det frygiska, t ex E, F, G, A och tills sist det lydiska, t ex F, G, A, B. Genom att kombinera dessa olika tetracord så får vi olika skalor. Den joniska skalan får man fram genom att kombinerar två stycken joniska tetracord på varandra. Det första från C(C, D, E, F) och det andra från G(G, A, B, C). Kombinerar man det joniska tetracordet från C med det aeoliska från G, så blir det en mixolydisk skala. Alltså först C, D, E, F och sedan G, A, Bb, C.
jonisk skala = jonisk + jonisk
dorisk skala = aeolisk + aeolisk
frygisk skala = frygisk + frygisk
lydisk skala = lydisk + jonisk
mixolydisk skala = jonisk + aeolisk
aeolisk skala = aeolisk + frygisk
lokrisk skala = frygisk + lydisk
Fender Custom Classic Jazz V
Squier Vintage Modified Jazz
When the circus came to town
Painted Oceans
Squier Vintage Modified Jazz
When the circus came to town
Painted Oceans
- basmartin
- Medlem+++
- Inlägg: 18148
- Blev medlem: tis 08 maj 2007, 23:35
- Ort: Göteborg
Ser ut att stämma, ja.Berntsson skrev:Ville bara kolla så att jag fattat det där med tetracord rätt. Stämmer detta(skalan till vänster om likhetstecknet, tetracorden till höger om likhetstecknet)?basmartin skrev:1600-talet? Nä, de är äldre än så. För att göra den ännu enklare; kyrkotonarterna är uppbyggda av tetracord, vilket helt enkelt är en serie med fyra toner. Först har vi det joniska tetracordet, t ex C, D, E, F, sedan det aeoliska, t ex A, B, C, D, det frygiska, t ex E, F, G, A och tills sist det lydiska, t ex F, G, A, B. Genom att kombinera dessa olika tetracord så får vi olika skalor. Den joniska skalan får man fram genom att kombinerar två stycken joniska tetracord på varandra. Det första från C(C, D, E, F) och det andra från G(G, A, B, C). Kombinerar man det joniska tetracordet från C med det aeoliska från G, så blir det en mixolydisk skala. Alltså först C, D, E, F och sedan G, A, Bb, C.
jonisk skala = jonisk + jonisk
dorisk skala = aeolisk + aeolisk
frygisk skala = frygisk + frygisk
lydisk skala = lydisk + jonisk
mixolydisk skala = jonisk + aeolisk
aeolisk skala = aeolisk + frygisk
lokrisk skala = frygisk + lydisk
Martinus Olai Gothenburgiensis
https://www.facebook.com/martinolssonbass/" onclick="window.open(this.href);return false;
http://www.reverbnation.com/basmartin" onclick="window.open(this.href);return false;
Presentation: http://www.pratabas.se/viewtopic.php?t=1670" onclick="window.open(this.href);return false;
https://www.facebook.com/martinolssonbass/" onclick="window.open(this.href);return false;
http://www.reverbnation.com/basmartin" onclick="window.open(this.href);return false;
Presentation: http://www.pratabas.se/viewtopic.php?t=1670" onclick="window.open(this.href);return false;
- Berntsson
- Medlem+
- Inlägg: 742
- Blev medlem: tor 31 jan 2008, 23:01
- Ort: Göteborg
Okej, bra. Tackbasmartin skrev:Ser ut att stämma, ja.Berntsson skrev:Ville bara kolla så att jag fattat det där med tetracord rätt. Stämmer detta(skalan till vänster om likhetstecknet, tetracorden till höger om likhetstecknet)?basmartin skrev:1600-talet? Nä, de är äldre än så. För att göra den ännu enklare; kyrkotonarterna är uppbyggda av tetracord, vilket helt enkelt är en serie med fyra toner. Först har vi det joniska tetracordet, t ex C, D, E, F, sedan det aeoliska, t ex A, B, C, D, det frygiska, t ex E, F, G, A och tills sist det lydiska, t ex F, G, A, B. Genom att kombinera dessa olika tetracord så får vi olika skalor. Den joniska skalan får man fram genom att kombinerar två stycken joniska tetracord på varandra. Det första från C(C, D, E, F) och det andra från G(G, A, B, C). Kombinerar man det joniska tetracordet från C med det aeoliska från G, så blir det en mixolydisk skala. Alltså först C, D, E, F och sedan G, A, Bb, C.
jonisk skala = jonisk + jonisk
dorisk skala = aeolisk + aeolisk
frygisk skala = frygisk + frygisk
lydisk skala = lydisk + jonisk
mixolydisk skala = jonisk + aeolisk
aeolisk skala = aeolisk + frygisk
lokrisk skala = frygisk + lydisk
Fender Custom Classic Jazz V
Squier Vintage Modified Jazz
When the circus came to town
Painted Oceans
Squier Vintage Modified Jazz
When the circus came to town
Painted Oceans
-
- Medlem+
- Inlägg: 1165
- Blev medlem: lör 22 nov 2008, 13:58
- Ort: Vargön
- F-klav
- Medlem+
- Inlägg: 951
- Blev medlem: ons 31 mar 2010, 10:58
- Ort: Stockholm
Lokrisk - det har de väl bara på SJ annars, eller?
När det gäller att byta tonart inom ett solo så är det ju i så fall närmast att antingen, som nämnts, gå över i parallelltonarten (i det här fallet a-moll), men man kan också använda sig av F och G, eftersom dessa är subdominant och dominant i C-dur. Så man spelar t.ex. C-G-C-G-F-G-C, men då kan man ju göra en avstickare från ett G och gå över i G-dur och använda dess tonika (som blir D, alltid en kvint ifrån grundtonen) och så ta sig tillbaka till C igen. Om man går över via F får man B som subdominant och det kan vara fint att gå via B tillbaka till C på slutet av en låt, men samtidigt är det lite varning-för-Mozart om man gör så. Som sagt, inget är rätt eller fel, ett solo är en fri utvikning, men jag hoppas att detta gav lite tips ifall du väljer ett kortare tonartsbyte.
När det gäller att byta tonart inom ett solo så är det ju i så fall närmast att antingen, som nämnts, gå över i parallelltonarten (i det här fallet a-moll), men man kan också använda sig av F och G, eftersom dessa är subdominant och dominant i C-dur. Så man spelar t.ex. C-G-C-G-F-G-C, men då kan man ju göra en avstickare från ett G och gå över i G-dur och använda dess tonika (som blir D, alltid en kvint ifrån grundtonen) och så ta sig tillbaka till C igen. Om man går över via F får man B som subdominant och det kan vara fint att gå via B tillbaka till C på slutet av en låt, men samtidigt är det lite varning-för-Mozart om man gör så. Som sagt, inget är rätt eller fel, ett solo är en fri utvikning, men jag hoppas att detta gav lite tips ifall du väljer ett kortare tonartsbyte.
Utnämnd Hedersgubbe i 40+ -klassen
Fender Jazz Special - Duff McKaghan signature, Ibanez acoustic, Fender Mustang, Eastone (min första bas som nu är avbandad - tack Semborg - och ska "steampunkas" )
Fender Jazz Special - Duff McKaghan signature, Ibanez acoustic, Fender Mustang, Eastone (min första bas som nu är avbandad - tack Semborg - och ska "steampunkas" )
- Liten
- Hedersmedlem
- Inlägg: 16064
- Blev medlem: tis 19 jun 2007, 13:54
- Ort: Örebro
Men jag vill inte!dereborn skrev:Bb eller Bess, för tydlighetens skull.F-klav skrev:...Om man går över via F får man B som subdominant...
Numera får man - oavsett vad man tycker i frågan - acceptera att B = H och om man menar Bb så måste man skriva det, eller möjligen "Bess".
Presentazione! uppdaterad - 20120429
- MartinB
- Medlem+
- Inlägg: 1359
- Blev medlem: fre 29 aug 2008, 18:45
- Ort: Göteborg
då får det väl bli dissonant när du spelar "fel" dåLiten skrev:Men jag vill inte!dereborn skrev:Bb eller Bess, för tydlighetens skull.F-klav skrev:...Om man går över via F får man B som subdominant...
Numera får man - oavsett vad man tycker i frågan - acceptera att B = H och om man menar Bb så måste man skriva det, eller möjligen "Bess".
(ja, det finns en hel drös som använder det gamla korkade systemet, jag vet)
/Martin