Hur blir man musiker?

[Nyasu]

Ja, jag har länge funderat på att göra en tråd som denna, men jag har aldrig riktigt kommit fram till exakt vad jag borde skriva. Den stora frågan för mig nu är, hur blir man musiker, alltså, hur hittar man någonting att syssla med när man inte känner någon?

För ungefär 12-15 år sedan fanns fortfarande ett lokalt musikliv i Eskilstuna. Det fanns ett antal band som folk faktiskt kände till, det fanns ställen att spela på och för den som inte var en av dem fanns någonting att eftersträva, nämligen att bli en av dem, att få vara med i de kretsarna i dag. Det var såhär i efterhand inte mycket jag egentligen gillade av musiken, men det fanns en känsla av utveckling, hopp och engagemang, av att man inte riktigt visste vad det här skulle leda till härnäst, som var spännande. Möjligheten fanns, att skapa musik här. Möjligheten fanns att jag skulle kunna bli en del av det.

Men av olika anledningar har utvecklingen gått nedåt, och som det är idag finns i princip inget lokalt musikliv alls. Så för mig, som vill bli en musiker som folk känner till, som folk får höra, finns då inget uppenbart svar på vad jag ska försöka göra längre. Det känns verkligen som att folk inte längre bryr sig om det finns någon lokal musikkultur längre, och jag förstår att det inte bara är i Eskilstuna det är så, vilket knappast gör saken bättre i sig. Då är frågan, om det nu är omöjligt att skapa den sortens musikliv som fanns då, vad finns det då man kan syssla med?

Jag vill verkligen vara med och skapa en vändning, göra något åt att det är som det är idag, men problemet är att jag i princip inte känner någon i kulturkretsarna överhuvudtaget, och värre än så, ingen utav de verkar egentligen bry sig om att det är som det är idag. Jag verkar vara mer eller mindre ensam om att vilja göra något åt det, och då går det bara inte att göra någonting. Man kan inte jobba för någon förändring om man är helt ensam!

Jag har vid 28 års ålder lagt hela mitt liv på musiken, och i princip aldrig fått någonting för det förutom en hundralapp i ersättning för en dåligt förberedd spelning för ett antal år sedan. Jag får ständigt höra av musiker och andra i kretsarna att jag är en av stadens mest begåvade musiker, och bättre än alla som stått på scen i diverse sammanhang (och jag vill verkligen försöka att inte skryta, men det är lika bra att jag säger som det är), men ändå är det aldrig någon som vill göra någonting.

De kan, i enstaka konversationer (om de ens tar sig tid till det) hålla med om att de tycker att det är hemskt hur det har blivit i staden, och att det verkligen behövs en sådan förändring, men de vill aldrig själva vara de som gör någonting åt det. Utan jag är princip ensam om att bry mig, och det är helt orimligt. Jag vet att jag kan verkligen inte vara helt ensam om det, men av någon anledning så blir aldrig någonting av som det talas om.

En annan sak jag hör ofta är någonting typ "Javisst, ska vi spela ihop någon gång, och göra någonting sådant tillsammans! Det vore jättekul!"

De flesta av de musiker som säger det har jag aldrig fått chansen att spela med ordentligt, och visa någonting av vad det är jag skulle vilja spela, de är helt enkelt inte intresserade efter som de aldrig tar sig tid. Då är fortfarande frågan, vad kan jag då göra?

Svara bara inte med jag ska komma på de öppna jam som finns, svara på några bandannonser eller ta kontakt med de musiker jag känner till och fråga. Det är just det som är problemet. Det FINNS inga sådana möjligheter här och nu, för mig. Det känns ofta som att allting som rör musik existerar någon annanstans i någon slags parallel dimension som jag inte kommer åt, för jag blir ALDRIG inbjuden till deras informella spelträffar eller vad fasen det är de har, det är ALDRIG någon som frågar efter mig om de ska bilda en ny grupp till någonting. Då återstår frågan, hur fasen gör man för att komma in i de här kretsarna egentligen? Hur blir man musiker?

[HirYoshima]

ehm.. jag började plugga matte på universitetet och träffade en kille som hade ett band som behövde en gitarrist, så prova läsa matte vetja!

men jaadu, det har väl säkert blivit svårare i och med att det är lättare att göra bra musik (billigare med studio osv), så det gör det svårare att nå ut (alla andra gör ju det).

men spela lokalt måste man nog ha något bra studieförbund som kan hjälpa en med. och du kanske måste konfrontera någon som du vill spela med och kolla om de vill göra det hela lite mer seriöst? skriva nån låt och spela in lite demo-aktigt för att få folk att hänga med?

[Valle]

Det går tio gitarrister på en trummis och det går säkert fem sångare på en basist. Min taktik på senare år har varit att gadda ihop mig med nån trummis, har man stommen i bandet så brukar det gå att hitta dom andra. Studieförbund är bra, där kan man få mycket hjälp med replokal eller liknande. Universitet är också bra, där finns det gott om människor med alla möjliga färdigheter och intressen, vi hittade vår senaste sångerska i studentkören, tokduktig. Sen runt universitetet finns mängder av möjligheter att spela live och öva på olika tillställningar. Jag tror att man måste börja från botten, ta alla gig man kan få, bröllop, begravningar, 50årskalas, är man duktig sprider sig ryktet fort. Dom första gigen jag hade spelade vi gratis och tvingade våra polare att komma och titta. Däremot om man ska lyckas slå till de stora massorna tror jag nog man ska ha en jäkla tur eller helt enkelt va exceptionell, detta är också förmodligen vad krävs för att kunna leva på musiken. En väg dit kan nog vara att plugga till musiker, men jag vet inte....

Hur som helst... vill man få något gjort får man göra det själv ... det suger men det är i alla fall min erfarenhet av att spela i band.

[Ale]

Det primära är ju att du självklart inte kan bo i Eskilstuna. Man måste flytta dit jobben finns.
Finns de som fixar att vara frilans och bo på mindre orter, men de har alla bott i sthlm/gbg/malmö och etablerat sig och kommit till den punkt där inte geografin spelar någon större roll för att få jobben.

[basmartin]

Då ligger ju ansvaret på dig, vill du att någonting ska hända så får DU se till att det händer. Det fungerar inte så att man bara kan hoppas på att telefonen ringer, tyvärr. Det är sällan så att de som är bäst på att spela har flest gigs, utan det är snarare så att de som har bra social förmåga klarar sig längre än de som inte har det. Finns undantag såklart. Jag har ett par tips som funkar för mig; hänga med musiker som har gigs, vara en trevlig prick, kunna spela all möjlig musik och finnas till hands där just DU behövs, alltså att du har en egen grej som för dig efterfrågad.

Musiklivet i mindre orter är begränsat(men rätt?) så att ha förhoppningar om att bli en erkänd musiker i Eskilstuna kanske är lite naivt. Vill du spela mer så får du se till att finnas i närheten till där gigen finns.

[Gäst]

Johan Norbergs skrev i en av sina krönikor nåt i stil med det här:

Vill du bli musiker? Ta busskörkort, börja jobba med att köra buss för SL på heltid och repa med bandet några gånger i veckan. Då spelar du ungefär lika mycket musik, åker ungefär lika mycket buss och tjänar ungefär lika mycket pengar som en yrkesmusiker.

(Fritt citerat ur minnet.)

[straightedge79]

Johan Norbergs skrev i en av sina krönikor nåt i stil med det här:

Vill du bli musiker? Ta busskörkort, börja jobba med att köra buss för SL på heltid och repa med bandet några gånger i veckan. Då spelar du ungefär lika mycket musik, åker ungefär lika mycket buss och tjänar ungefär lika mycket pengar som en yrkesmusiker.

(Fritt citerat ur minnet.)

Det värsta är att det troligen är helt sant...

[criss]

Johan Norbergs skrev i en av sina krönikor nåt i stil med det här:

Vill du bli musiker? Ta busskörkort, börja jobba med att köra buss för SL på heltid och repa med bandet några gånger i veckan. Då spelar du ungefär lika mycket musik, åker ungefär lika mycket buss och tjänar ungefär lika mycket pengar som en yrkesmusiker.

(Fritt citerat ur minnet.)

äh, det stämmer väl inte?
Få musiker tjänar lika bra som en busschaffis.

[Svensson]

Ansvaret att nåt ska hända ligger som sagt hos dig. Sedan vet jag inte vad ditt egentliga mål är, om det är att till 100% kunna leva på musiken eller om det är att få fart på musiklivet, och vara en del av det i Eskilstuna. Ingen av de två sakerna är väl omöjliga däremot rätt omöjliga att kombinera kanske.

[criss]

tillbaka till topic.

Det handlar mest om vilka man känner. Hur bra man spelar är inte lika viktigt. Naturligtvis måste man ha en viss grundnivå för att folk ska vilja spela med en men det vet alla.
Om man sen väljer mellan en supermusiker som kan allt men som man inte känner och en annan musiker som man vet att det är trevligt att hänga med, inte blir berusad på ett jobbigt sätt alt. håller sig nykter, funkar i gänget, inte tar större plats i bandet än avsett(kolla vilka fina omotiverade variationer jag kan göra i varje takt - DÖÖÖÖ!) kan köra bil, inte är en gnällspik, mm, mm. så väljer jag den musiker som jag känner i första hand till något projekt istället för den där supersolisten som jag såg i musikäffärn i förra veckan som ville vara med. Men sen å andra sidan kan man ju lära känna supersolisten också och senare börja spela tillsammans.

ett tips fört att börja etablera sig är ju att starta något.
visst svårt att få ihop ett band av okända via tex vendolin som vill samma saker men man kan ju göra något som får folk att lyfta på ögonbrynen - tex att hitta en sångare och skriva lite låtar och köra på duo - bas och sång. då får du ju som basist en verklig utmaning och folk skulle komma ihåg det om det lät bra... eller... ja , grejen är att ett band med få medlemmar är lättare att få ihop.
om man är säker på sig själv kan man ju sätta upp lappar om att man kan ta vik i band - på så sätt kan man både rädda folks gig och få chansen att visa att man är en hygglo prick som kan spela.
Finns det inte rätt mkt aktivitet på Balsta förresten?

edit inte för att jag har tjänat mitt uppehälle som musiker mer än i korta perioder... så vad vet jag?
men jag spelar iaf i en del band...

[Gäst]

Johan Norbergs skrev i en av sina krönikor nåt i stil med det här:

Vill du bli musiker? Ta busskörkort, börja jobba med att köra buss för SL på heltid och repa med bandet några gånger i veckan. Då spelar du ungefär lika mycket musik, åker ungefär lika mycket buss och tjänar ungefär lika mycket pengar som en yrkesmusiker.

(Fritt citerat ur minnet.)

äh, det stämmer väl inte?
Få musiker tjänar lika bra som en busschaffis.

Ok, låt mig omformulera: Yrkesmusiker är det jag syftar på. Alla som emellanåt spelar lite elbas på hobbynivå är väl tekniskt sett musiker?

[Gäst]

Några allmänna tips till trådskaparen:

* Lär dig spela. Smakfullt och anpassat till genren.

* Var inte jobbig.

* Sätt ALLT. Felfritt. Se till att kunna låtarna bättre än de du spelar med och den du vickar för. Tackar du ja till ett gig funkar det inte med "The dog ate my homework...". Skall du spela med folk för första gången och du dyker upp oplankad så kommer du alltid att bli ihågkommen som han som inte satte det.

* Skaffa yrkesmusicerande polare som ringer dig när det är jobb på gång och som också rekommenderar dig. De allra flesta ringer alltid sina polare i första hand.

* Ha koll på utrustningen och se till så att allt funkar. Ingen vill ha en basist som ligger på knä halva gigget och rycker i kablar som glappar och knastrar eller som drar av en sträng i första låten och inte har med sig en extrabas (eller ens en extrasträng).

* Bli inte skitfull om inte resten av bandet blir det.

* Har du tänkt vicka runt i coverband och på finlandsfärjor och liknande så är det en bra idé att ha koll på de låtarna som generellt spelas på alla gig av den typen. Det är sällan rep och inte heller finns det rep-cds, man förväntas kunna allt det där i alla tonarter.

Med risk för högljudda protester från våra möbelbasister i glesbygden så finns det ett par råd till:

* Som flera har skrivit innan: bo i Sthlm/Gbg/Malmö. Desto större stad, desto fler gigmöjligheter. Har du varit first call i Stockholm i flera år så kan det funka att lämna stan men i början av karriären, glöm det.

* Nu blir jag väl gapad på men låt gå: i frilansvärlden så kommer det alltid finnas folk som ser med skepsis på möbelbasar och programmerbara förstärkare som ser ut som rymdskepp. Skall du spela i ett progressivt metalband så kommer ingen att gnälla på din Warwick, tvärtom, men om du skall göra studiosessions eller kompa vissa artister så kan det bli ett problem om du har "fel" grejer.

[groovyjr]

Tycker Johannes sammanfattade det bra i inlägget ovan.

[Fernan]

Då ligger ju ansvaret på dig, vill du att någonting ska hända så får DU se till att det händer. Det fungerar inte så att man bara kan hoppas på att telefonen ringer, tyvärr. Det är sällan så att de som är bäst på att spela har flest gigs, utan det är snarare så att de som har bra social förmåga klarar sig längre än de som inte har det. Finns undantag såklart. Jag har ett par tips som funkar för mig; hänga med musiker som har gigs, vara en trevlig prick, kunna spela all möjlig musik och finnas till hands där just DU behövs, alltså att du har en egen grej som för dig efterfrågad.

Musiklivet i mindre orter är begränsat(men rätt?) så att ha förhoppningar om att bli en erkänd musiker i Eskilstuna kanske är lite naivt. Vill du spela mer så får du se till att finnas i närheten till där gigen finns.

En massa + på ovanstående..när jag flyttade till Sundsvall i slutet av 80-talet kände jag inte en käft i musikerkretsar, och tackade också nej till heltidserbjudanden från dansbandssvängen eftersom jag var rejält less ett par år och fått jobb inom IT. När jag blev sugen på att spela igen nappade jag på en annons om dansbandsvikariat -93, och man kan väl säga att det är genom de kontakterna jag etablerade då som jag hållit mig flytande som hobbymusiker sen dess, det ena har lett till det andra allt eftersom man fått ett större kontaktnät. Fortfande hobbymusiker visserligen, men 2-3 spelningar / månad är lagom.

+ också på Johannes tips, var kompetent musikaliskt och socialt.

[straightedge79]

+ också på Johannes tips, var kompetent musikaliskt och socialt.

Absolut, tycker att det mesta stämmer in på musicerande överlag, inte bara yrkesmusiker.

[Nyasu]

Tack till alla som svarat, men det verkar som jag bör förklara en del saker.

För det första är jag inte basist, i någon större utsträckning att jag spelat det på något enstaka rockjam och några egna misslyckade inspelningar. Mitt huvudsakliga val är klaviaturinstrumenten, och kommer så förbli.

För det andra är jag alltså inte intresserad av att bli "yrkesmusiker" av det slag som medverkar på diverse studioinspelningar eller kompar några andra artister live. Jag vill göra min egen musik tillsammans med andra, men att tjäna pengar på det är oviktigt för mig. Det är just själva intresset från andra som jag saknar.

[Mike]

Det är just själva intresset från andra som jag saknar.

Med risk för att låta lite elak:
Då gäller det att pressentera saker som folk tycker är intressanta.
Saknas intresse, beror det oftast på att saken i fråga är ointressant...

[Valle]

Jag var in på din youtube-kanal och jag måste säga att det lät bra trots att det mesta låg över 80Hz.

tillbaka till topic
Försök hitta några likasinnade musiker och ta tag i saker och ting, jag tror att det är enda sättet. Mycket slit i början men det är värt det, jag lovar. Finns det inga andra musiker så tror jag dessvärre man får flytta eller bli soloartist. Jag har försökt få hälften av mina polare att börja spela gitarr men det går trögt, det är bättre att försöka hitta folk som redan har intresset.

[Valle]

Det är just själva intresset från andra som jag saknar.

Med risk för att låta lite elak:
Då gäller det att pressentera saker som folk tycker är intressanta.
Saknas intresse, beror det oftast på att saken i fråga är ointressant...

Bra poäng, obskyr musik i konstiga tonarter aktar i alla fall jag mig ifrån att spela.

[Svensson]

Tack till alla som svarat, men det verkar som jag bör förklara en del saker.

För det första är jag inte basist, i någon större utsträckning att jag spelat det på något enstaka rockjam och några egna misslyckade inspelningar. Mitt huvudsakliga val är klaviaturinstrumenten, och kommer så förbli.

För det andra är jag alltså inte intresserad av att bli "yrkesmusiker" av det slag som medverkar på diverse studioinspelningar eller kompar några andra artister live. Jag vill göra min egen musik tillsammans med andra, men att tjäna pengar på det är oviktigt för mig. Det är just själva intresset från andra som jag saknar.

Ja du ska ju inte bli jätteförvånad om andra inte springer arslet av sig för att göra din musik och dessutom gratis.

[Nyasu]

Ja, det var inte mycket till råd ni hade iallafall.

[blackparkas]

Ja, det var inte mycket till råd ni hade iallafall.

Inte mycket till råd?

95% av oss fattar inte vad det är du vill ha hjälp med från början och du får skitbra tips, speciellt från Johannes och Martin, vilka tipsar om saker, som även jag trodde var vad du ville ha hjälp med.

Sedan förklarar du att du vill komma i kontakt med människor som vill lira din musik och göra nå´t av det på hobbynivå, gigga nå´n gång ibland kanske och in i studion och pilla lite, am I right?

Isf så gäller väl egentligen samma saker som både Johannes och Martin tipsat om, men du kanske får ha en liten annan approach eftersom DU måste jobba aktivt för att hitta medmusikanter.


Kika vend, bandfinder etc efter snubbar som är spelsugna, skicka länk till din myspace till så många du kan, även sådana som kanske inte just skriker efter det du "säljer".

Hittar du en basist, vilket det säkert kanske finns någon här på PB t.ex. i E-tuna, och kanske även nå´n som är hyfsad på gura.
Dessa känner förmodligen kanske iaf en trummis som fungerar som en människa och vips så har du ett band.

Men det kommer bli du som får slita för att få ihop det, förutsatt att du inte har gjort låtar som skulle få Bert Karlsson att grina av avund och som varenda kotte fattar är något som skulle kunna "slå" på ett eller annat sätt.

[Gäst]

Ja, det var inte mycket till råd ni hade iallafall.

Jag har hört att det har hänt att musiker med attitydsproblem har svårt att hitta folk att spela med men så är det väl inte i detta fallet?

[BBQV]

Dessa känner förmodligen kanske iaf en trummis som fungerar som en människa.

Möjligt, men inte troligt...

[Cliffy]

... för jag blir ALDRIG inbjuden till deras informella spelträffar eller vad fasen det är de har, det är ALDRIG någon som frågar efter mig om de ska bilda en ny grupp till någonting.

Läs Johannes post nedan för lösning på det problemet... Tror det skulle va en lösning på många av dina musikrelaterade problem.

Ja, det var inte mycket till råd ni hade iallafall.

Jag har hört att det har hänt att musiker med attitydsproblem har svårt att hitta folk att spela med men så är det väl inte i detta fallet?