Peavey Dude skrev:Jag klarar INTE kritik, går in på vårt bands gästbok på hemsidan och läser "Ja basisten är den som är tråkigast. Spelar han tuff eller??" och "å den där basisten ser ut som han hatar det han gör! vilken surpuppa på scenen!". Sånt förstör en hel vecka för mig och nyss gjorde det just det. Fan vilka djävla rövhål som inte har något bättre för sig än att racka ner på folk och gnälla på skitsaker. FAN.
Där har jag faktiskt ett litet råd! Jag ÄLSKAR sågningar! Tycker att det är otroligt roligt. Har varit med på en platta som fick en överstruken geting i Expressen och vi skickade in den till Expressen riktat till just den recensenten som vi VISSTE hatar just den typen av musik. Och det lyckades. Han skrev en så´n härlig totalsågning att vi höll på att skratta ihjäl oss! Ska försöka leta upp den och scanna den. Går inte av för hackor.
Fick en annan sågning i Arbetarbladet i Gävle för några år sedan som jag är väldigt stolt över. Den slår nog allt tror jag. Recensenten tog i så han sprack! Han skrev något i stil med att vi fick Charlotte Höglund att framstå som jävulsdyrkare i jämförelse. Han fick det att låta som om vi var en frikyrkogrupp och det är lite besynnerligt då det inte fanns en enda uttalad kristen i bandet. Låtarna hade inget kristet budskap utan var mer livsbetraktelser än någonting annat. Måste scanna den också. Vi skrattade i flera veckor.
Man kan omöjligt ta åt sig vad folk skriver och säger om en. Det går inte. Då bränner man ut sig själv otroligt fort. Man får trösta sig med att dom flesta som skriver elakheter inte själva har förmågan att göra musik. Dom kan inte. Dom vågar inte. Dom ger sig på andra istället för att själva riskera att sågas. Det skulle dom inte överleva.
Jag hamnade i en lite prekär situation för några år sedan. Jag har släppt ett par plattor själv på min lilla, lilla label. Projekt som jag varit involverad i. Hur som så får jag demoinspelningar skickade till mig ibland trots att jag har världens minsta skivbolag och faktiskt inte ger ut andras musik. Men dom hittar mig i IFPI´s listor och sen skickas det demos. En dag fick jag en demo i lådan från en musikrecensent som jobbar på en av landets största tidningar.........

Tänker inte säga vilken. Han hade skrivit några låtar och spelat in och det lät.....inte.....speciellt....bra.......

Så helt plötsligt befann jag mig i den situationen att jag måste skriva ett refuseringsbrev till en musikrecensent på en av landets största tidningar.

Och hur faan gör man DET utan att han bussar alla sina musikrecensentpolare på mig......?

Det tog över en vecka innan jag fått ihop något som jag vågade skicka. Jag bad många människor i min omgivning att läsa och se om dom kunde tolka in någonting över huvudet taget i det jag skrivit som kunde upplevas som kränkande eller negativt. Tror faktiskt att jag lyckades ganska bra. Han har skrivit väl om åtminstone två produktioner jag varit med på sedan dess. Men den där demo-cd´n kan man nog använda i utpressningssyfte tror jag bestämt...... Den var inte så bra.....
Fy faan. Skit i vad folk skriver om dig. Eller garva åt det. Det finns fler som gillar det ni gör. Fokusera på dom istället. Skitsnackarna är inte värda energin.
MVH//Jan