Innovation vs Perfektion?

midlifecrisis · Inlägg av **midlifecrisis** » sön 21 sep 2014, 18:04

Ja, vad tycker ni är viktigast inom musik/basvärlden? Själv håller jag stenhårt på innovation.

bassace · Inlägg av **bassace** » sön 21 sep 2014, 18:11

Inatämmer.

Eagle Hazze · Inlägg av **Eagle Hazze** » sön 21 sep 2014, 18:22

Håller med.

Poester · Inlägg av **Poester** » sön 21 sep 2014, 19:33

Tycker att det ska låta bra! Ett mellanting?

midlifecrisis · Inlägg av **midlifecrisis** » sön 21 sep 2014, 19:43

Några exempel på hur jag scorar olika företeelser

Innovation. Perfektion
Steely Dan -77. Hög. Hög
Beatles -67. Hög. Mellan
Fender -52. Hög. Låg
Fender-77. Låg. Låg
Alembic -71. Hög. Mellan
Spyro Gyra Låg. Hög

Aslan · Inlägg av **Aslan** » sön 21 sep 2014, 20:10

Poester skrev:Tycker att det ska låta bra! Ett mellanting?

Håller med.
Finns ju lite olika gränser som man gärna vill komma över iaf:)
Som t ex herr Rosen, som är väldigt innovativt, men verkligen INTE perfektion. Det går bort för min del.
Sen kan ju perfektionen slå över lite väl mycket, t ex Dream Theater (senare) och Dirty Loops.

Poester · Inlägg av **Poester** » sön 21 sep 2014, 20:11

Aslan skrev:
Poester skrev:Tycker att det ska låta bra! Ett mellanting?
Håller med.
Finns ju lite olika gränser som man gärna vill komma över iaf:)
Som t ex herr Rosen, som är väldigt innovativt, men verkligen INTE perfektion. Det går för min del.
Sen kan ju perfektionen slå över lite väl mycket, t ex Dream Theater (senare) och Dirty Loops.

Nailed it!

Aslan · Inlägg av **Aslan** » sön 21 sep 2014, 20:16

Angående Dirty Loops så tycker jag de är sjukt mycket bättre live än stelt och sterilt på platta...

midlifecrisis · Inlägg av **midlifecrisis** » sön 21 sep 2014, 21:33

Aslan skrev:
Poester skrev:Tycker att det ska låta bra! Ett mellanting?
Håller med.
Finns ju lite olika gränser som man gärna vill komma över iaf:)
Som t ex herr Rosen, som är väldigt innovativt, men verkligen INTE perfektion. Det går bort för min del.
Sen kan ju perfektionen slå över lite väl mycket, t ex Dream Theater (senare) och Dirty Loops.

Jag uppfattar Rosen mer som "konstig" än "innovativ".

Eagle Hazze · Inlägg av **Eagle Hazze** » sön 21 sep 2014, 21:51

Ja rosen är mer åt konstig hållet.

Per · Inlägg av **Per** » sön 21 sep 2014, 23:44

Tja, det beror sig väl på.
Bach lyckades under sin livstid och långt senare rätt bra med perfektion. Beethoven lyckades till en början rätt bra med perfektion och så småningom efter många, många om och men med innovation. Schönberg... lyckades han?

Ofta är det väl de med ett visst mått perfektion och en (för omvärlden) lagom dos innovation som lyckas, i alla fall under sin livstid.

midlifecrisis · Inlägg av **midlifecrisis** » mån 22 sep 2014, 01:01

Miles Davis tror jag är den som lyckats driva innovation längst.

Tarzan08 · Inlägg av **Tarzan08** » tis 23 sep 2014, 22:56

midlifecrisis skrev:Miles Davis tror jag är den som lyckats driva innovation längst.

Fast han krävde ju en total perfektion av sina bandkollegor...

Ungefär samma med Frank Zappa, Joe Satriani och Stevie Wonder.

Jag tror att det är klurigt att ställa de två emot varandra.

Jag hävdar att det beror på låt, tillfälle och umgänge. Att spela på en lurvig hojklubb kräver ett annat engagemang än ett gig på en lunchjazzspelning.

Jag gillar båda, och tycker man ska vara lyhörd inför uppgiften. (Sjukt "lagom" och svenne-banan, jag vet)

bootsy · Inlägg av **bootsy** » tis 23 sep 2014, 23:15

Miles krävde verkligen inte perfektion av sina musiker. Han drev dem hårt, men lät dem utveckla sina egenheter - stor skillnad från Zappa där.

midlifecrisis · Inlägg av **midlifecrisis** » ons 24 sep 2014, 00:53

Blir ibland tvungen att läsa Skåne "management litteratur". Oftast tråkigt. Men den bästa bok jag läst i ämnet är Troupes Miles biography. Fenomenal!

BBQV · Inlägg av **BBQV** » ons 24 sep 2014, 06:23

Perfektion är tråkigt och innovation för sakens egen skull meningslöst. Jag föredrar "bra".

B-Å Åhs · Inlägg av **B-Å Åhs** » ons 24 sep 2014, 08:19

Innovation och kreativitet kombinerat med personlig stil , men då landar vi åter hos Miles Davis . Mycket intressant musiker som aldrig slutade utvecklas ... Kräver en viss självsäkerhet och mod .

GandhiMK2 · Inlägg av **GandhiMK2** » ons 24 sep 2014, 10:30

B-Å Åhs skrev:Innovation och kreativitet kombinerat med personlig stil , men då landar vi åter hos Miles Davis . Mycket intressant musiker som aldrig slutade utvecklas ... Kräver en viss självsäkerhet och mod .

Fast jag skulle nog vilja påstå att han avvecklades…som trupetare blev det ju mer och mer slumpvalsprocessor över hela skiten. Jag såg honom ett antal ggr under hans sista år och hur kul hans band än var ibland så han själv….hans trumpetkraxande…jag vet inte jag...

B-Å Åhs · Inlägg av **B-Å Åhs** » ons 24 sep 2014, 10:32

Smaken är alltid personlig, sen är ju trumpet ett ganska fysiskt krävande instrument .

Jag såg Chet Baker sent i livet och det han då saknade i teknik kompenserade han mer än väl i musikalisk mognad och personlighet.

bootsy · Inlägg av **bootsy** » ons 24 sep 2014, 10:43

GandhiMK2 skrev:
B-Å Åhs skrev:Innovation och kreativitet kombinerat med personlig stil , men då landar vi åter hos Miles Davis . Mycket intressant musiker som aldrig slutade utvecklas ... Kräver en viss självsäkerhet och mod .
Fast jag skulle nog vilja påstå att han avvecklades…som trupetare blev det ju mer och mer slumpvalsprocessor över hela skiten. Jag såg honom ett antal ggr under hans sista år och hur kul hans band än var ibland så han själv….hans trumpetkraxande…jag vet inte jag...

Miles sista period som trumpetare var inte rolig, även om han ibland kunde glimra till. Hade han lagt av i mitten på 70-talet (när han faktiskt tog en paus) hade hans karriär varit i princip fläckfri. Å andra sidan hade aldrig Marcus Miller blivit vad han blev om inte Miles tagit honom under sina vingar...

GandhiMK2 · Inlägg av **GandhiMK2** » ons 24 sep 2014, 11:15

bootsy skrev:
GandhiMK2 skrev:
B-Å Åhs skrev:Innovation och kreativitet kombinerat med personlig stil , men då landar vi åter hos Miles Davis . Mycket intressant musiker som aldrig slutade utvecklas ... Kräver en viss självsäkerhet och mod .
Fast jag skulle nog vilja påstå att han avvecklades…som trupetare blev det ju mer och mer slumpvalsprocessor över hela skiten. Jag såg honom ett antal ggr under hans sista år och hur kul hans band än var ibland så han själv….hans trumpetkraxande…jag vet inte jag...
Miles sista period som trumpetare var inte rolig, även om han ibland kunde glimra till. Hade han lagt av i mitten på 70-talet (när han faktiskt tog en paus) hade hans karriär varit i princip fläckfri. Å andra sidan hade aldrig Marcus Miller blivit vad han blev om inte Miles tagit honom under sina vingar...

ca 1989 sändes en intervju med Marcus Miller i SR där han berättade om sin audition för miles som var per telefon...
miles ska ha ringt upp och sagt "play something" varpå Marcus spelade nåt och Miles avbröt"No no no, play boom..." Marcus spelade boom varpå Miles avbröt och sa "no no no! Play Boom boom" varpå marcus spelade Boom boom och Miles avbröt igen och sa "no no, play boom" varpå marcus spelade boom...och fick jopbbet...jag stod i Luftgevärsståndet på Gröna Lund och lyssnade på den medhavda radion. Som tur var var det en kväll med väldigt lite folk...;TÄNK PÅ DET ni , nästa gång i är där och skjuter...!

Markooo · Inlägg av **Markooo** » ons 24 sep 2014, 11:49

King Crimson är perfektion och innovation med fokus på konstant utveckling. Dock är detta min åsikt så det är ju inget som är ristat i sten direkt.

bootsy · Inlägg av **bootsy** » ons 24 sep 2014, 11:54

GandhiMK2 skrev:
bootsy skrev:
GandhiMK2 skrev:
B-Å Åhs skrev:Innovation och kreativitet kombinerat med personlig stil , men då landar vi åter hos Miles Davis . Mycket intressant musiker som aldrig slutade utvecklas ... Kräver en viss självsäkerhet och mod .
Fast jag skulle nog vilja påstå att han avvecklades…som trupetare blev det ju mer och mer slumpvalsprocessor över hela skiten. Jag såg honom ett antal ggr under hans sista år och hur kul hans band än var ibland så han själv….hans trumpetkraxande…jag vet inte jag...
Miles sista period som trumpetare var inte rolig, även om han ibland kunde glimra till. Hade han lagt av i mitten på 70-talet (när han faktiskt tog en paus) hade hans karriär varit i princip fläckfri. Å andra sidan hade aldrig Marcus Miller blivit vad han blev om inte Miles tagit honom under sina vingar...
ca 1989 sändes en intervju med Marcus Miller i SR där han berättade om sin audition för miles som var per telefon...
miles ska ha ringt upp och sagt "play something" varpå Marcus spelade nåt och Miles avbröt"No no no, play boom..." Marcus spelade boom varpå Miles avbröt och sa "no no no! Play Boom boom" varpå marcus spelade Boom boom och Miles avbröt igen och sa "no no, play boom" varpå marcus spelade boom...och fick jopbbet...jag stod i Luftgevärsståndet på Gröna Lund och lyssnade på den medhavda radion. Som tur var var det en kväll med väldigt lite folk...;TÄNK PÅ DET ni , nästa gång i är där och skjuter...!

Hahahaha!
Han gjorde tydligen ett flertal auditions över telefon vid denna tid. Mycket märkligt, men i Marcus fall var det ju en home run.

Roger Hedin · Inlägg av **Roger Hedin** » tor 02 okt 2014, 17:30

Som "komphora" är det mer perfektion, men som artist mer innovation. Det beror på vilken dräkt man ikläder sig...

bootsy · Inlägg av **bootsy** » tor 02 okt 2014, 18:08

När jag är komphora är det sällan perfektion jag eftersträvar, snarare en helhetssyn och hörsamhet mot artistens ambitioner. Som iofs visserligen KAN vara perfektion.