Menar du på fullt allvar att vi inte skulle märka någon skillnad om vi lade ned musikskolorna?
Jo det skulle säkert bli en negativ skillnad, mindre musik = mindre kultur = dåligt tycker jag. Jag säger såklart inte att KM ska lägga ner.
Min reaktion handlar om diskussionen kring det "svenska musikundret", det faktiska antalet svinbra band som finns i Sverige. Politiker mfl. pratar om KM som om detta allena vore skälet till vår höga musikkvalitet. Jag tror inte det stämmer, därmed inte sagt att jag har hela sanningen.
Frankenstyle: hur ska man gradera någon institutions "viktighet"? I hur många procent av eleverna/medlemmarna i gårdsbanden som går vidare till professionellt musikerskap kanske? Isåfall är jag rädd att det blir rejält usel statistik både från studieförbunden och musikskolan...
Riktigt! Det är inte många. De som går vidare till ett proffsmusikerläge är försvinnande få, oavsett vilken bakgrund eller stöttning de fått.
Jag säger inte heller att KM är oviktig, då en bra musiklärare kan bidra med oerhört mycker positivt, inte minst att skapa ett grundintresse och förmedla spelglädje (även om jag och en hel del andra tyvärr upplevt motsatsen).
Men poängen är att studieförbunden har en praktisk plattform där folk har friheten och möjligheten att göra det mesta av sin energi. Billiga replokaler, billig studiotid, hjälp med spelningar, kontanthjälp för olika utgifter mm. Denna möjlighet är ovanlig internationellt sett och något som vi bör värna om (lyckligtvis finns en bred politisk enighet om studieförbunden).
För att återknyta till trådens ursprungliga ämne så menar jag att vi i Sverige har fantastiska möjligheter att skapa musik och att på olika sätt få utrymme att utvecklas som musiker. Tyvärr så råder djungelns lag när man väl kommit ut på den "öppna marknaden", där alla band/artister måste slåss om spelningar, gage och ett knapert medialt utrymme ihop med tv-Idoler och annan corporate bullshit...