Lilldjuret skrev:Geddy_Lee skrev:lill_frasse skrev:Geddy_Lee skrev:Men apropå bluesgig och Rush så måste jag säga att jag ändå är rätt
impad att det får till Crossroads så ruffigt som de får på Feedback-plattan.
Mest Lifeson´s förtjänst iofs, men tar man bort ngn takt med dubbeltramp på baskaggen så är det inget fel på trumliret heller!
Hittade den platan på spotify låter bra men crossroads är svår att misslyckas med mycket hänger ju på guran i låten som sagt.
Får plöja igenom lite skivor i helgen och revidera mina teorier kanske.
Föreslår "Moving Pictures", "Permanent Waves" och "Grace Under Pressure" 4 starters.
(gitarrsolot på "Kid Gloves" är så underbart utflippat att jag kan höra det hur många ggr som helst)
Grace Under Pressure är typ den bästa plattan post-Moving Pictures typ enligt mig.
Önskar bara att man tagit chansen att se dem i Stockholm (var det 07?)... Förstår inte hur dum man får vara att inte gå och se dem...
Ja, det var dumt av dig att inte se dem - det var grymt!
Håller med om att Grace är en riktigt bra platta, inte minst gitarrmässigt.
Själv har jag för tillfället två post-MP-favoriter: Dels Presto, som innehåller galet bra låtar, dels Hold your fire. Även om den sistnämnda egentligen är på tok för överproducerad och åttiotalssynthplastig kan jag inte låta bli att gilla låtarna, basliret och de där överstora, kristallskimrande gitarrerna.
En annan platta som alltid finns i bilen är Counterparts. Egentligen för mycket nittiotal och angst-Rush, men väldigt, väldigt bra låtar och texter.
På tal om texter så har ju Peart vunnit kalkonpriser för sina överlastade texter. Eftersom jag själv tycker han är rockhistoriens främste lyriker så blir jag en smula upprörd, men det är ämne för en annan tråd
Aestetica: man får ha vilken åsikt man vill, vi pratar ju musik här och då finns ju inget rätt och fel. (Men hoppar du på Peart igen då jä..

)