Jag håller på med ett projekt som jag vill åldra typ hundra år på en vecka. Kroppen är av furu, med kvistar, kåda och sprickor. Tanken är att den ska se ut som en gammal lada som nästan (men inte riktigt) rasat ihop. Den ska inte lackas, jag vill åt den här vindpinade, torra, grådaskiga patinan som finns på gamla hus som ingen jäkel brytt sig om se'n första världskriget...
Så här ungefär:
Hur gör man?
Senast redigerad av BBQV den sön 12 sep 2010, 18:30, redigerad totalt 1 gånger.
"If you reach perfection your standards are too low."
BBQV skrev:Jag håller på med ett projekt som jag vill åldra typ hundra år på en vecka. Kroppen är av furu, med kvistar, kåda och sprickor. Tanken är att den ska se ut som en gammal lada som nästan (men inte riktigt) rasat ihop. Den ska inte lackas, jag vill åt den här vindpinade, torra, grådaskiga patinan som finns på gamla hus som ingen jäkel brytt sig om se'n första världskriget...
Hur gör man?
Går det?
Är inte det ultravioletta ljuset från solen och vinden en stor del av det slitaget. Hur man snabbar upp det vet inte jag.
När vi gjorde träskaft till knivar, först så fick vi smida knivblad, (det var en kurs med en smed). Vi stoppade in skaften i en mikrovågsugn på typ upptiningsprogram, efter 10 minuter så fanns det ingen vätska kvar i träskaftet och det såg väldigt gammalt ut.Dert finns en viss fara i att mikron alltid kommer att lukta trä. Det är givetvis inte så lätt att hitta en mikro som är stor nog för en baskropp. Finns säkert industrivarianter som kostar hur mycket som helst.
Neuser customshop, Warbacker, Tokai Jazz Sound 81, Glockenklang, Marshall super bass 100
Eagle Hazze skrev:När vi gjorde träskaft till knivar, först så fick vi smida knivblad, (det var en kurs med en smed). Vi stoppade in skaften i en mikrovågsugn på typ upptiningsprogram, efter 10 minuter så fanns det ingen vätska kvar i träskaftet och det såg väldigt gammalt ut.Dert finns en viss fara i att mikron alltid kommer att lukta trä. Det är givetvis inte så lätt att hitta en mikro som är stor nog för en baskropp. Finns säkert industrivarianter som kostar hur mycket som helst.
Finns även risk för att träbiten spricker om det går för fort.
Neuser customshop, Warbacker, Tokai Jazz Sound 81, Glockenklang, Marshall super bass 100
Eagle Hazze skrev:När vi gjorde träskaft till knivar, först så fick vi smida knivblad, (det var en kurs med en smed). Vi stoppade in skaften i en mikrovågsugn på typ upptiningsprogram, efter 10 minuter så fanns det ingen vätska kvar i träskaftet och det såg väldigt gammalt ut.Dert finns en viss fara i att mikron alltid kommer att lukta trä. Det är givetvis inte så lätt att hitta en mikro som är stor nog för en baskropp. Finns säkert industrivarianter som kostar hur mycket som helst.
Storleken sätter, som alltid, käppar i hjulet...
"If you reach perfection your standards are too low."
Eagle Hazze skrev:När vi gjorde träskaft till knivar, först så fick vi smida knivblad, (det var en kurs med en smed). Vi stoppade in skaften i en mikrovågsugn på typ upptiningsprogram, efter 10 minuter så fanns det ingen vätska kvar i träskaftet och det såg väldigt gammalt ut.Dert finns en viss fara i att mikron alltid kommer att lukta trä. Det är givetvis inte så lätt att hitta en mikro som är stor nog för en baskropp. Finns säkert industrivarianter som kostar hur mycket som helst.
Storleken sätter, som alltid, käppar i hjulet...
Dereborn har nån gång berättat om en bekant till honom som strippade en gitarr på lack, hårdvara etc. Sedan stoppade han den i ungnen. Svar värme med öppen i en vecka.
Det gör ju att du får ett torrare trä, men det påverkar ju inte färgen på det sätt som du vill. Då krävs ju solljus, eller kemikalier.
Om du inte har bråttom, så skulle jag lägga ut träbiten i solen, och låta den ligga över vintern, ljus som du föreslog.
Furu, sa du? Den naturliga vägen tar två år. Det vill säga, du får fixa form färdigt först (för gråningen går inte så djupt på kort tid). Sedan ut med mojen i sol, vind och vatten i två år. Sedan är ytan ladugrå.
Men om du vill ha grånaden repsäker, då tar det flera år till. Det är just kombon spl, vind och vatten som gör'et: solen bryter ner ytan, vinden torkar ut och vattnet blöter och därmed rötar. Många start och stopp på röta leder till högre rötresistans, därför finns lador kvar.
Det är görsvårt att härma den processen. UV-lampor har ett snävt frekvensspektrum så det bryter inte ner lika komplett. Vind och regn...ja, hur härmar man det???
Så gör den klar, slipad och allt, sedan ut på en pall, eller hängande i ett snäre, i två år.
Fast järnvitriol behöver också tid på sig för att gråna. Om man vill ha resultat på en gång bör man blanda i lite färgpigment. ge dig ut och hitta virke istället, vindpinade snöstängsel efter vägarna är klassiskt material till tavelramar m.m. Kanske går att plana ner några "färdiggrånade" brädor och limma på en befintlig kropp som du planat av?